Ungdomsböcker utanför storstan

linje-johanna
Den illvillige skulle kunna säga att allt utanför de tre storstäderna och kanske en handfull mellanstora städer är landsbygd. Riktigt så dryg tänker inte jag vara men det här inlägget kommer att ha en något förenklad syn på vad landsbygd är för något och vilken roll den spelar i litteraturen för unga. Jag är själv från en liten liten bruksort i hjärtat av Södermanland och det är landsbygd som gäller som benämning på den orten. Det finns många böcker som utspelar sig i någon av storstäderna (Stockholm, Göteborg och Malmö) men som tur är finns det även de som skildrar ett liv utanför dessa städer. Jag har att gäng favoritförfattare som mig veterligen medvetet placerar sina handlingar utanför storstäderna. Författarna bor själva numera i en av storstäderna men deras karaktärer bor på ställen de själva växt upp på eller har anknytning till. Jag minns att jag tyckte det var så härligt att läsa en ungdomsbok som inte utspelade sig i storstaden för det gjorde att jag kunde känna igen mig ännu mer. Självklart finns det fler författare som låter sina böcker utspela sig bortom storstäderna men jag väljer att fokusera på tre stycken.

De författare som jag verkligen uppskattar just för att de tar oss bort från storstan och ut i landet är:

  • Johanna Lindbäck (brukar vara Luleå eller Umeå med omnejd)
  • Patrik Lundberg (Sölvesborg med omnejd)
  • Lisa Bjärbo (Växjö med omnejd)

Det jag gillar med dessa författare är hur de skildrar livet bortom pulsen, alla valmöjligheter och en viss typ av tillgänglighet som storstäderna kan medföra. De beskriver så väl hur det är att hänga hemma hos varandra, i en park, vid en badplats eller på en övergiven skolgård precis så som jag och mina kompisar brukade göra. Men de beskriver också längtan efter att få bli någon annan, om att sitta fast i en roll en inte trivs i och hur det inte går att ändra på detta fören en flyttar därifrån. På landsbygden där bussen endast går några gånger om dagen och där det känns så avskärmad rent fysiskt. Jag gick under min tonårstid och längtade och väntade på att jag skulle få ta studenten och äntligen få flytta till Stockholm. Där skulle jag kunna bli den jag verkligen var och ville vara. I både Djupa Ro av Lisa Bjärbo och Onanisterna av Patrik Lundberg längtar karaktärerna bort och till storstäder. De vill bort från de orter de är uppväxta på och där de känner sig hämmade. I Onanisterna tas det också upp och just det där när en storstad gör entré i Kims liv och hans konfliktfyllda känsla till den och de som bor där kunde jag så relatera till. Är gräset grönare på andra sidan? I Välkommen hem av Johanna Lindbäck har Sara precis kommit tillbaka till Luleå efter en utbytestermin i London. Väl hemma i Luleå igen går hon i en tunnel under vägen för att få känslan av puls.

Visst är det många som bor i storstäderna men det är även många som inte gör det och i film-/TVvärlden är det ofta storstäderna som fungerar som utgångspunkt och där handlingen utspelar sig. Därför tycker jag att det är så befriande på något sätt när en bok utspelar sig bortom det. Jag tycker att den här storstadsfixeringen är jobbig på fler sätt. Dels består Sverige av så mycket mer än Stockholm, Göteborg och Malmö och dels så kan inte alla bo i storstäderna så varför inte lyfta och hylla landsbygden eller mellanstora och småstäderna. Jag kan komma på mig själv att läsa böcker som inte utspelar sig i en storstad noggrannare vad gäller miljöbeskrivningen. När jag läste Djupa Ro nu i höstas kunde jag så himla lätt placera den till min hembygd. Alla platser som Lisa har med i sin bok kunde jag identifiera där jag kommer ifrån. Men det var även personerna och deras förhållande till varandra och sin hembygd. Berättarjaget beskriver att på en lite ort ska du inte tro att du är något på samma gång som du inte kan vara anonym. Hur jag på den orten aldrig kan undgå min egen historia. En annan sak som tas upp i just Djupa Ro men även i Johanna och Patriks böcker är hur platsen du växer upp på för alltid kommer att vara en del av det som format dig, på sätt och vis är det alltid hem även om du flyttar därifrån. Nu när jag bor i Stockholm sedan 10 år tillbaka kan jag fortfarande betrakta mig som en lantis i själ och hjärta även fast jag älskar att bo i storstan. Så de författare jag lyft här tillsammans med ett gäng andra gör mig stolt över där jag kommer ifrån och de ger mig en värld att spegla mig i. Landsbygden fort the win!

Dela gärna: Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Pin on PinterestEmail this to someone

Skrivet av:

Publicerat: 20 november, 2015

Kategori: Aktuellt, Kulturkoll, Ungdomsbokskoll

Visningar: 1281

Taggar:

2 Responses to Ungdomsböcker utanför storstan

  1. Lena skriver:

    Välkommen hem såg jag att ena barnbarnet hade. Funderar på att låna hem den.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *