Helena
Author archives

  • När världen förändras – om Tiden är inte än av Elin Boardy

    helena-top

    Att förändra världen är en sak, svår sak, viktig sak. Men tänk när världen förändras inför och runt en. När riktigt stora omvälvningar drabbar, som krig, naturkatastrofer och sjukdomsutbrott. Eller digerdöden. I Elin Boardys senaste roman, Tiden är inte än, är det digerdöden som drabbar. Som tvingar människor att förändra om inte hela världen så i alla fall sin egen.

    I centrum för berättelsen finns en människa. Alla namn hen bär, alla identiteter. Ibland färdas hon som kvinna, ibland är han en man. Och just det leder till många tankar om kön, identitet och vad vi egentligen förväntar oss och får. Det blir så väldigt tydligt att mannen bemöts på ett helt annat sätt än kvinnan, då som nu.

    Men jag har nog fel, det är inte människan som är huvudperson, det är människorna, de som utgör samhället. De som drabbats och drabbas av pesten och som tvingas bygga sina liv utifrån de nya förutsättningarna. Det är gycklare, bödlar och beginer, kvinnor som förlorat sina barn, gamla som förlorat allt de levt sig till, barn som saknar framtid. Och världen formar sig runt dem efter att de formats av den till synes sönderfallande världen.

    En av mina bästa delar av boken är den med tiden. Hur då och sen och nu vävs ihop, knyts ihop i trådar som inte kan trasslas isär för att de är ett och detsamma. Det fascinerar och slänger mig ut i tankar om stora, stora saker. Continue Reading

    23 mars, 2017 • Aktuellt, Romankoll • Visningar: 225

  • Verkligt och overkligt i en värld där allt är möjligt

    helena-top
    Verklighet och overklighet är faktiskt lite svåra begrepp att förhålla sig till i dagar som dessa. När fakta kan vara alternativa och folk tror att allt utom det vissa säger är hittepå. När sen verkligheten överträffar den värsta skräckfilmsplotten (och fiktionen i exempelvis supermörka Black Mirror känns så lite framtid och för mycket nu) är det svårt att behålla förankringen. Och som före detta forskare i historia är det till och med svårt att behålla livsglädjen vissa dagar. När många tror att vi inte kan lära av historien, när vissa tror att forskning inte behövs för att tyckande är lika viktigt, då är det mer än lätt att fundera över begrepp som verklighet, overklighet(skänslor) och motstånd.

    Verkligheten överträffar alltså dikten numera, men det är nog viktigt att minnas att den alltid gjort det här och där och till och från. Vi lever i turbulenta och deprimerande tider, men vi får inte ge upp om verkligheten.

    Continue Reading

    17 mars, 2017 • Aktuellt, Kulturkoll • Visningar: 148

  • Drömprinsar och förgiftade äpplen

    helena-top

    Kärlek och hat, jag tror vi måste förflytta oss till sagovärlden, Storybrook närmare bestämt, för att få veckans näst sista temainlägg riktigt smockfullt av kärlek och hat.

    Hösten 2016 var som många av er vet rätt superjobbig i mitt liv. Jag orkade plötsligt ingenting. Döm om min glädje när jag några veckor in i utmattningen hittade den perfekta tv-serien – Once upon a time.

    Det Once upon a time har är en historia så snårig och egentligen obegriplig att man kan strunta i den och flyta med. Den har en sådan stor uppsättning karaktärer att man inte behöver eller orkar engagera sig på riktigt i någon. Den var helt enkelt perfekt för mig då.

    Och sanningen är att det nog inte alls är särskilt bra, mitt inititiala engagemang till trots. Fånigt är det definitivt, som det lätt blir när varenda sagokaraktär vi någonsin hört talas om ska trängas in i en och samma tv-serie. Det är Snövit och Frankenstein, Pinnochio och Kapten krok. Och de från Frost och Lilla Sjöjungfrun och ja ni fattar. Men det är avslappnat och det är kul och det är vildsint i tolkningen av sagorna vilket jag älskar. Och en sak som serien har är riktigt bra skådespelare. Continue Reading

    18 februari, 2017 • Kulturkoll • Visningar: 371

  • En utmaning om kärlek och hatkärlek

    helena-top

    Just precis idag är det St Valentines alldeles egen dag, Alla hjärtans dagen, ja ni vet. Man kan tycka vad man vill om den dagen, att den är onödig, fånig, rolig, intressant eller alldeles, alldeles underbar. Här och nu tänker jag att vad vi än tycker om dagen så kan vi säkert enas i att kärlek är en rätt bra grej. Och att dess motsats också är ganska intressant i fiktiv form. Låt oss dela med oss av kärlek och hatkärlek! Frågorna jag vill ha ett svar på den här veckan är:

    Vilken är din bästa kärleksskildring och vilken karaktär (från bok/tv/film) älskar du allra mest att hata?

    Svara på din egen blogg, i kommentarerna, på facebook eller var du tycker att kärleken passar bäst. Glöm inte att tagga oss eller på något sätt tala om var vi kan hitta ditt svar. Continue Reading

    14 februari, 2017 • Aktuellt, Kulturkoll • Visningar: 568

  • All vår kärlek (och lite hat)

    helena-top

    Den här veckan gör vi det härligt lätt för oss genom att skriva under temat Kärlek och hat. Vad passar inte in där liksom? Det kan vara syskonkärlek, romantisk kärlek, blodigt fantasyhat eller mer stillsamt hatiskt betraktande av en företeelse som verkligen retar en.

    Kanske kommer det bli kärlekslyrik, kanske långa listor över företeelser som väcker våra mörkare känslor, kanske blir det sagor och bröllop och blodshämnd. En sak jag vet är att det imorgon bjuds in till en något ambivalent veckoutmaning på självaste hjärtedagen. Och så blir det förstås en hel massa spännande texter ur olika infallsvinklar. Kärlek och hat, högt och lågt, kort och långt – som det brukar bli.  Continue Reading

    13 februari, 2017 • Aktuellt, Kulturkoll • Visningar: 239

  • Gränsen, väggen och jobbet

    helena-top
    Den där gränsen som går någonstans. Mellan arbete och fritid. Den där gränsen som gör att jobbet inte blir själva livet och sådär. Den som behöver finnas där men inte alltid gör. Jag tänker på några som jag läst om. Andreas Egger i Ett helt liv som bygger “sin” linbana i österrikiska alperna, som stretar på och jobbar och står i, ibland för att försörja en familj, ibland bara för att. Det finns något sorgesamt och vackert i det.

    Jag tänker på Elsie Johanssons Nancy som jobbar och sliter och nog aldrig lyckas bevisa sin duglighet (för sig själv i allafall). Jag tänker på Henning i Mina drömmars stad (och så tänker jag att jag vill läsa om den serien i sommar) vars hela liv definieras och bestäms av det där arbetande och arbetet. Känslan i kroppen efter en dag i hamnen…

    Jag tänker på Gösta Berling som jag läser om just nu och som i så mycket definieras av att han inte arbetar längre, att han ingenting gör, att han slashasar sig runt den värmländska landsbygden till ingen nytta (han har ju några andra lite problematiska omständigheter att brottas med också, men…). Och så får man ju inte vara, till ingen nytta… Continue Reading

    6 februari, 2017 • Aktuellt, Romankoll • Visningar: 211

  • Jag ska bara…

    helena-top

    Visst känns väl allt kulturellt som ska hända det här efterlängtade året 2017 (efterlängtat för att det är något annat än 2016) lite bra just nu, innan det hänt. Nytt, fräscht och spännande. Utan gräns och hinder! Vid första anblick. Sen kommer eftertankens kranka blekhet ifatt en, i alla fall mig. Här är några filmer jag ser fram emot till exempel:

    Blade runner 2049 – förberedelserna har börjat, jag såg Blade runner härom veckan, nu måste jag bara försöka glömma att jag blev rätt besviken.

    Alien: Covenant – jag ska bara se om Prometheus först, och det längtar jag inte efter för den var inte särskilt bra, tröstar mig med att jag nog måste se om originalfilmerna också för att hänga med.

    Thor: Ragnarok – jag ska bara sluta ha tröttnat på superhjältefilmer först.

    Känslan av ett slut – jag ska bara läsa boken först. Continue Reading

    1 februari, 2017 • Kulturkoll • Visningar: 400