maj, 2017
Archive

  • Året var 2016.. nej vänta nu? 1917!

    Jag lovar att ett par dagar innan nyår satt många kända människor och höll i hatten av nervositet och räknade ner. Den ena ikonen efter den andra hade ju trillat av pinn tidigare under året. Bara i december förlorade vi ju t ex Carrie Fisher.. eller vänta nu, Leon Minkus, balettkompositören menar jag naturligtvis.

    För året var inte 2016 utan 1917. Nära nog 100 år tidigare måste folk på samma sätt ha öppnat sin dagstidning gång på gång, bara för att inse att ytterligare en älskad kulturpersonlighet gått bort.

    Continue Reading

    31 maj, 2017 • Aktuellt, Kulturkoll • Visningar: 256

  • Kulturkollo läser Mina drömmars stad

    Linda
    Året som står i centrum denna veckan är 1917 och just det året, den 22 augusti, föddes författaren Per Anders Fogelström. För att uppmärksamma det tänker vi inleda Kulturkollo läser Mina drömmars stad som en födelsedagshälsning till hundraåringen. Läs i sommar och diskutera i augusti är alltså det som gäller.

    För mig är Stadserien en viktig boksvit, kanske den viktigaste jag läst och jag ser verkligen fram emot att få vrida och vända på första delen tillsammans med er. Boken inleds 1860 då den unge Henning vandrar in i Stockholm och avslutas tjugo år senare då han är allt annat än ung. En av många som försökte hitta ett nytt liv i huvudstaden.

    För mig är Henning en av den svenska litteraturens mest minnesvärda karaktärer, men han är långt ifrån ensam att befolka Fogelströms Stockholm. Där finns bästa vännen Tummen, rumskamraterna Annika och Matilda och självklart kärleken Lotten.

    Första gången jag lärde känna dem var jag inte mer än tolv. Det var första sommaren i vår sommarstuga och jag hade tråkigt. Som alltid när jag hade tråkigt som barn rotade jag i bokhyllan och där hittade jag Mina drömmars stad. Sedan dess har jag läst den säkert tjugo gånger. Minst.

    Återupptäck dessa karaktärer om du redan mött dem, eller lär känna dem för första gången. En riktigt trevlig Fogelström-sommar önskar vi dig. Hoppas att många av er laddar inför höstens första Kulturkollo läser. Här hittar du vår Facebook-grupp där diskussionerna äger rum. Gå med i gruppen redan nu!

    30 maj, 2017 • Aktuellt, Romankoll • Visningar: 759

  • Veckoutmaning: Vilket år väljer du?

    – Nej! Inte ett årtal, det är för svårt. Ett decennium funkar men inte ett enda år? Vad skulle vi fylla veckan med?

    – Så kul, vilken rolig idé! Jag måste genast googla!

    Ungefär så spretiga var tankarna inför veckans tema här inne bland kollomedlemmarna. Vi kastade oss alltså, trots olika åsikter, ut i utmaningen årtal här inne hos oss och kör temat Året var 1917. Om du fick bestämma ett årtal som en hel inläggsserie skulle handla om vilket skulle det bli? Varför skulle du välja just det året? Vilka inlägg skulle du fylla din vecka med?

    Det vore riktigt kul att få läsa om vilka årtal ni skulle välja! Svara i kommentarerna, i egen blogg, på Insta eller på Twitter. Glöm bara inte att tagga med #kulturkollo så att vi hittar till varandras svar.

    30 maj, 2017 • Aktuellt, Kulturkoll • Visningar: 571

  • A damn fine cup of coffee

    helena-top
    Kort om sånt som hände 1917: Världskrig. Rysk revolution. Hungerkravaller. Kafferansonering.

    Eftersom jag som (förvisso inte längre praktiserande men ändå) historiker när ett djupt intresse för de stora och vardagliga aspekterna av livet i förgången tid lyfter jag redan så här i början av veckan den brännande frågan – hur i hela friden förväntades folk orka med allt annat elände när de inte fick börja dagen med en kopp kaffe? Continue Reading

    29 maj, 2017 • Aktuellt, Kulturkoll • Visningar: 460

  • Året var 1917

    Bildkälla: Centre Pompidou-Metz

    Och dagarna är som små sekel, så lyder en titel på en diktsamling av Göran Greider som jag nyligen läste. Det här med tiden som går är förunderligt sällsamt att reflektera kring och veckans tema tar sikte på ett enda år för ett enda sekel sedan.

    Ett sekel är hundra år, 1917 är ganska nyss och samtidigt väldigt länge sedan. Världen har förändrats på omvälvande sätt sedan dess och just 1917 var året för den ryska revolutionen vilket ledde till politisk oro i stora delar av Europa. Mycket dåliga skördar i Sverige samt blockader på grund av kriget gav nödår, ransoneringar, hungerkravaller och upplopp. Branting blir som förste socialdemokrat del av regeringen i Sverige och ett kommunistiskt parti bildas. Finland blev självständigt och USA beslutar sig för att deltaga i skyttegravskriget i Europa vilket påverkade krigets utgång. Man kan under hur Europas och Sveriges 1900-tal skulle sett ut om inte …

    Modernt är ordet, den tekniska utvecklingen går i rasande fart. Musik, konst och litteratur tar sig nya former och utmanar det traditionella. Tekniken smyger in också i kulturen och den svenska stumfilmens storhetstid inleddes med Victor Sjöström som hyllad regissör. Ni hör, det finns många trådar nysta i. Nu hoppas vi att ni får lust att hänga med oss på en tidsresa, vi vet uppriktigt inte hur det här ska gå men man måste ju prova och utmana sina gränser en smula.

    Välkommen till temat Året var 1917.

    29 maj, 2017 • Kulturkoll • Visningar: 287

  • Inte bara stickor och garn

    helena-top
    Jag stickade en del i tonåren, tyckte det var kul och var omåttligt stolt över ett par lovikavantar jag fick till i slöjden och använde många år. Sen tappade jag det, gjorde annat och längtade egentligen inte efter stickningen.

    Det var först för kanske två år sen som ett sug gjorde sig påmint, jag ville göra något med händerna igen. Så jag passade på att gå rakt in i väggen så att jag inte hade något annat val än att plocka upp stickorna. Nej, så var det naturligtvis inte, men faktum är att en av de första saker jag gjorde sen jag kom hem efter att ha blivit sjukskriven av min läkare var att beställa stickor och garn. Av livsnödvändighet. Sen dess har jag upptäckt en helt ny värld.

    Att det finns böcker om stickning har jag alltid vetat, såna med mönster och muntra tillrop. Men det finns galet mycket annat också, som Julia Skotts underbara Håll käften jag räknar – en stickares bekännelser (som jag skrivit om här). Och poddar. Och Knit lit.

    Jag lyssnar inte på poddar. Har nog inte tålamod. Det är samma sak med pratradio, det är inte för mig. Men det hindrar naturligtvis inte att jag märkt att resten av mänskligheten älskar det här med poddar. Och för stickintresserade som inte är jag finns en hel del att välja på. Rät avigt (med nämnda Julia Skott) och Stickkontakt till exempel. Det verkar finnas en hel del andra också – lyssnar du på någon du vill tipsa poddande stickare om så skriv gärna en kommentar!

    Men böcker läser jag. Inför idag har jag testat på den här knit lit-genren och faktiskt blivit lite positivt överraskad (och lite inte). Knit lit är alltså en genre med massor av kärlek, det som skiljer den från vanlig romance är att minst hälften av den där kärleken är riktad mot stickningen. Continue Reading

    28 maj, 2017 • Aktuellt, Kulturkoll, Romankoll, Ungdomsbokskoll • Visningar: 516

  • Intresse, hobby eller mani?

    Lotta

    Ett intresse är något man bara har och ägnar sig åt ibland, en hobby är något man utövar regelbundet, och när man nördar in sig alldeles för mycket går det över i mani. Så ser jag på det. 

    Jag har ganska många intressen, men inte särskilt många hobbys. Nu stryker vi direkt läsning och tv-tittande från listan, det är på något sätt underförstått, kalla det hobby om ni vill, för mig är det både jobb och fritid. Det är något jag gör, lika naturligt som att äta och sova. Men klart är att böcker och tv är det intresse/hobby/mani jag ägnar största delen av min tid åt.

    Men i övrigt… en hobby kräver uthållighet. Engagemang. Och talang. Tre saker som jag inte har särskilt mycket av. Därför existerar de flesta av mina hobbyprojekt bara i fantasin.

    Min stora dröm är att ha en källare med en stor tågbana och landskap och tunnlar och hus och allt sånt. Det måste vara en källare, det hör liksom till. Vind går inte. Inte heller ett extrarum. Tågbana i källaren ska det vara. Nu har jag ingen källare så det icke påbörjade projektet kan heller aldrig börja. Men det skulle vara en fin hobby. Jag ser mig själv bli en riktig tågnörd som tillbringar timme efter timme nere i min källare isolerad från omvärlden.

    Min andra önskehobby är att måla. Men jag är inget vidare på det. Jag har försökt. Härom året köpte jag hem färg och duk, hur svårt kan det va liksom? Det blev jättefult och jag la ner min hobby. Jag har dock kort minne så jag är nu tillbaka i de där ”hur svårt kan det va”-tankarna och jag kommer snart att göra ett nytt försök. Men jag tänker att jag behöver ha ett helt eget rum först, där jag kan ha staffli och målargrejer framme hela tiden och bara måla, måla och måla ifred, utan att behöva plocka undan mina grejer eller att någon stör mitt konstnärliga flow.

    Jag vill också ha en vind, eller möjligen ett rum, fyllt med dockskåp. Idag har jag ett dockskåp med tre våningar som jag leker möblerar med när andan faller på. Sorterar möbler, tänder lampor, pillar på. Ingen annan än jag får röra det. Min vision är tio olika skåp med inredning från tio olika årtionden. Ibland får jag ett ryck och samlar på mig möbler och annat. Det skulle kunna vara en fin hobby, men jag har inte riktigt tid eller plats att ta det fullt ut. Än. Jag tror det kommer.

    Men jag har en hobby som jag definitivt kan klassa som aktiv och levande. Mitt akvarium. Eller två akvarium har det blivit. Även där har jag en vision med ett helt rum fyllt med akvarier, fiskodling, och aqua scaping och så vidare. I min vision finns inga alger. Ej heller fiskdöd. Jag tycker jag sköter akvariet enligt konstens alla regler och ändå ser det inte så perfekt ut som på bild. Växter blir bruna eller bleka. Fiskar blir sjuka och dör. Men jag lägger ner sjukt mycket tid på att läsa om akvarier och fisk, om skötsel och sjukdomar, att rensa växter, pyssla och plocka, experimentera med ljusförhållanden, foder, vattenkvalitet, planera in akvarieaffärsbesök i varje stad jag besöker, fotografera fiskarna (det är inte lätt!) och framför allt på att bara sitta och titta på mina fina små fiskar…

    Bilden föreställer en av mina fina fjärilsciklider.

    27 maj, 2017 • Aktuellt, Kulturkoll • Visningar: 306