1917 enligt Fogelström

Nästa Kulturkollo läser kommer att handla om Mina drömmars stad, första delen i Per Anders Fogelströms Stadserie. Den utspelar sig mellan 1860 och 1880, andra delen Barn av sin stad 1880 till 1900 och först i tredje delen Minns du den stad kommer vi fram till 1917. Mitt exemplar av serien kommer från min gammelmormor Rut, som föddes i januari 1906 och var alltså 11 år 1917. Den 9/9-1975 var hon inbjuden till en studiecirkel på ABF i Mölndal om boken Minns du den stad. Kortet finns kvar i boken och på det finns också en anteckning om ett annat möte 14 oktober samma år.

Vad får vi då veta om året 1917 i Fogelströms bok?

1916 var den tredje krigsjulen och ransoneringen var omfattande. Emelie, dotter till Henning och Lotten och seriens huvudperson, lagar rotmos och islandssill till söndagsmiddag ”en något underlig kombination men krigsårsmatsedeln bestämdes inte av smak, utan av tillgång” (Minns du den stad s.184) Hon vill trots den något märkliga menyn fortsätta att bjuda in familjen till sig på söndagarna. Extra viktigt är det att få träffa Gunnar, oäkte sonen till hennes bror August och den fattiga Bärta. Hon bjuder också alltid in Bärtas andra barn som hon har tillsammans med sotaren Johan. Gunnar blir något av en son för Emelie, som aldrig får några egna barn. 1917 är han 28 år. Emelie är 47.

Fogelström kallar våren 1917 för ”Orons vår” (s.186) och skriver till exempel om smittkopporna, som verkar ha kommit till Sverige, i alla fall till vissa delar. Bristen på livsmedel börjar märkas rejält. Brödkort infördes och havregryn kunde man bara få om man hade läkarintyg. Stadens gatubelysning kunde inte tändas på grund av kolbristen. I mars anades revolutionen i Ryssland och tsaren störtades och fängslades. ”Man anade att det bara var en början, väldiga krafter hade plötsligt frigjorts”, skriver Fogelström och visst är det ett viktigt år i världen detta 1917 då så mycket hände.

Ryska revoltörer passerade Stockholm på väg hem mot Ryssland och den revolution de hoppades på. En av dem var Lenin, som Fogelström skriver om, men också andra källor. Martin Andersson skriver i Sydsvenskan om Lenins besök i såväl Malmö och Stockholm våren 1917.  Han anlände först till Malmö, åt smörgåsbord på Savoy och fortsatte sedan till Stockholm dit han anlände den 13 april på förmiddagen.

Tillbaka till Minns du den stad och Fogelströms skildring. Han skildrar en längtan efter revolution även i Sverige. I mitten av april demonstrerade arbetare i Västervik och några dagar senare har hungersdemonstationerna spridit sig över landet. Hungern skapade irritation och många önskade en förändring.

Maj, dotter till Henning och Lottens yngste son Olof är jämngammal med seklet och har en ganska stor roll i boken. Hon är tillsammans med Erik, son till Bärta, som också har en oäkta son med August, Henning och Lottens äldste son. Maj bor med sin mamma Jenny och sin lillasyster Elisabet hos Emelie. Erik och hans bror Bengt har gått med i den socialdemokratiska ungdomsklubben Revälj, eller Revelj som det stavas på andra ställen. Socialdemokraterna var en del av de hungerkravaller och strejker som härjade under våren. Partiet hade splittrats och i februari 1917 uteslöts några medlemmar som ansågs stå för långt till vänster. De bildade några månader senare Sveriges socialdemokratiska vänsterparti, som senare blev Vänsterpartiet. Även syndikalisterna deltog i protesterna.

Hungern präglade de fattiga år 1917. Så här skriver Fogelström:

”Potatis fanns inte att få, inte heller kålrötter. Man kokade foderbetor men betorna nekade hårdnackat att bli mjuka, om de så låg och puttrade hela veckan. Fast man visste ju att det fanns mat, de som hade tillräckligt med pengar kunde köpa.” (s.193)

Kvinnorna vandrar från handlare till handlare för att få något som liknar mat. En av dem är Bärta, Gunnars mamma. Hon har lyckats armbåga sig fram i en kö och är nära att få potatis. Så nära. Men hon är inte ensam. Polisen får kallas till platsen för att skingra alla som vill ha del av dessa få säckar potatis. Gatstenar bryts upp vid Skånegatan och kravallerna är ett faktum. Bärta hamnar på sjukhus och avlider senare av sina skador. Allt för några potatisar. Det visar hur överväldigand hungern var 1917.

Den 5 juni 1917 händer det saker på Gustav Adolfs torg i Stockholm. Tiotusentals människor demonstrerar mot klyftorna i samhället, mot svälten och för allmän rösträtt. Demonstration var till en början lugn, men slutar med att ridade poliser anfaller massorna i ett försök att skingra dem i det som ibland kallas ”Blodbadet på Gustav Adolfs torg”.

Helt klart var 1917 ett spännande år även i Sverige. Vi hade varken någon regelrätt revolution som i Ryssland, eller något inbördeskrig som i Finland, men det hände mycket politiskt ändå. När jag läser om 1917 känns det som den moderna tidens födelse. Början på det Sverige som stod för jämlikhet och solidaritet. Det Sverige vi nästan tappat bort hundra år senare.

Dela gärna: Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Pin on PinterestEmail this to someone

Skrivet av:

Publicerat: 3 juni, 2017

Kategori: Aktuellt, Romankoll

Visningar: 415

Taggar: ,

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *