Åtta sätt på vilket katten kan förbättra ditt kulturella liv

helena-top

Jag har i mitt liv begåvats med en katt så fenomenal och älskad att ord saknas. När hon kom till oss för snart 13 år sen döptes hon förstås efter något av det bästa jag visste, Buffy. Sen dagen hon kom har hon utsatts för grav tillbedjan och spridit glädje och ren kärlek till familjen vi delar.

Men katter är inte bra ur ett rent känslomässig perspektiv, de är också överdängare på det här med kultur.  Här kan du läsa om några saker min, men också säkert din, katt gjort lite, lite bättre:

Läsa en bok

Läsning är naturligtvis sådant man med fördel gör ensam, med med kattsällskap och spinneri blir det ännu bättre. Ett plus med det här sällskapet är att det aldrig ifrågasätter (lugna) gråtattacker och småfniss, gapskratt däremot undanbedes.

Läsa en bok på annat sätt

E-böcker och ljudböcker (varning för sladdbitare bara) är ännu bättre i kattsällskap eftersom de ger händerna lite mer frihet för klapp.

Se en tv-serie

Tänk en tittarkompis som aldrig, aldrig undrar ”vem är det”, ”var kom han ifrån” eller ”varför”! Å andra sidan får man inte så bra svar  när man behöver ställa frågorna själv…

Få klädråd

Kläder och mode är ju kultur har jag förstått, men själv är jag hjälplöst lost på området. Fint då med lite hjälp i urvalsprocessen (de med mest katthår på lämnas kvar som liggunderlag, den återstående tröjan går bra att använda).

Beundra utsikten

En bokhylla ska underhållas, där ska sorteras in nya dyrgripar och dammas, men det är minst lika viktigt att ta sig tid att njuta av den då och då.

Skapa

Att sticka tillsammans ökar spänningsgraden i handarbetet med 1000%. Det blir mer som ett avancerat och skräckframkallande spel – ska jag hinna varvet ut innan hon sliter tag i garnet och springer iväg eller kommer jag bli tvungen att börja om, igen? Man blir liksom mer på tårna i skapandeprocessen.

Lära dig självacceptans

Det här med självbild och självkänsla är viktigt och inte helt lätt. Själv har jag fortfarande mycket att kämpa med på det området. Men sättet hon ser på mig ibland och framförallt sättet hon omfamnar sig själv under ändlösa spegelsessioner ger mig något att jobba mot.

Vila

Det är först i vinter, i och med min utmattning, som jag verkligen förstått vikten av vila. Låt mig säga att terapi och läkarkontakter är bra, men den allra bästa läromästaren är en katt. Buffy sover uppskattningsvis 15 timmar per dygn och resten av tiden ägnas åt väl avvägd vila i någon form. En sann förebild.

Helena

Periodvis maniskt läsande bokälskare. Blandar gärna vilt mellan genrer och författare men har en förkärlek för historiska romaner, engelsk feelgood, pusseldeckare och grafiska romaner. Dras till mörkret.

Visa alla inlägg av Helena →

8 tankar på “Åtta sätt på vilket katten kan förbättra ditt kulturella liv

  1. Åh! Min längtan efter att åter få leva tillsammans med en katt växte just nu lavinartat. Precis så där är det – mys och lugn och katthår och petande på saker som kan gå sönder och självförtroende och…. att vila i nuet. Älskar ditt inlägg och fina bilderna!

    1. Jag har växt upp med hundar och var egentligen lite rädd för katter hela uppväxten och upp i vuxen ålder tills Buffy kom till oss, där kan man tala om lyckträff och glädjechock. Livet med katt (och husdjur öht) känns helt enkelt lite rikare, det rekommenderas ❤

  2. Det är så himla livskvalitetsförhöjande med katt! Har själv aldrig haft någon p.g.a. seriös allergi, men då och då har jag fått lyckan att ta hand om någon annans katt, så jag vet hur fantastiskt det kan vara. Tyvärr vet jag också att jag inte kan leva med den typen av astma, nästäppa och allmän klåda till vardags. Dömd till att vörda dem på avstånd, dessa underbara djur.

    1. Åh vad jobbigt med allergi! Fint ändå att du fixar att låna en katt då och då så att du får en liten bit av det underbara. Och sanningen är ju också den att de har vissa dåliga sidor (som att förstöra möbler, väcka en klockan fyra på morgonen med hårdhänt hårvård, kräkas hårbollar i ens säng osv) som kan vara sköna att komma ihåg i din situation 🙂

  3. Så bra punkter, jag kan relatera till alla i och med min Abbe! Ibland somnar han med nosen mot boksidorna, så att det ser ut som om han är på väg in i boken. Har hänt flera gånger när Harry Potter-böcker legat i soffan. Förstår verkligen varför han väljer just de böckerna att vilja kliva in i.

    1. Det händer här också, ser så underbart fint ut. Enda minuset är att jag får vänta lite med läsningen tills utflykten är klar, men det kan jag ta 🙂

Kommentarer är stängda.