Yrke: specialpedaDOG – om bokhundar

carolina-top

Känner du till att det finns bokhundar? Alltså hundar med husse/matte som kallas bokhundsförare, och där bägge tillsammans har gått en bokhundsutbildning? En bokhund är alltså en hund som är tränad att bli högläst för, och de som läser för dem är barn som av olika anledningar har det lite trögt med läsningen. När de läser högt för en kravlöst lyssnande hund (som ju inte själv kan läsa, så barnet är hur långsamt det än går den av de två som är bäst på det här) är tanken att stressen kring lässituationen ska minska – plus förstås det att läsningen efter ett antal bokhundsträffar kommer att associeras med något bra och mysigt och något att se fram emot.

I USA och England finns organisationen R.E.A.D. (Reading Education Assistance Dogs), som är volontärer med egna hundar. I Sverige finns det anställda bokhundar på en rad skolor, ett forskningsprojekt som heter Bokhunden och Astrid Lindgren, och en bokhundsutbildning.

I boken Bokhunden – och en eller annan läshund berättar ett antal bokhundsförare om sina bokhundar och barn de mött – jag klipper lite ur Max Elneruds kapitel om bokhunden Teodora:

”Flertalet av de elever som läst för Teodora har precis knäckt läskoden och varit i den ljudande fasen. Avkodningen har för flera av eleverna varit så krävande att de i början inte alls kunnat fokusera på innehållet i texten. Således har de till exempel inte märkt när de läst fel utan bara fortsatt att ”mekaniskt” läsa vidare. För många av eleverna är det först när de fått börja läsa för Teodora som läsningen blivit positivt laddad. I stället för ett måste som ska avklaras (som den ordinarie lästräningen) är bokhundsläsningen något som de ser fram emot hela veckan (och i vissa fall även hela helgen)! Även om det såklart även kan vara ansträngande att läsa för Teodora övervägs det av kicken de får av att umgås med henne.

Utvecklingen som eleverna gjort under sina sju lästillfällen vardera har varit häftig att följa; från att ha orkat med i genomsnitt 5 minuters läsning (motsvarande ungefär en sida i en lättläst bok) har vi successivt ökat upp till 20 minuters läsning och på denna tid har de flesta hunnit läsa ut en hel bok! Från att ha läst mekaniskt har samtliga elever efter några lästillfällen börjat reflektera över texten, skratta på de roliga ställena och märkt när de läst fel. Jag har också kunnat ställa frågor om texten och få igång små boksamtal. I och med att läsförmågan och självförtroendet förbättras ökar också deras inre motivation till läsning eftersom de får ut mer av innehållet. Bokhunden är på detta vis en yttre motivation till läsning som ger förutsättning för en inre läsmotivation.”

(”Projektet Bokhunden i Trosa kommun” av Max Elnerud, i Bokhunden – och en eller annan läshund, s 111-112)

Jag lånade den här boken för att få lite inspiration till att skriva om bokhundar (och läshundar som de kallas ibland), och skulle bläddra lite i den tänkte jag. Nu har jag slukat hela, och är sååå imponerad och fascinerad. Vilken himla bra grej! Jag är också mer än lovligt sugen på att själv äntligen ta tag i det där med att kanske köpa hund, och i så fall med den väldigt lockande baktanken att kanske utbilda den till bokhund och mig själv till bokhundsförare. Bokhundsförarna, som under utbildningen förutom att lära sin hund att lyssna på högläsande barn också får lära sig mer om barnlitteratur, läsinlärning och litteraturpedagogik, bör nämligen redan vara bibliotekarier eller lärare. Jag är ju barnbibliotekarie, och skolbibliotekarie, och barnlitteraturälskare och… vad väntar jag på, egentligen?! (att oäkte maken avger skriftligt löfte på att han tar alla de morgontidiga kissepromenaderna med hundstackarn, kanske?)

 

Vill du läsa mer om bokhundar? Här kan du läsa om projektet Bokhunden och Astrid Lindgren.

Och så finns det förstås massvis att läsa i den här boken – varning dock för att du blir som jag och vill bli hundägare och bokhundsförare bums.

Bokhunden – och en eller annan läshund
red. Helene Ehriander
BTJ Förlag 2016

 

 

 

 

 

 

Bild: Pxhere (CC0 public domain)

One comment Add yours
  1. Jag är också grymt sugen på att utbilda en bokhund. Jag har växt upp med hundar och under många år var jag väldigt aktiv inom hundträning. Nu på senare tid är det maken som haft jakthundar och mitt hundintresse har legat på hyllan. Mitt intresse fick sig nämligen en törn då min treåriga schäfer dog under en operation. Men nu är jag peppad att skaffa hund igen. Min bibliotekarieexamen är klar i januari (bara jag får klart uppsatsen) och biblioteksjobb har jag redan, så vad väntar jag på 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.