Läsprojekt inför 2018

Hej 2018. Jag hoppas att du blir lite bättre än 2017 var, trots att jag försöker komma ihåg alla fina stunder jag delade med min familj. 2017 var dock ett oerhört sjukt år på många sätt. Vi var sjuka konstant hela våren, vilket kulminerade i isolering över hela sommarledigheten. Jag tackar dock min lyckliga stjärna att det inte var värre än så. Tillståndet i världen var sorgligt och många drabbades av stora motgångar. Min förhoppning är att 2018 kommer att bli det bästa året på länge. Det måste det bli. Det är valår, vilket kan bli hur illa som helst naturligtvis, men jag väljer att tro på mänskligheten. Jag väljer att tro att vi kommer att vara friskare, mer generösa och omtänksamma om vår värld och våra medmänniskor. 2018 är året det händer. 2018 kommer att förändra allt. Men inget sker av sig självt. Jag har lovat mig själv att bli mer fysiskt aktiv, varje dag. I år ska vi hålla oss friska. På samma sätt lovar jag att försöka uppmärksamma goda gärningar när jag ser dem. Som så många andra lovar jag att äta mer hälsosamt och konsumera mer kultur och mindre prylar.

Jag lovar dessutom att vara snällare mot mig själv. Läsa mindre halvbra böcker och mer WOW. Klassiker, böcker från andra länder än den anglosaxiska världen, faktaböcker. Jag vet att det är lättare sagt än gjort, jag läser ju dessutom väldigt mycket för jobbet, men en del klassiker kommer ju i nytryck i vår, vilket kan underlätta för att påminna min trötta hjärna. Även om den är just anglosaxisk så är jag sugen på att läsa om Carson McCullers Hjärtat jagar allena, som jag minns att jag tyckte oerhört mycket om i 20-årsåldern. Undrar om jag skulle tycka likadant nu?

Har ni någon klassiker ni vill slå ett extra slag för så hojta gärna. Jag är nyfiken på vad som kommer i nytryck, men även vad jag kan hitta i mina egna hyllor. Dessutom tänker jag mig att 2018 kanske blir året då jag börjar läsa lyrik igen. Athena Farrokhzad, Agnes Gerner, Warsan Shire och Christine Falkenlands dikter står på vill läsa-listan men också en del enklare och dikter för barn. I julas gav jag mig själv Stina Wirséns ”Du: dikter för nyfödingar”, som bokstavligt talat fick mig att börja lipa.

Vi får se vad 2018 ger oss i lyrik-väg, oavsett ska det bli skönt att ge själen lite omtanke. Vad ser ni fram emot för läsprojekt?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.