Anna
Author archives

  • Kulturkollo läser: Mocka

    Så himla trevligt det var att bokcirkla kring Hönan som drömde om att flyga inne på Kulturkollo läser i veckan som gick! Kul att så många vill prata om en roman tillsammans med oss på FB, det är medlemmarna i gruppen som gör den fantastiskt rolig att vara del av. Vi blev förstås sugna på att presentera nästa samläsningsbok direkt och det blir i vanlig ordning en bok som passar bra till ett kommande tema. Man kan undra vilket?  Måndagen den 12 mars börjar vi att prata om Tatiana de Rosnays roman Mocka.

    Då är alla varmt välkomna till vår FB-grupp

    – läs romanen så ses vi i mitten av vårmånaden mars för ett samtal om en  mycket spännande roman som ställer den som läsa många frågor!

    19 februari, 2018 • Aktuellt, Kulturkoll, Romankoll • Visningar: 77

  • Jag ska banne mig rita själen och behovet av en vante

    Våren och ljuset är på väg men i mitt liv är det ganska dystert just nu. Var finns de yllevantar som skyddar oss från själens frossa?

    Själen rymmer så många känslor och ibland kan det vara svårt att sortera dem alla. I Michal Snunits underbara Själens fågel så kan både stora och små som behöver lite hjälp på traven med sorterandet, och öppnandet av lådorna med för den delen, få en handfast bild över innehållet. Boken börjar:

    Djupt djupt inom oss finns själen.

    Inne i själen,
    mitt inne,
    står en fågel på ett ben,
    en fågel som heter Själens Fågel:
    Den känner allt som vi känner.

    Bilden här till vänster är gjord av en nioåring jag känner och visst kan det rymmas arg, stolt, glad, modig, ledsen och snällhet i själen. Och kanske går livet liksom lite enklare om man åker skateboard vägen fram?

     

    En som på sjuttiotalet bestämde sig för att banne mig rita själen var Gunilla Bergström. Hennes utställning med samma namn kan man nu se på Akvarellmuseet i Skärhamn. 

    Utställningen visar originalillustrationer till ett antal Alfonsböcker, filmen som är baserad på den allra första Alfonsboken: Godnatt Alfons Åberg och dessutom finns några små lekmiljöer för de allra minsta. Jag tyckte mycket om att se bilderna ur de välkända böckerna och som vuxen har jag alltid gillat den speciella collageteknik som Bergström använder. Tapeter, tidningar, lager på lager tilltalar mig nu men jag minns att jag som barn inte riktigt tycket att det var ”fint”. Bildspråket tilltalade inte mig då men desto mer nu!

    Bergström berättar i den inledande texten att hon hade en ambition att skildra barns vardag och barns inre före det yttre. Texterna är inte några humoristiska äventyrsberättelser utan de är förr frågor som är existentiella och som kan fungera för alla åldrar. Det är nog det som gör böckerna så älskade, man kan läsa dem på så många plan och både riktigt små och helt gamla kan få ut så mycket av dem. Det handlar om utanförskap. Rädslor. Utsatthet. Kamratskapets olika sidor. Familjelivets oväntade komplikationer. Lyckans universella principer. Det inre och det yttre. Det stora i det lilla. Bjuder här ett personligt bildspel från min utställningsupplevelse:

    Detta bildspel kräver JavaScript.

    Stort tack till Gunilla Bergström som bestämde sig för att rita själen med alla dess olika lådor! Ibland kan man ju ändå önska sig att livet var som en vante – en sån där som är varm och go och där alla ryms. Det skulle kanske vara nog för att avhjälpa själens frossa!

     

    19 februari, 2018 • Aktuellt, Barnbokskoll, Evenemangskoll, Kulturkoll, Lyrikkoll • Visningar: 83

  • Han Kang – ett säreget berättande

    2016 fick Han Kang det Internationella ManBooker-priset för sin roman Vegetarianen och för precis ett år sedan läste jag den översatt till svenska. Någonstans är det en roman som man aldrig glömmer, har man upplevt den så sitter den fast i kroppsminnet. Så smärtsam är den. Brutal i sin kompromisslöshet och i sitt bildspråk. På gränsen till utmattande om jag ska vara riktigt ärlig. I romanen är det det återkommande våldsamma drömmar om blod och död som driver kvinnan Yeong-hye att ändra sitt liv. Hon använder sin diet till att göra motstånd, revolt i sitt äktenskap och markera att hon tar kontroll över sitt liv. Omgivningen provoceras, attraheras eller oroas av hennes radikala förändring och jag som läser känner mig som en smygtittande observatör och får egentligen inte några större känslor för någon av karaktärerna. Ändå minns jag de tre texterna som bildar romanen som om de vore lästa igår. Det handlar inte längre om maten, utan om att skapa det där egna rummet med intellektuell frihet och revolt mot traditionerna.

    Continue Reading

    14 februari, 2018 • Aktuellt, Kulturkoll, Novellkoll, Romankoll • Visningar: 107

  • Kulturkollo konfererar: Norra Latin

    Ibland dyker det upp en bok som många av oss kollomedlemmar får lust på att läsa. Ibland blir också så att vi får lust att prata om den. Då passar vi på att köra ett Kulturkollo konfererar! Så var det med Sara Bergmark Elfgrens bok för unga vuxna Norra Latin  som handlar om den där tiden i livet när man har börjat gymnasiet. Boken börjar med att polisen kommer till gymnasieskolan Norra Latin (och för alla som inte vill veta mer om handlingen eller våra tankar om boken så är det dags att sluta läsa nu) …

    Något har hänt inne i aulan och för att läsaren skall kunna hänga med så hoppar berättelsen tillbaka i tid innan läsåret ens har börjat. Tamar, som bor i Östersund, reser till Stockholm för att göra ansökningsprov till teaterlinjen på anrika Norra Latin. På provet möter hon för första gången de som är hennes blivande klasskamrater och några av lärarna. Bland annat verkar det som att både Clea och Tim, som båda är välkända barn till skådisar, skall gå i klassen. Med sin Shakespeare-monolog, Puck från en Midsommarnattsdröm, gör Tamara en fantastisk audition. Hon kommer in, hon skall flytta till Stockholm!

    Anna: Skolan hon skall börja i blir ju en av bokens huvudkaraktärer, vilken fantastisk miljö!

    ViktoriaVerkligen! Precis en sådan skola jag som själv drömde om att gå på som tonåring. Det är lätt att tänka sig att det göms fler hemligheter i den där byggnaden än de vi stöter på i Norra Latin. Smart drag att ta en byggnad som inte längre fungerar som skola också. Så hamnar den mitt emellan fiktion och verklighet på något sätt.

    Helena: Jag fick jättemånga flashbacks till när jag gick på folkhögskola nu när jag läste Norra latin. För det där kreativa, folk som går omkring i korridorer och sjunger och så. Men Norra latin har definitivt mycket mer av gotisk, historisk atmosfär än vad min folkhögskola hade…

    Fanny: Ja, Bergmark Elfgren har verkligen valt det perfekta sceneriet för den här historien – anrika korridorer, gotiska stentrappor och höga fönster. Och precis som du Viktoria så tänker jag på hur hon valt att ta en verklig byggnad och gör om historien lite grann och hur man blir lite osäker på vad som är fiktion och vad som är verkligt.

    Continue Reading

    20 januari, 2018 • Aktuellt, Romankoll, Ungdomsbokskoll • Visningar: 366

  • Ester Blenda Nordström – en (nästan) bortglömd pionjär

    ”Ett levande porträtt av en tid och av en person, som var undersökande journalist, äventyrare, barlejon, med en livslång förbjuden kärlek till en annan kvinna. En bok om att skriva och leva till varje pris.”

    Så löd motiveringen på 2017 års augustprisgala till den mycket välförtjänta vinnaren. Tack vare Fatima Bremmers noggrant researchade och mycket välskrivna biografi Ett jävla solsken så har en av Sveriges historiskt intressanta, och nästan bortglömda kvinnor, åter igen kommit fram i ljuset. Vinsten i augustprisets fackboksklass hjälper säkert till att locka många till läsning. Bravo!

    Ester Blenda Nordström är en av de där kvinnorna som gått före, som banat väg för kvinnors möjligheter att i allt större utsträckning välja väg utanför de traditionellt manliga och kvinnliga rollerna. Redan som ung flicka är Ester Blenda våghalsig och nyfiken, hon arbetar med sysslor på familjens gård, lär sig reparera och köra motorcykel och klär sig gärna i byxor. 1911 börjar hennes arbete som journalist på Svenska Dagbladet och 1914, när hon är 23 år gammal, tar hon tjänst som piga för att kunna skriva om sina erfarenheter. Hon lever på en gård i Östergötland under en månad och boken En piga bland pigor blir den första av ett antal mycket uppskattade reportageböcker.

    Continue Reading

    10 januari, 2018 • Aktuellt, Sakprosakoll • Visningar: 734

  • Annas bokryggspoesi

    En dag ska jag skriva om den här platsen.

    En mörk strimma av ljus,

    tiden är inte än.

    Se Nu Då!

     

     

    6 januari, 2018 • Aktuellt, Kulturkoll, Romankoll • Visningar: 309

  • Anna listar 2017

    Två små tomtebloss lyser på min bild som får avsluta årets listfest här inne på Kulturkollo. Man får glädja sig åt, och träna sig på att uppskatta, de små gnistor av ljus som glimtar till i ett annars ganska kompakt mörker. Ljusglimtar har absolut läsandet stått för under året för mig och som alltid så är det litteraturen och litteraturevenemang som dominerar min lista. Som är låååång …

    Continue Reading

    31 december, 2017 • Aktuellt, Grafik- och seriekoll, Kulturkoll, Novellkoll, Romankoll, Sakprosakoll • Visningar: 546