Att sälja in litteraturen

Linda

För ett tag sedan skrev Lyran om hur svårt det kan vara att studera Litteraturhistoria, utan att förlora läslusten. Jag tyckte att det var svårt och då älskar jag böcker och läsning mer än de flesta. Tvång är alltid svårt, i alla fall för mig. Just det brukar jag ha i bakhuvudet, då jag ska undervisa om litteratur. Allt i skolan kan inte vara roligt och allt ska inte heller vara det, men det borde vara viktigast att elever kan och vill läsa, än att de läser ”rätt” böcker.

När jag gick i nian läste jag Röda rummet av August Strindberg. Därefter skydde jag denne författare som pesten under många år. Detsamma hände med Selma Lagerlöf, en författare som jag inte återupptäckte förrän under mina litteraturstudier. Med jämna mellanrum brukar det höjas räster som efterfrågar en litterär kanon, som ska användas i skolan. Jag förstår tanken, att alla ska möta de stora författarnas texter, men risken är att det får fel effekt. Där finns dilemmat i högstadiets och gymnasiets litteraturundervisning. Fel genomförd riskerar den att minska läslusten, inte tvärtom.

Så hur gör man? Jag tycker om att lyfta fram personerna bakom böckerna. Att levandegöra författarnas och deras samtid. Viktigt är också att välja texter, som talar till oss än idag. Ta exemplet Röda rummet, en bok som var banbrytande i sin samtid, men som nu är svår att ta till sig. Samma sak med Det går an av Carl Jonas Love Almqvist, som är en bok jag tycker mycket om, men som för dagens elever säger mycket lite. Vissa klassiker funkar inte riktigt när läsaren är för ung, men kan läsas med stor behållning senare.

Jag funderar just nu på hur jag ska lägga upp min första ”riktiga” litteraturkurs i Svenska 2. På högstadiet har jag fokuserat på de största, dvs Strindberg, Lagerlöf, Fröding, Boye, Söderberg och Ferlin. Intressanta personligheter allihop och speciellt poeterna har skrivit texter som fortfarande håller. Nu vill jag bredda, kanske främst geografiskt, men självklart också tidsmässigt. Även om jag inte älskar noveller annars, så är de perfekta i undervisningssammanhang. Mycket bättre än utdrag ur romaner, även om utdrag många gånger är bättre som intresseväckare, än att inte läsa något alls ur romanen. I Svenska 2 blir det alltså en mer traditionell genomgång av de olika litterära epokerna och i senare under våren moderna klassiker. Funderar på om jag även där ska föreslå ett tema, eller om det blir mer intressant att välja själv. Fördelen med ett tema är att det lätt går att kombinera romaner med kortare texter och filmer som anknyter till temat, för att få en gemensam ram. Det brukar bli roligare då.

Sedan måste självklart hela romaner få sin plats i litteraturundervisningen. Vi har i veckan pratat mycket om uthållighet i läsningen och hur viktig den är. Eleverna i ettan uttryckte att det är jobbigt att läsa och den åsikten är vanlig. I Svenska 1 kommer jag definitivt inte att inleda med Strindberg, utan hellre något nyare och mer angeläget för någon som är 16 år. Jag funderar på ett tema om Liv och död, där eleverna läser böcker i smågrupper. Det lutar åt Låt vargarna komma av Carol Rifka Brunt och Torka aldrig tårar utan handskar av Jonas Gardell, kanske också Innan jag dör av Jenny Downham och Förr eller senare exploderar jag av John Green.  Jag gillar också ”Flytande bro” av Alice Munro, från samlingen Kärlek, vänskap, hat, men måste läsa om den, då jag är osäker på om eleverna kan ta till sig en berättelse om en medelålders kvinna. Utdrag ur Kristian Gidlunds I kroppen min kan komplettera och programmet En bok, en författare om och med Gidlund kan vara fint att se.  Kanske är det bättre att se Torka aldrig tårar utan handskar, för att kunna jämföra med texterna, då får jag in det vidgade textbegreppet.

I Svenska 3 blir det troligen ett tema om gammal och ny Arbetarlitteratur. Då passar vi också på att titta på Hej Litteraturen. Moa Martinsson, Ivar Lo-Johansson, Per Anders Fogelström möter Kristian Lundberg, Ester Roxberg, Åsa Linderborg och Sara Beischer. Det jag saknar då är röster som inte är svenska. Har du några bra förslag på hur temat skulle kunna utvidgas?

Vilka texter och författare tycker du att dagens ungdomar borde möta i undervisningen? Vilka klassiker tror du håller bra även idag? Kanske kan vi bygga upp en angelägen, litterär kanon tillsammans?

 

Linda

Storläsare som blandar friskt bland olika genrer. Föredrar dock ganska så svarta samtidsskildringar för gamla och unga, gärna skrivna av kvinnor och gärna från Sverige, Storbritannien eller Frankrike. Reser också ofta till avlägsna platser med hjälp av böcker.

Visa alla inlägg av Linda →

9 tankar på “Att sälja in litteraturen

  1. Åh, får jag vara med på dina lektioner. Liv och död låter son ett bra upplägg med bra och intressanta böcker! Annat än det stora Möss och människor-temat vi tvingades genomlida (översatt bok på svenskan som stora fokuset, konstigt val av klassiker!)

    Det är svårt med klassiker. Jag gillade verkligen att läsa Utvandrarna på högstadiet, förvånadsvärt lätt bok att ta till sig.

    1. Det gäller att med tur och skicklighet hitta böcker som passar. Tror inte att det funkar att välja samma bok eller tema med varje klass till exempel. Hoppas att mina elever kommer att tycka som du. 🙂

  2. Läskondisen är viktig. Längre texter motverkar den snuttifierade och zappande vardagen. Så var det sagt. Jag jobbar ju med väsentligt yngre elever men jag kör också mycket teman. Vänskap och kärlek, läskigt och monster, historiska böcker, böcker om djur och böcker om sport är teman som funkar bra bland de yngre. Jag tror verkligen på samtalet kring böcker, det behöver ske med en intresserad och lyhörd vuxen som bollplank. Jag hör dagligen om lärare i svenska som inte läser något alls själva. Inte har koll på en endaste bok att tipsa om för elever i de åldrar där de jobbar, det skrämmer mig. Skolan ska se till att alla blir goda läsare, inte bara medelklassungarna med läsande föräldrar. Demokratifråga, sa Bill. Demokratifråga, sa Bull.

    1. Det är galet om lärare inte läser böcker de tror passar eleverna, utan bara kör på av gammal vana. Allt för ofta händer det dock och det är inte okej. Därmed inte sagt att det inte finns böcker som är tidlösa och alltid funkar, tror dock att de är väldigt få. Definitivt är läsning en demokratifråga!

  3. I Tropiska fiskar finns flera väldigt bra noveller med tema liv – död om du vill få in en afrikansk touch också. Visserligen också på HIV temat men ur en ugandisk kvinnas perspektiv.

Kommentarer är stängda.