Carolina
Author archives

  • Nu laddar vi inför Bokmässan 2017!

    carolina-top

    Alla andra pratar om den krispiga luften, bladen som ändrar färg, trillar av och har sig, stormarna som redan dragit in, regn och rusk och filtar och yada yada yada… Jorå. Visst kan jag vara höstig jag också. Men om jag går ut och drar ett djupt andetag nu och känner alla de där blad-visset-regn-jord-dofterna? Då tänker jag bara en sak: DAGS FÖR BOKMÄSSA!

    För nu är det bokmässans tid! Klänningarna! Stimmet! Alla ansikten, alla samtal, alla BÖCKER, alla tankar, möten, inköp… tröttheten i huvudet på kvällen men lyckan efter allt man sett och gjort. Och allra först: uppladdningen! Att bläddra i programmet och ringa in allt det som inte får missas (fast det går ju inte att gå på ALLT eftersom ju längre man bläddrar och ringar in desto mer inser man som vanligt att ”nej, kan inte klona mig och vara på tre ställen samtidigt på fredagen kl 12” eller vad det nu är). Boka möten och intervjuer. Bestämma middagsdejter. Lova sig själv dyrt och heligt att ”i år kommer jag INTE att att komma hem med tre åh-så-gulliga gosedjur och en blommig tekopp, det får inte plats i väskan, fatta!” (och ändå efter hemkomsten plocka upp andra mystiska ting som på något märkligt sätt bara behövde köpas)

    Och vi på Kulturkollo går nu allihop givetvis in i bokmässe-tillstånd. Den här veckan och början på nästa kommer vi att peppra er med inlägg om allt vi kommer att vilja se och höra på mässan, om aktuella författare och bokmässans teman. Continue Reading

    18 september, 2017 • Aktuellt, Evenemangskoll • Visningar: 188

  • Och längst in i hörnan på barnavdelningen: sagosamlingarna

    carolina-top

    Om jag går längst in i hörnan på barnavdelningen på biblioteket där jag jobbar så hittar jag en av mina mest älskade hyllor: sagosamlingarna. När vi nu på Kulturkollo ägnar veckan åt barnböckerna lite bortanför mittfåran så är det sagorna jag vill lyfta, eller rättare sagt samlingarna av sagor. Klart att alla känner till de mest kända folksagorna som ges ut på nytt med jäma mellanrum, med nya illustrationer, eller filmatiseras? Men de där tjocka sagosamlingarna där Snövit, Hans och Greta och Rapunzel bara är några få av alla prinsar, prinsessor, häxor och troll som trängs – ja, de står ganska outlånade. För svåra. För långa för högläsning. För hemska. För gamla. För slitna. Jag har hört och förstått allt det där, och visst kan det stämma för de äldre folksagosamlingarna. Folksagorna är ju en gång egentligen inte ens skrivna (eller berättade) för barn, utan för vuxna, som underhållning i stället för dokusåpor, netflix och candycrush liksom.

    Men det ges hela tiden ut nya sagosamlingar, omarbetade och illustrerade för att passa barnen. Lånas de på biblioteket då? Nja. Nej. Nästan inte alls. Frågas det efter sagor så är det ofta bilderböckerna med enstaka sagor i som lånas. Bara Snövit, eller bara Rapunzel. Det är lite synd, för i de där samlingarna finns det så många sagor som aldrig får chansen att göra solokarriär. Continue Reading

    11 september, 2017 • Aktuellt, Barnbokskoll, Kulturkoll • Visningar: 220

  • Tandläkare vi minns

    carolina-top

    Jag vet att jag absolut inte borde, att jag borde veta bättre, att jag blir väl omhändertagen där och att… ja, jag VET. Det spelar ingen roll. När jag får det där fönsterkuvertet med kallelsen från folktandvården så känner jag lukten. Hör ljuden. Känner hur det raspar i mina tänder av Den Där Kroken. Jag får helt enkelt kalla kårar. Och jepp – det är ju veckans tema. Och jepp – här får ni alltså en lista på några tandläkare i kulturen jag är så vansinnigt glad över att inte behöva gå till:

    1. Willy Wonkas pappa: Dr Wilbur Wonka (Kalle och chokladfabriken)

    Han som tvingar in sin son i tandställningen från helvetet.

    Continue Reading

    6 september, 2017 • Kulturkoll • Visningar: 281

  • Alla dessa Disneyfilmer…

    carolina-top

    Inte går det att prata om återbruk utan att prata om Disneyfilmer? Nej! Jag är uppvuxen med dem, gick och såg dem på bio när jag var liten, fortsatte med att gå på bio och se dem fast jag råkade bli lite vuxen (dock gick jag då och såg dem med engelskt tal eftersom det kändes mycket coolare, jag var ju v-u-x-e-n märk väl). Och sen fick jag barn, och då rullades dessa Disneyfilmer om och om igen på tv-skärmen därhemma, så pass att jag nu kan pinsamt många dialoger utantill och förstås kan sjunga loss i vilken av de tillhörande sångerna som helst. (Barn är både bra och inte bra för den egna kulturella utvecklingen… men detta måste vara en av de bra sakerna?)

    Och förstås har jag alltid vetat att många av Disneyfilmerna baserats på böcker eller folksagor. Många av dem har jag läst, men långt ifrån alla, och inte heller har jag funderat så där värst mycket på hur filmerna följer böckerna i handling och persongalleri. Andra filmer som baseras på böcker jag läst kan jag irritera mig på när de ändrar alltför mycket på bokens innehåll – men när det gäller Disneyfilmerna har det inte känts viktigt för mig eftersom de är så väldigt mycket sin egen grej med musiken, bilderna och allt.

    Continue Reading

    31 augusti, 2017 • Aktuellt, Barnbokskoll, Kulturkoll • Visningar: 332

  • Så kloka och finurliga vi är!

    carolina-top

    Jag har suttit några kvällar nu och precis som mina kollo-kollegor läst igenom inlägg från de tre åren som gått sedan vi startade Kulturkollo. Och… ju längre jag satt, desto stoltare blev jag. Vi är så kloka! Och finurliga! Och duktiga på att skriva! Uppfylld av en lätt (hehe…) hybris bestämde jag mig för att lyfta denna  kunskapsbredd, dessa livsfilosofiska djup eller all denna uppfinningsrikedom de där 1900 publicerade inläggen har.

    Ta bara Lottas inlägg När tiden står stilla. När tiden tar slut.  där hon filosoferar om tiden på ett sätt som är väldigt personligt utlämnande samtidigt som det ger läsaren igenkänning. Så bra att jag får tårar i ögonen.

    Och så klokt Anna skriver om barns lust till läsning och lockande läsning med hjälp av böcker som handlar om fotboll i Pisa, pojkar och Zlatan. Många bra tips och en stor bit av min egen skolbibliotekarievardag – ett inlägg att använda! Continue Reading

    17 augusti, 2017 • Aktuellt, Kulturkoll • Visningar: 435

  • Up & down stairs #dennadagenbok

    carolina-top

    Bara ett par veckor efter att jag varit temageneral för veckan om det brittiska imperiet här på kollot råkade jag stöta på den här boken på jobbet: Up & down stairs: livet på engelska slott och herresäten i verkligheten av Jeremy Musson. Synnerligen dålig tajming, det där – nu har jag nämligen umgåtts med denna bok i småportioner över sommaren, men det var ju då jag skulle skrivit om den? Nåväl – detta är en guldgruva för alla oss som fascineras av detta uppe-och-nere i de stora engelska husen, detta att husen har trappor som är stora, putsade, fina och används av Familjen Som Bor I Huset Och Deras Gäster, samt trappor som är smalare, i trä, och går från längst bort i korridoren direkt till köket eller tvättstugan eller till Specialrummet Som Används För Att Plocka Fasaner, eller Skoputsarrummet och som används av De Som Också Bor I Huset men som inte räknas till familjen eftersom de är tjänstefolket. De där klockorna som ringer när någon i Familjen kallar på tjänstefolket, och i vilket rum de vill ha hjälp. Uppställningen av tjänstefolket, i rangordning, vid yttertrappan vid välkomnanden och avsked. Uniformerna. Perukerna. Det gigantiska jobbet med att sköta ett sådant där stort hus. Continue Reading

    12 augusti, 2017 • Aktuellt, Sakprosakoll • Visningar: 451

  • Doktor Glas #dennadagenbok

    carolina-top

    ”Liv, jag förstår dig inte.”

    För något år sedan läste jag om Doktor Glas av Hjalmar Söderberg. Omläsningar kan vara spännande att göra, fast då tänker jag mer på hur de visar att läsaren själv förändras. Att som medelålders läsa om en bok man älskade som tonåring kan vara rätt vanskligt – helt plötsligt kanske man ser hur platt den är? Förutsägbar? Tråkiga, långa miljöbeskrivningar? Och det där som svepte med en första gången, som fick en att läsa i rasande fart och gråta eller bli så glad… det är inte lika spännande längre eftersom livet har förändrat en själv.
    Doktor Glas tyckte jag inte alls om att läsa när jag var sisådär 17 år och läste den eftersom min svensklärare sade åt mig att göra det. Jag tyckte den var tråkig, och doktor Glas själv himla gnällig, och det verkade tråkigt i Stockholm, och kunde han inte bara låta bli att bry sig om den där Helga? Continue Reading

    4 augusti, 2017 • Aktuellt, Romankoll • Visningar: 425