Anna och den franska kyssen

carolina-top

Jag har under i princip ett dygn läst Anna och den franska kyssen av Stephanie Perkins, och jag har haft det så förträffligt trevligt hela tiden. Så här är det: Om du tycker att det här med mars nog är kul och på väg åt rätt håll, men du är ändå låg för det går inte tillräckligt fort och det är fortfarande rätt kallt, och hela du är rätt gråväderstrist? Läs Anna och den franska kyssen. Eller om du har läst en tjock och ganska tankekrävande bok som nog var bra på alla sätt och vis, men som manglade dig och lämnade dig som en urkramad disktrasa efteråt? Läs Anna och den franska kyssen. Eller om du tycker att det finns lite för lite romantik i ditt liv? Läs Anna och den franska kyssen. Eller om du undrar hur det är i Paris om våren, eller också hur det är i Paris om hösten, eller om vintern, eller om det någonsin snöar i Paris, eller varför det överhuvudtaget kan vara en bra idé att ha en picknick på Père Lachaise? Läs Anna och den franska kyssen. Eller om du ääälskar att läsa om den där bästa sortens kärlekspirr, den där när du som läsare får andnöd bara kärleksparets knän snuddar vid varandra på biografen? Läs Anna och den franska kyssen. 

Eller, vi säger helt enkelt så här: Ta och läs Anna och den franska kyssen, hör du. För den är så himla bra!

Anna Oliphant har egentligen ett bra liv i Atlanta som hon har det. Hon bor med mamma och lillebror, och pappan den-pinsamme-romanförfattaren hålperkins_anna_franska_kyssen_omslag1ler sig på behörigt avstånd och bor i New York. Det finns en bästis som Anna kan dela allt med, det finns ett extrajobb på en biograf (Anna verkligen älskar film och allt som har med film att göra) och på det där extrajobbet finns en kille som är något utöver det vanliga, och som kanske är en kille-det-kanske-kan-bli-något-med… Då. Då släpper Annas pappa bomben att han har anmält henne till att gå sitt sista high-school-år på en amerikansk skola i Paris.

What? Där finns ju ingen bästis eller nästan-ihop-med-kille? Vad finns i Paris, liksom? Eiffeltornet? Och så pratar ju alla franska där…Anna kan ungefär två ord franska. Vad ska hon där att göra? Ett helt år? 

Anna åker, och kommer redan första kvällen in i ett litet kompisgäng. I det där kompisgänget finns St Clair. Han är ungefär det snyggaste Anna har sett, och verkar dessutom trevlig och rolig. Givetvis verkar alla tjejer på hela den där skolan, och några till, vara kära i honom. Och givetvis är han sedan länge upptagen med flickvän. Han är ett enda stort no-no. Och så var det ju det där med killen på extrajobbet hemma i Atlanta. Han, som hon faktiskt kysste innan hon åkte till Paris. St Clair kan hon bli vän med. Inte mer.

Vänner…jo tjena. Nädå. Givetvis blir Anna och St Clair stänkande kära i varandra redan på sidan 3 ungefär – men sedan håller Perkins både dem och oss på halster ända tills slutet med mängder av hinder och omöjligheter. Men hon gör det så där otroligt bra! Med knän som stöter ihop. Med hår som måste tas på. Med hjärtan som bultar och så mycket pirr att det läcker ut till läsaren. Gillar du lyckopirr – läs Anna och den franska kyssen. Läs den!

[box type=”tick” icon=”none”]
Titel: Anna och den franska kyssen
Författare: Stephanie Perkins
Originaltitel: Anna and the French Kiss
Översättning: Helena Stedman
Förlag: Modernista
Utgivningsår: 2015
Köp den till exempel här eller här

[/box]

Carolina

Läser allt. Läser jämt. Läser börja läsa-böcker blandat med tunga klassiker, frossar i fantasy, romance och historiska romaner. Läser nytt inom barn- och ungdomslitteraturen och gamla deckare. Blandar allt och kan inte leva utan. En dag utan någon läsning är en misslyckad dag.

Visa alla inlägg av Carolina →

12 tankar på “Anna och den franska kyssen

    1. Jag älskade också. Du har en trevlig lässtund framför dig Lotta! Däremot blev det lite för mycket av det goda när jag läste en bok till av Perkins strax efter den här. Smör-overload liksom.

    2. Åh – härligt! Lyckliga du som har den oläst ännu! Och Linda – du har helt rätt. Det är samma sak med godis – det går inte att vräka i sig av bara det hela tiden…

  1. Skriver upp den på min lista! Och hoppas att dotterns förbaskade sommarhatt blir lagon stor den här gången, så jag inte måste repa upp allt jag virkat en gång till, utan snart kan återgå till att läsa böcker på kvällarna igen.

    1. Hm. Jag anar en felprioritering här. Virkade hattar…nä nä, Anna och den franska kyssen går väl före här? Va?

  2. Ja, du har såklart rätt, men barnet grät strida tårar och tyckte jag var en skitmamma för att jag inte kunde göra hatten på två sekunder så att hon fick ta den på sig direkt så nu är det bäst jag virkar vidare…

    1. Aha – det var en akutsituation! Då förstår jag din prioritering. Virka på, du!

  3. Läste recensionen förra fredagen (drygt en vecka sedan) och laddade direkt ner Anna and the French kiss till min Kindle. Åh gud så bra! Jag blev helt kär!! Men så gick jag helt på overload och köpte Lola and the boy next door och Isla and happily ever after direkt och har i princip bara läst de böckerna i en hel vecka (tog en del pauser på kvällarna med lite tyngre litteratur). Men nu är de slut och det känns nästan lite sorgligt. Vad händer sen? Lever de lyckliga i alla sina dagar? Och vad ska jag göra nu?

    1. Vad kul att du gillade! Älskar dem också, men har faktiskt Lola and the boy next door kvar att läsa. Det är kanske den som kan bota min lässvacka?! Tack för påminnelsen.

    2. Åh, vilken book-hangover du har nu… sånt är jobbigt och botas bäst med mer av samma sort. Har du läst You had me at hello? Själv har jag både Lola och Isla på att-läsa-snart-listan, så det blir nog att jag läser dem i sommar.

Kommentarer är stängda.