Ulrica
Author archives

  • Kulturkollo möter: Peter May

    linje-ulrica

    Peter May is a popular crime writer. His Lewis-trilogy has become immensely popular and his latest novel Coffin Road has recently been translated into Swedish. His books are of course almost unbearably thrilling crime stories, but somehow the crimes and the police work is almost back staged by the setting.  Peter May has an ability to describe the harsh environments of the Outer Hebrides, and the people living there, in a way that really catches the reader.

    We are very happy that  you could take time from your busy scheduele and answer a couple of questions about your writing and about the intriguing landscape in your books. Firstly, can you tell us a little about what the landscape of the Outer Hebrides means to you?

    Peter: The landscape is like no other. In the 1990s, I spent five years in the Outer Hebrides when I was creator and producer of a television drama entitled Machair. We made 99 episodes during that time and we shot scenes all over the islands in every kind of weather. In the process of searching for the perfect location for each scene, the production team and I explored every hidden corner, every part of the coastline, every beach and cliff. We tramped across all the peat bogs and through the interior of the islands, and we looked at every house and outbuilding. I know the landscape, the people, and the environment they inhabit probably better than I know the town I was born in!  And although I live in France now, when I go back to Scotland, the Islands feel like “home” to me.  They have a very special place in my heart.

    The weather pushes its way in to become an additional character,
    present in every scene.

    Continue Reading

    5 mars, 2017 • Aktuellt, Kulturkoll, Romankoll • Visningar: 210

  • Ett Caspar-moment?

    Bild: The Lonely Tree av Caspar David Friedrich (1822)

    linje-ulrica
    Det är dags för lite konst här på Kulturkollo. Det mörka och det karga finns naturligtvis också representerat som motiv i bildkonsten. För att få med fler perspektiv på veckans tema har jag bjudit in en vän för att gästblogga. Lina Iacobæus är konstvetare och arkivarie. Hon döper sina katter efter kända konstnärer och har en särskild plats i hjärtat för Caspar David Friedrich. Här bjuder hon oss på en vardagsbetraktelse:

    Lina Iacobæus

    Vardagsmorgon. Barnen lämnade på förskolan. Allt är tyst. På väg till bilen tittar jag upp och ser kyrkan i morgondimman. Solen håller på att gå upp och färgar himmeln rosa. En kort sekund sprider sig ett lite vemodigt lugn i själen.
    – Caspar David Friedrich, tänker jag. Kan man kalla det här ett Caspar-moment? Continue Reading

    4 mars, 2017 • Aktuellt, Kulturkoll • Visningar: 195

  • Veckans utmaning: din litterära favoritmiljö

    linje-ulrica

    Den här veckan pratar vi om litteratur, filmer och TV-serier som utspelas på karga platser, på avlägsna platser och i mörka miljöer. Inte alla delar fascinationen över den här miljön, men alla har vi väl en miljö som lockar oss lite extra? Veckans utmaning är alltså att berätta om vilka slags miljöer du dras till, och tipsa om böcker eller filmer som utspelas där.

    Svara på din egen blogg, i kommentarerna, på Facebook eller Instagram. Glöm inte att tagga oss eller på något sätt tala om var vi kan hitta ditt svar.

    Bild: pexels.com

    28 februari, 2017 • Aktuellt, Kulturkoll • Visningar: 398

  • Det mörka och det karga

    linje-ulrica

    Det är något visst med geografiskt isolerade miljöer. Avlägsna öar. Stormpiskade kuster. Karga landskap. Vindpinade hedar. De har fascinerar oss i generationer i klassiker som till exempel Wuthering Heights och The Hound of the Baskervilles och de lockar oss i nutida deckare. Ett exempel är Anne Cleeves Shetland Island-serie som är mycket populär och som även finns även som TV-serie. När Peter Mays Lewis-trilogi släpptes, skapades det bland bokälskare ett sug efter att resa till Yttre Hebriderna, trots att öarna verkligen inte skildras som särskilt inbjudande:

    När de kom ut ur de låga täta molnen såg Fin ut över det skiffergrå havet och betraktade det vita skummet runt de svarta stenfingrarna som stack ut från halvön Eye, den steniga udde som också kallades Point. Han kände igen de välbekanta mönstren i landskapet, dikena som liknade skyttegravar från första världskriget men som hade grävts för värmens skull, inte för krigets. Århundraden av torvbrytning hade lämnat dessa skarpa ärr på de vidsträckta och i övrig orörda torvmossarna. Vattnet i viken nedanför såg kallt ut och krusades av vinden som blåste oavbrutet över ytan. Fin hade glömt bort vinden, den outtröttliga blåsten som hade färdats över Atlanten i femhundra mil utan att stöta på något hinder. Utanför Stornoways skyddande hamn fanns det nästan inte ett enda träd på ön.

    Själv är jag extra fascinerad av böcker som utspelar sig på Island. Det kärva landskapet passar så bra som bakgrund till mörka deckarhistorier och de får för min del gärna vara signerade av Arnaldur Indriðason. Men också i klassiker av författare som till exempel Halldor Laxness har landskapet en så stark betydelse att det nästan blir som en egen karaktär i berättelse.

    Den här veckan ska vi utforska det mörka och det karga som motiv i till exempel litteratur och film. Välkommen att följa med oss!

    Bild: Isle of Skye från pexels.com

    27 februari, 2017 • Aktuellt, Kulturkoll • Visningar: 153

  • Den som inte kan hata kan inte heller älska?

    linje-ulrica

    Vi pratar om kärlek och hat den här veckan. Mina kollegor har hittat många goda exempel på den där speciell kontrasten – eller kanske symbiosen – mellan kärlek och hat. Det sägs att Voltaire en gång sa: ”Den som inte kan hata kan inte heller älska.” Kanske är det så, jag vet inte säkert. Men så här i slutet av veckan väljer jag att låta kärlek få ta att steg framåt och avslutar temat med en kärleksdikt av en av mina favoritpoeter.

    Den kommer fågelvägen,
    och vi förstår,
    att vi har inget val.
    Vi måste ta emot den
    som man tar emot en ängel,
    som plötsligt landar
    i vår tåredal,
    vi måste ta emot den
    som man tar emot en sägen
    och tro med samma tro,
    som barnet har.
    Sådan är kärleken vi ville välja
    – men hade inget val.
    Bo Setterlind

     Bild: pexels.com

    19 februari, 2017 • Aktuellt, Kulturkoll, Lyrikkoll • Visningar: 220

  • Bokcirkla med oss och Studieförbundet Vuxenskolan på Malmö Litteraturfestival!

    linje-kulturkollo

    Nu har vi glädjen att ännu en gång presentera en kombinerad bokcirkel som kommer att hållas både i FB-gruppen Kulturkollo läser och i verkliga livet på Malmö Litteraturfestival när den går av stapeln för allra första gången.

    Boken vi kommer att läsa och prata om är Det nionde brevet av Catrin Ormestad, som vi recenserade här på Kulturkollo när den var nyutgiven i maj förra året. Lite senare samma år fick Catrin Ormestad Studieförbundet Vuxenskolans författarpris för sin debutroman och de har bjudit in författaren till en öppen programpunkt på litteraturfestivalen den 29 mars kl. 16.30
    Träffen inleds med en diskussion om boken för dem som har läst den – med oss eller på egen hand – och sedan pratar Catrin Ormestad om boken och sitt författarskap och efteråt finns det möjlighet att ställa frågor.

    Vi börjar prata på Kulturkollo läser den 27 mars och vi kommer förhoppningsvis kunna få med oss några frågor som vi kan ställa till författaren när vi möter henne.
    Boken finns inbunden, i pocket och som e-bok t.ex. på Storytel.

    Vi har också, tack vare Wahlström & Widstrand, fem pocketböcker att ge bort. Det vore roligt om de i första hand hamnade hos någon som både är intresserad av att delta i bokpratet i FB-gruppen, men som kanske också har möjlighet att komma på författarmötet. Mejla till ulrica [at] kulturkollo [punkt] se  – de fem första som fyller dessa båda kriterier får varsin bok!

    Vi håller tummarna för att ni är många som vill bokcirkla med oss och att några av oss ses Malmö den 29 mars!

    16 februari, 2017 • Aktuellt, Kulturkoll, Romankoll • Visningar: 247

  • Gröna nyheter

    linje-ulrica

    Enligt Pantone så är årets färg 2017 en fräsch grön nyans som de kallar Greenery och den är enligt dem ”symbolic for new beginnings”. Det passar ju bra denna vecka då vi känner oss på humör för nystart. Dessutom gillar vi grönt här på Kulturkollo.

    Jag tror att vi får se mycket av den här färgen i inredningssammanhang, men hur är det i boksammanhang? Har förlagen hakat på den gröna trenden när det kommer till omslagsformgivning?

    Ja, vid en genombläddring bland vårens nyheter finns ändå ganska många omslag i olika gröna nyanser. Vilken är din favorit?

    Detta bildspel kräver JavaScript.

    3 februari, 2017 • Aktuellt, Kulturkoll • Visningar: 284