Årets vinnare i Eurovision Song Contest 2016 är…

Lotta

…nej det har jag förstås ingen aning om. Det är väl ändå alltid fel vinnare, om det inte är Sverige förstås. Men i år tycker jag det är synnerligen svårtippat, det är faktiskt väldigt många BRA låtar, inte bara så där ”bra för att vara Eurovision” som det annars brukar vara.

Här är mina fem favoriter – och jag vill redan nu säga att detta skrev jag och tidsinställde redan i söndags, alltså långt innan de båda semifinalerna, så om någon av mina favoriter inte finns med i lördagens final så beror det på att folket röstade fel.

Frankrikes Amir med J’ai cherché är min favorit. Det är en låt jag blir glad av, och jag blir glad av honom. Att det är franska gör ju såklart sitt, men jag går igång även på Amir. Jag gillar nog honom mer än låten. Låten blir lite tjatig efter ett tag, men inte Amir. Fem mumsmumspoäng till Amir, fyra till låten. Äh men det här är ju skitbra helt enkelt, en gladlåt! Jag älskar det här!

Om förra låten var en danslåt så är det här en köra-bil-och-sjunga-högt-låt, och det är också en låt som växer för varje lyssning. Dami Im med Sound of Silence är Australiens bidrag. Dami har en mäktig röst, det är en stark låt, men jag tycker inte riktigt om henne. Det finns något kyligt över hela hennes framträdande, något introvert, hon når inte fram till mig hur bra hon än sjunger. Om hon går genom rutan på lördag så kan det här mycket väl vara Australiens år.

Jamala från Ukraina sjunger 1944 så att håret reser sig på armarna. Jamala härstammar från krimtatarerna, och hennes bidrag är inspirerat av Stalins deportering av det folket år 1944. EBU har efter en granskning godkänt bidraget, trots protester från bland annat vissa ryska politiker. Det här är en antingen hata eller älska-låt tror jag, och jag hör då till den senare kategorin. Jag älskar hennes röst, hennes speciella sätt att sjunga på, och hon har dessutom en väldigt stark text i sin låt.

When strangers are coming… 
They come to your house, 
They kill you all 
and say, 
We’re not guilty 
not guilty. 

Inte så mycket glitter och glamour i hennes text, som delvis framförs på krimtatariska, ett språk jag inte ens kände till att fanns innan jag hörde den här låten. Jag hoppas på en topplacering för Jamala!

Bulgarien är inte direkt kända för sina topplaceringar i Eurovision – det här är tionde året de är med, och endast en gång har de lyckats ta sig till finalen. (2007 då de slutade femma!). Kanske lyckas Poli Genova bättre än så och blir Bulgariens första vinnare? If Love Was A Crime är en cool låt med en suggestiv stämning som byggs upp genom hela låten.

I ett startfält med många stora, dramatiska, powerballader levererade av mer eller mindre duktiga sångerskor så sticker Belgiens bidrag ut i mängden. Laura Tesoros What’s The Pressure är en gladlåt med Another One Bites The Dust basgångar i introt som övergår i en upptempo funkig version av gamla godingen Good Times. Det här är en bra städlåt – den kommer absolut inte att vinna, men det gör inget om den placerar sig på övre halvan av resultatlistan.

 

4 comments Add yours
  1. Det är verkligen skillnad på låtar som är bra för Eurovision och låtar som är bra på riktigt. Har lyssnat för lite på årets låtar för att verkligen ha hittat någon som är det.

  2. Har nu förhandslyssnat lite även jag och jo, kan se hur det skulle kunna bli någon annan än Australien. Så konstigt ändå när det är ”Euro”vision. För Ryssland kan ju inte vinna av uppenbara skäl.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.