Ungdomsbokskoll
Category

  • Kulturkollo recenserar v 46

    Denna vecka biter vi i det sura äpplet och pratar bitterhet på Kulturkollo. Vresiga och buttra karaktärer hittar vi mer eller mindre i nästan alla böcker men kanske det märks extra tydligt i denna veckas bokhög? Surfa gärna in på våra respektive bloggar och kolla in veckans recensioner.

    Allt eller inget av Simona Ahrnstedt (Lotta)

    De kommer att drunkna i sina mödrars tårar av Johannes Anyuru (Ulrica)

    Den förskräckliga historien om lilla Hon av Lena Ollmark & Per Gustavsson (Anna)

    Den röda adressboken av Sofia Lundberg (Anna)

    Den som går på tigerstigar av Helena Thorfinn (Ulrica)

    De utstötta av Elly Griffiths (Carolina)

    Dumma Teckning av Johanna Thydell och Emma Adbåge (Anna)

    Fejk av E. Lockhart (Fanny)

    Godsgrave (The Nevernight Chronicle 2) av Jay Kristoff (Carolina)

    Innan floden tar oss av Helena Thorfinn (Ulrica)

    Just nu är jag här av Isabelle Ståhl (Ulrica)

    Kärlekskungen av Marc Eastmond (Ulrica)

    Layers av Ursula Poznanski (Carolina)

    Mango och Bambang: Absolut ingen gris av Polly Faber (Ulrica)

    Saker ingen ser av Anna Ahlund (Fanny)

    Sköldpaddor hela vägen ner av John Green (Anna)

    Som James Dean fast snyggare av Niclas Christoffer (Ulrica)

    Spökflickans hemlighet av Ann Olerot (Ulrica)

    Ta mig härifrån av Emma Ahlqvist (Helena)

    The One That Got Away av Melissa Pimentel (Lotta)

    Verarnas drottning av Joseph A. Davis (Ulrica)

    17 november, 2017 • Aktuellt, Barnbokskoll, Grafik- och seriekoll, Romankoll, Ungdomsbokskoll • Visningar: 121

  • Idag firar vi våra pappor

    Linda

    Det finns några klassiska pappor i kulturens värld. De som super eller på annat sätt skadar sig själva och sin familj, de som jobbar och har jobbet som sin identitet och så de som kanske vill väl, men är riktigt pinsamma och inte sällan korkade. Efter att ha funderat ganska länge på det här inlägget har jag konstaterat att de riktigt positiva pappaskildringarna faktiskt är få.

    Här finns i alla fall några mer eller mindre klassiska (och hyfsat positiva) pappor:

    Pappan som reser i väg på ett till synes hopplöst uppdrag (som kan följas på tv av alla, inklusive ungarna):

    Klassikern är självklart Rockys son i Rocky IV där huvudpersonen i en avgörande match mot ryske Ivan Drago blir utbuad och nästan sönderslagen för att sedan vinna och få stående ovationer från alla före detta fiender. Sonen följer det hela på tv och får en hälsning.

    Även i Geostorm  som går på bio just nu reser en pappa långt bort, faktiskt ända ut i rymden för att rädda världen från undergång. Hans dotter följer det hela på nyheterna och hoppas att fadern inte ska svika henne ännu en gång. Förutom denna självklara hjälter har filmen faktiskt tre riktigt viktiga kvinnliga hjältar. Även om den inte uppfyller Bechdeltestet och inte heller Kulturkollotestet (lite för mycket ryggdunk vid de få kramarna)

    Pappan som blir en bättre man: De är ganska många de här papporna trots allt. De som är riktiga skitstövlar, men som hittar ett sätt att finnas där till slut. Mikael Nyqvist skildrar en sådan pappa i Tillsammans och Dustin Hoffman spelar i Kramer mot Kramer en pappa som tidigare jobbat bort all tid och nu står ensam med sin son. Han förändras helt klart till det bättre.

    Pappan som är sådär lite härligt galen: Phil Dunphy i Modern Family älskar att dra dåliga skämt och är sådär lagom korkat som en tv-seriepappa gärna ska vara. Oftast förlåter jag honom, men ibland blir han lite väl pinsam.

    Pappan som vill väl, men som är ganska så pinsam: Agnes pappa i Fucking Åmål vill verkligen väl när han berättar för sin dotter att tonåren verkligen är hemsk, men att det kommer att bli bättre när hon blir vuxen. Självklart vill hon ha vänner just precis nu, inte om hundra år.

    Och pappan som helt gått över gränsen: Sunes pappa Rudolf är verkligen så galen och så pinsam att jag nästan måste blunda, speciellt i Morgan Allings version. I Sune i Grekland när de åker på All Inclusive och Rudolf skriver upp allt familjen äter och gör för att vara säker på att han ”tjänar” pengar mår jag nästan dåligt.

    Pappor som inte syns så mycket, men som finns där ändå: Alfons Åbergs pappa är väl en typiskt sådan pappa. Han verkar vara hemma den mesta tiden, jobbar ibland, men sitter annars helst med sin pipa och sin tidning. Trygg på många sätt, men kanske inte världens roligaste. Bara ibland. Tydligen heter han Bertil och i en av de senare böckerna framgår det att han är 36 år gammal. Lastgammal alltså.

    Även papporna i Astrid Lindgrens böcker är ganska osynliga, men ändå trevliga och mjuka män när de väl dyker upp. Min favorit är nog Lottas pappa och bäst gillar jag honom när han spelas av Claes Malmberg i filmen från 1992. När han kommer blir allt lite extra trevligt.

    Den otippade fadersgestalten: Alla män som tar hand om barn är inte deras biologiska pappor, men det kan funka bra ändå, även om vissa fadersgestalter är mer ovanliga än andra. Léon i filmen med samma namn är en hitman som blir någon slags fadersfigur för en ganska härdad flicka. Jean Reno gör ett fantastiskt porträtt av en man som är mer komplex än man först tror.

    Ett par sura gubbar som faktiskt lyckas ta hand om barn ganska bra är Tom Oakley som i Godnatt Mister Tom av Michelle Magorian tar hand om Will, en pojke som tidigare behandlats riktigt illa och Yngve Johansson i Den bästa sommaren som minst sagt motvilligt låter ett syskonpar bo hos honom en sommar. Båda dessa buttra män hittar sig själva, eller i alla fall trevligare versioner av sig själva, när barnen tinar deras hjärtan.

     

    12 november, 2017 • Aktuellt, Kulturkoll, Romankoll, Ungdomsbokskoll • Visningar: 197

  • Kulturkollo recenserar v. 45 2017

    linje-kulturkollo

    Den här veckan fokuserar vi på män, manlighet och manliga män här på Kulturkollo. Har detta lett till läsande av enbart manliga författare? Eller sparkar vi bakut och frossar i litteratur om kvinnor och deras liv för att väga upp? Enda sättet att ta reda på sanningen om vår läsning är att följa länkarna in på våra egna bloggar:

    En droppe midnatt av Jason Diakité (Anna)

    Frågor jag fått om förintelsen av Hédi Fried (Linda)

    För oss är natten ljus av Christoffer Holst (Linda)

    Hej syster av Navid Modiri (Linda)

    Höstdåd av Anders de la Motte (Anna)

    Karta för förälskade & andra vilsna av Johanna Lindbäck (Carolina)

    Morfars hemlighet (Dexter Olssons äventyr #1) av Michael Wiander (Ulrica)

    När hundarna kommer (snabbläst version) av Jessica Schiefauer (Helena)

    Once and for all av Sarah Dessen (Linda)

    PAX – Maran av Åsa Larsson & Ingela Korsell (Carolina)

    Samtal med vänner av Sally Rooney (Linda)

    The Clash of Kings av George R. R. Martin (Helena)

    Vattnet drar av Madeleine Bäck (Ulrica)

    10 november, 2017 • Aktuellt, Barnbokskoll, Romankoll, Sakprosakoll, Ungdomsbokskoll • Visningar: 216

  • Läslov hos familjen O

    Linda
    Jag och grabbarna O är lediga den här veckan. Så otroligt lyxigt. Eftersom det är läslov kommer vi att fokusera på böcker och i övrigt göra så lite som möjligt.

    Lillebror O läser just nu Nyckeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren. Meningen var att jag skulle samläsa den med honom, men jag fastnade i läsförberedelser för Stockholm Literature. När den är utläst ska han läsa vidare i serien Spejarens lärling – de första åren av John Flanagan.

    Storebror O kör djurtema och läser vidare i serien Spirit Animals. Just nu läser han bok 6 som heter Uppgång och fall och är skriven av Eliot Schrefer. Därefter ska han läsa alldeles nya Warriors. Midnatt av Erin Hunter.

    Min läslovslista är löjligt lång, men några böcker jag kommer att prioritera är Nyckeln, trots att jag inte kommer att hinna läsa ikapp Lillebror O. Jag är också väldigt sugen på att sätta tänderna i Turtles all the way down av John Green och Norra Latin av Sara Bergmark Elfgren.

    För er som inte tänkt gömma er under en filt hela veckan, utan faktiskt lämna huset finns det en lång rad aktiviteter att roa sig med under läslovet. Klicka här för en massa inspiration.

    Vilka böcker ägnar ni läslovet åt?

    30 oktober, 2017 • Aktuellt, Kulturkoll, Ungdomsbokskoll • Visningar: 273

  • Kulturkollo recenserar v. 43 2017

    Den här veckan är temat här på Kulturkollo Flytt, flyttade, flyttat och vilka böcker vi har flyttat in i, flytt till (eller kanske velat fly ifrån?) kan ni se i listan här nedan där vi länkar till de böcker vi läst och bloggat om på våra egna bloggar.

    Anna-Lisas val av Eli Åhman Owetz (Ulrica)

    Behind Her Eyes av Sarah Pinborough (Carolina)

    Beckomberga: Ode till min familj av Sara Stridsberg (Ulrica)

    Damaskus Sölvesborg av Per Nilsson (Linda)

    Det finns bara två David Beckham av John O’Farrell (Linda)

    Det svenska hatet av Gellert Tamas (Lotta)

    En dag ska jag bygga ett slott av pengar av Evin Ahmad (Anna)

    Filmälskarens guide till Paris av Eva Lindfors och Marie Öhgren (Linda)

    För oss är natten ljus av Christoffer Holst (Anna)

    Huset på Saint Pauls väg av Lise Tremblay (Anna)

    Kroppens ABC av Eva Emmelin, Linda Madsen och Lina Boozon Ekberg (Ulrica)

    Nordiska myter av Neil Gaiman (Helena)

    Saker ingen ser av Anna Ahlund (Ulrica)

    Selfies av Jussi Adler-Olsen (Carolina)

    Skrik högt så inte grannarna hör av Karin Alfredsson (Linda)

    Super-Charlie och skurksystern av Camilla Läckberg (Ulrica)

     

    27 oktober, 2017 • Aktuellt, Romankoll, Sakprosakoll, Ungdomsbokskoll • Visningar: 259

  • Kulturkollo recenserar v 42 2017

    Den här veckan pratar vi om hår på Kulturkollo. ”Hår på knoppen och hår på kroppen och kanske även lite om päls.” På våra egna bloggar pratar vi sannolikt inte så himla mycket om hår, men det låter jag vara osagt i skrivande stund. Här länkar vi veckans recensioner på vad vi böcker vi har läst, tyckt till om och haft tankar kring.

    Ada löser en tand av Malin Clausson (Ulrica)

    Barnvagnsblues av Ester Roxberg (Anna)

    Det var vi av Golnaz Hashemzadeh Bonde (Ulrica)

    Ditt liv och mitt av Majgull Axelsson (Fanny)

    En liten plats av Jamaica Kincaid (Helena)

    Ewa Morenos fall av Håkan Nesser (Ulrica)

    Gemina (The Illuminae Files 2) av Amy Kaufman & Jay Kristoff (Carolina)

    Hej syster av Navid Modiri (Lotta)

    Hemmet av Mats Strandberg (Fanny)

    Queen of the Night (The Revanche Cycle 4) av Craig Schaefer (Carolina)

    Sånger i skymningen av Camilla Davidsson (Lotta)

    Swing Time av Zadie Smith (Anna)

    Totalstopp av Torsten Nilsson mf.l (Ulrica)

    Övergångarna av Andreas Kundler & Lisa Linder (Carolina)

     

    20 oktober, 2017 • Aktuellt, Barnbokskoll, Novellkoll, Romankoll, Ungdomsbokskoll • Visningar: 432

  • Rymdens vemod

    helena-top

    Jag har faktiskt redan skrivit om rymden här på Kulturkollo. Flera gånger, men främst den där gången när jag erkände att rymden med dess dystra tomma mörker skrämmer livet ur mig. Intressant värre att det då var jag som initierade det här temat…

    När jag insåg detta så blev jag förstås tvungen att utföra viss självanalys. Vad är det som ändå drar i mig? För jag är ju faktiskt inte en av dem som gillar att bli skrämd. Men jag älskar Alien-filmerna, jag håller Battlestar galactica som en av de bästa serier jag sett och jag avgudar utomjordingar som The Doctor i Doctor Who. Det finns något annat där. Och när jag funderade över allt det där insåg jag att det finns en annan del av rymden också, den där ingen behöver höra dig skrika för att det ändå är rätt fint.

    Eller fint och fint, men det är lugnt och stillsamt. Som i Solaris till exempel, det är skitläskigt med det övergivna men ändå bekant och vackert med det ödsligt ensamma, det sorgesamma. Och där tror jag vi har det. Det sorgesamma kan jag känna igen och i rymden är det den andra sidan av myntet. Vemod på jorden är sorg och glädje, i rymden verkar det vara sorg och skräck.
    Continue Reading

    15 oktober, 2017 • Aktuellt, Lyrikkoll, Romankoll, Ungdomsbokskoll • Visningar: 267