Romankoll
Category

  • Kulturkollo möter: Set Mattsson

    foto: Kim Ekvall, Historiska Media

    I höstas fick jag en historisk roman i min hand som kändes märkvärdigt dagsaktuell. Det var Set Mattssons Så länge min bror andas och den handlar om de där veckorna i oktober 1943 då den tyska ockupationsmakten beslutade sig för att göra Danmark judefritt. Fler än 7000 judar flyr i fiskebåtar och andra flytetyg över vattnet till Sverige. Set Mattssons bok börjar i Köpenhamn, där är hösten på väg och livet är starkt påverkat av den tyska ockupationen som varat mer än tre år. Vi får följa tre olika judiska familjers öden från vardagsliv i skrädderi, café och överklassalongerna till flykt på liv och död.

    I en av familjerna lämnas ett av barnen kvar, han ligger på sjukhus och hans syster lovar sig själv att söka efter honom så länge det finns hopp om att han lever. I Köpenhamn möter vi också en tysk officer som gift sig med en danska och som gör allt vad han kan för att varna och förhindra massdeportation, motståndsmän och kvinnor som engagerar sig för judarnas sak med risk för eget liv. Också gemene man, dansken på gatan hjälper till samtidigt som de som äger fiskebåtar tar gott betalt för att göra den farliga resan till Sverige.

    Det är en spännande berättelse som skildrar en händelse i historien som vi kanske lite har glömt bort. I Set Mattsons tidigare spänningsromaner skildras också Malmö i efterkrigstid (Ondskans pris, Svekets offer och Fruktans tid). Hur kommer det sig att Set valt att förlägga sina böcker vid sydkusten? Låt oss fråga!

    Hallå Set! Malmö är miljön som du valt för dina deckare och delvis för din senaste roman Så länge min bror andas, berätta varför är det så?

    Continue Reading

    27 mars, 2017 • Aktuellt, Romankoll • Visningar: 67

  • Kulturkollo recenserar v. 12 2017

    Att förändra världen är ett stort begrepp, men kanske är det så att de flesta romaner handlar om att förändra världen – i alla fall ur det personliga perspektivet. Om böckerna som recenseras nedan berör veckans ämne låter vi här vara osagt, men du kan själv klicka dig in och läsa mer. Det här har vi läst och recenserat om under veckan:

    Avanti! – en satir om en utvecklingsdirektör och en kommun i sönderfall av Christer Hermansson (Linda)

    Beppe testar: 15 godisexperiment av Beppe Singer (Ulrica)

    Det finns råttor överallt utom på Antarktis av Sara Beischer (Carolina)

    Det tysta köket av Lars Lerin (Anna)

    Draksången av Jo Salmson (Carolina)

    En enda risk av Simona Ahrnstedt (Helena)

    Ett bräckligt liv av Göran Redin (Anna)

    Harry Potter and the Goblet of Fire av J.K. Rowling (Carolina)

    Poesi i ljudboksform av Kerstin Thorvall, Elisabet Hermodsson och Tomas Tranströmer (Helena)

    Regnet luktar inte här av Duraid al- Khamisi (Anna)

    Skuggljusen (Solhjärtats hemlighet #4) av Pär Sahlin (Ulrica)

    Striden i skogen (Hallahem #3) av Susanne Trydal och Daniel Åhlin (Ulrica)

    Tiden är inte än av Elin Boardy (Anna)

    24 mars, 2017 • Aktuellt, Barnbokskoll, Lyrikkoll, Romankoll, Ungdomsbokskoll • Visningar: 66

  • När världen förändras – om Tiden är inte än av Elin Boardy

    helena-top

    Att förändra världen är en sak, svår sak, viktig sak. Men tänk när världen förändras inför och runt en. När riktigt stora omvälvningar drabbar, som krig, naturkatastrofer och sjukdomsutbrott. Eller digerdöden. I Elin Boardys senaste roman, Tiden är inte än, är det digerdöden som drabbar. Som tvingar människor att förändra om inte hela världen så i alla fall sin egen.

    I centrum för berättelsen finns en människa. Alla namn hen bär, alla identiteter. Ibland färdas hon som kvinna, ibland är han en man. Och just det leder till många tankar om kön, identitet och vad vi egentligen förväntar oss och får. Det blir så väldigt tydligt att mannen bemöts på ett helt annat sätt än kvinnan, då som nu.

    Men jag har nog fel, det är inte människan som är huvudperson, det är människorna, de som utgör samhället. De som drabbats och drabbas av pesten och som tvingas bygga sina liv utifrån de nya förutsättningarna. Det är gycklare, bödlar och beginer, kvinnor som förlorat sina barn, gamla som förlorat allt de levt sig till, barn som saknar framtid. Och världen formar sig runt dem efter att de formats av den till synes sönderfallande världen.

    En av mina bästa delar av boken är den med tiden. Hur då och sen och nu vävs ihop, knyts ihop i trådar som inte kan trasslas isär för att de är ett och detsamma. Det fascinerar och slänger mig ut i tankar om stora, stora saker. Continue Reading

    23 mars, 2017 • Aktuellt, Romankoll • Visningar: 225

  • Kulturkollo recenserar v. 11 2017

    linje-kulturkollo

    Jorå. Visst är det vår! I alla fall i den norra delen av landet har vi kunnat njuta av strålande sol, takdropp och perfekt ”åka-ut-på-isen-väder” i veckan. Det är ljust på morgnarna, det är ljust på kvällarna, fåglarna har börjat sjunga – det finns hopp om livet! Det här är vad vi har läst och recenserat under veckan som gått.

    En skärva av hopp av Göran Redin (Anna)

    Everything, Everything av Nicola Yoon (Linda)

    Glöm det av Eward St Aubyn (Anna)

    Judas barn av Markus Heitz (Carolina)

    Lögnernas träd av Frances Hardinge (Carolina)

    Se mig, Medusa av Torkil Damhaug (Lotta)

    Syndafloder av Kristina Ohlsson (Anna)

    The Escape av Mary Balogh (Carolina)

    Wild swans av Jessica Spotswood (Helena)

    17 mars, 2017 • Kulturkoll, Romankoll, Ungdomsbokskoll • Visningar: 101

  • Den lågmälde humoristens revansch

    Foto: Cato Lein

    Det är bokmässa i Göteborg 2014 och jag sitter på golvet nära, nära. Mässans vanliga ljudnivå har extratillskott av Carl-Einar Häckner i montern bredvid som absolut vrålar ut sina skämt men jag, och ungefär 100 andra vi lutar oss fram och lyssnar på en lågmäld och underfundig man som sitter på en pall. Rakt upp och ned sitter han och berättar om Klingsor. Skrönornas nestor, med glimten i ögat och en pipa i kavajfickan. Att inte Torgny Lindgren behöver larma och göra sig till för att få människor att lyssna, det visste vi. Det visste alla vi som läst hans böcker. Med sin oefterhärmeliga och ganska omständliga berättarstil så har han trollbundit oss från första till sista sida. Extra fint är det att lyssna till hans böcker inlästa av honom själv, hans röst knarrar sig fram, orden är ofta både ålderdomliga och dialektala men alltid lekfulla. Glimten, och de stora frågorna samsas med pölsan – denna gåva till mänskligheten. Aldrig kan man vara riktigt säker på om det han just i stunden förtäljer är dagens sanning eller bara en underhållande vals. Ty

    ”Sanningen kan man både ha och mista, det handlar om att fylla tomrummet i medvetandet.”.

    Tomt blir det efter Torgny Lindgren, vilken tur att hans böcker finns kvar. Lyssna gärna på hans sommarprogram också – det är fint!

    16 mars, 2017 • Aktuellt, Kulturkoll, Romankoll • Visningar: 123

  • Det som är typ sant

    Linda
    När jag läste American Wife av Curtis Sittenfeld blev jag nästan kär i George W Bush. Det var en märklig känsla. Eller, jag blev ju egentligen kär i Charlie, som tillhör en politikerfamilj och därefter blir republikansk president i USA, precis som hans far var. Han som gifter sig med Alice, som är bibliotekarie och övertygad demokrat, men ändå blir kär. Han som inte är George W Bush, men som ändå är det. Det är lite för mycket som är likt för att jag som läsare inte ska känna att boken om Charlie och Alice Blackwell egentligen är George W och Laura Bush. Problemet, eller tjusningen, är att vi inte vet vad som är sant och vad som är påhittat. Vad som är verkligt och vad som är overkligt. Många detaljer kommer från Laura Bushs memoarer, men allt finns inte där. Inte heller är det självklart möjligt för Curtis Sittenfeld att veta vad Laura Bush tänkte och kände i de olika situationerna som beskrivs i American Wife. Nu är porträttet till största delen kärleksfullt tecknat, vilket gör att jag har svårt att tycka att Sittenfeld gör fel, men samtidigt tar hon sig friheter som de personer som beskrivs kan ha åsikter om. Continue Reading

    15 mars, 2017 • Aktuellt, Kulturkoll, Romankoll • Visningar: 123

  • Gästblogginlägg: Känn ingen sorg, Göteborg

    helena-top
    Christin Ljungqvist debuterade 2012 med den genreöverskridande romanen Kaninhjärta och har sedan dess även utkommit med Fågelbarn och Rävsång. Ljungqvist är en av de författare jag har att tacka och som vågade mig på att gå från verkligheten till  overkligheten i litteraturens värld. I dagarna är hon också aktuell med steampunk-romanen Vita Tigern. Christin Ljungqvist bor själv i Göteborg – staden hon skriver om i såväl i Vita tigern som i dagens gästinlägg nedan. 

    Känn ingen sorg, Göteborg

    Du är min stad – staden med många ansikten, många rynkor. Trots att man försöker lägga dig tillrätta med nedmontering av gasklockor, uppförande av blankt glas och stål, är kajen i Gullbergsvass tovig av gräs. Gamla fiskebåtar rostar på rad, märkliga apparater står övergivna på land. Väggarna i Majornahusen är isolerade med vass från krigstiden, Älvsborgsbrons fot skuggar resterna av ett läger, fästena till trådbussarna sitter kvar på husen, katakomberna vilar i mörker under våra fötter. Flera tidsepoker samsas i dig, flera människor – de ser på världen på varsitt sätt. Verkligheten är inte ett begrepp utan flera, inte ett tidsrum utan massor av tidsrum, och vi rör oss mitt i dig, mitt i detta, som gästerna på ett åldrigt hotell. Continue Reading

    13 mars, 2017 • Aktuellt, Romankoll • Visningar: 226