Johannes Anyuru
Posts

  • En bok, en låt och ett element på det

    helena-top

    Jag har tänkt och tänkt och tänkt och trots detta har jag inte har kommit på något banbrytande inlägg kring de fyra elementen. Jag har associerat än hit och än dit och till slut skrev jag helt enkelt ner vad som dök upp när jag funderade.

    Jord

    Jord associerar jag med Dina Nayeris En tesked jord och hav, som är en fantastiskt roman som höll sig fast i mina tanker flera dagar efter läsningen. Om att förlora en mor, att förlora en tvilling och hur livets små val kan få stora effekter på den lilla människan. Jag vill också bjuda på Lalehs En stund på jorden.

    Eld

    Det första som poppar upp hos mig när jag tänker på ordet eld är ”Fire walk with me”, d v s undertiteln till Twin Peaks. Ska jag dock hålla mig till vad rubriken faktiskt säger så måste jag få nämna Eld av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren. Låtvalet var tämligen självklart för mig: Elden av Lars Winnerbäck. ”Vart tog den där elden vägen, vart tog elden vägen?”

    Vatten

    En otäck roman poppar direkt upp i mina tankar: Joyce Carol Oates Mörkt vatten, som handlar om en flicka som fastnar under vattnet i en bil där du som läsare får följa hennes kamp varvat med historien bakom denna olycka. ”I en sång om vatten, sol och ängar. Små små ting som inte kostar pengar” sjunger Olle Ljungström i Vatten, sol och ängar.

    Luft

    Eftersom jag av princip bara vill skriva om de böcker jag faktiskt har läst så fick jag slira lite på ordet och hittade en storm i min lästa-lista. En storm kom från Paradiset av Johannes Anyuru. Ännu en bok som jag hade svårt att släppa taget om och som hade en mycket vemodig eftersmak. Med språklig finess som ”får mig att häpna och förfasas och samtidigt totalt hänföras av detta verktyg”. Viktoria lyfte en Little Jinder-låt tidigare i veckan och jag väljer här att lyfta fram en annan av henne.

    10 februari, 2018 • Kulturkoll • Visningar: 128

  • Anna listar 2017

    Två små tomtebloss lyser på min bild som får avsluta årets listfest här inne på Kulturkollo. Man får glädja sig åt, och träna sig på att uppskatta, de små gnistor av ljus som glimtar till i ett annars ganska kompakt mörker. Ljusglimtar har absolut läsandet stått för under året för mig och som alltid så är det litteraturen och litteraturevenemang som dominerar min lista. Som är låååång …

    Continue Reading

    31 december, 2017 • Aktuellt, Grafik- och seriekoll, Kulturkoll, Novellkoll, Romankoll, Sakprosakoll • Visningar: 544

  • Fanny listar 2017

    helena-top

    Tiden, tiden, tiden. 2017 har rusat förbi, så i skrivande stund känns det förvirrande att tänka på vad det var som egentligen hände. Läsmässigt har jag haft ett bättre år än föregående, men samtidigt har min ytterst labila läslust påverkat min blogglust i negativ riktning. Inställningen har helt enkelt varit att läs vidare medan jag kan. Jag ska – trots mitt guldfiskminne – göra ett försök att summera 2017 i nedan lista:

    Årets mest oväntade: Känslostormen som kom med slentiranklickandet/slumpklickandet i ljudboksappen då Vi är en av Sarah Crossan klickades igång.

    Årets klassiker: Mången år har den förblivit oläst, men i år läste jag äntligen Dödssynden av Lee Harper.

    Årets kvinnokamp: #metoo. Vilken kraft!

    Årets historiska: Majgull Axelssons Ditt liv och mitt samt när jag bevistade ett seminarium på Bokmässan där Majgull Axelsson och Ingrid Hedström samtalade om folkhemsbyggets baksida – om ”De vi gömde undan” .

    Årets obehagligaste: Mats Strandbergs Hemmet – där Strandberg tar de mest helylle- och sockiplastvänliga platserna och gör dem till kuliss för det allra hemskaste. Det är inte i första hand det övernaturliga som skrämmer mig – utan den största skräcken är det mentala fängelse – senildemensen – som patienterna befinner sig i.

    Årets dystopi: Den dystopiska versionen av England under 1990-talet: Never let me go av Kazuo Ishiguro. Hemsk på så många plan. Jag och Anna konfererade om den här.

    Årets nya bekantskap: Emma Donoghue och Miraklet, som är en fantastisk skildring av det lidande barnet i synnerhet och tidsandan i allmänhet. Det är ett mångfacetterat persongalleri som på olika sätt fascinerar dig. Det är mörka hedar, piskande regn och skrämmande mossar. Det är gotisk lässtämning som följer dig hela vägen igenom boken. Fängslande tragedi och mysrys på samma gång. I skrivande stund påminns jag av att jag måste läsa Room. Continue Reading

    29 december, 2017 • Aktuellt, Evenemangskoll, Kulturkoll, Novellkoll, Romankoll • Visningar: 605

  • Linda listar 2017

    Linda
    Jag har helt ärligt lite svårt att förstå att 2017 snart är slut och därmed väldigt svårt att sammanfatta året som gått. Någon slags lista har det ännu blivit och som vanligt gick det lättare efter ett tag. Här är min sammanfattning av 2017.

    Årets mest oväntade: Att jag faktiskt hann läsa mycket mer än jag planerat, trots att året varit hektiskt.

    Årets klassiker: Jag blev överraskad över hur relevant och bra Aldous Huxleys Du sköna nya värld var (är), trots att den kom ut 1932. Annars är nog årets klassiker (som så många andra år) Mina drömmars stad av Per Anders Fogelström, som skulle fyllt 100 år i år.

    Årets kvinnokamp: Den kamp som både Lila och Elena i Elena Ferrantes böcker för på olika sätt. Jag läste den andra delen i serien i år och  ska definitivt läsa vidare så snart jag får läsro.

    Årets knock out: Året präglades av #metoo och även om jag inte var överraskad skrämdes jag av det massiva kvinnohat som finns i världen på de mest oväntade ställen. Jag ser fram emot de böcker som skrivs i andan av denna tsunami som är så mycket mer än en hashtag.

    Årets dystopi: Familjen O har plöjt tv-serien The 100 som utspelar sig nästan 100 år efter att jorden förstörts i ett kärnvapenkrig. Brutal och spännande serie, där karaktärerna inte går att lita på alls. Continue Reading

  • Helena listar 2017

    helena-top
    Av oklar anledning har jag haft svårt att lista 2017. Kanske för att allt är så absurt med Donald Trump och världen. Kanske för att det mesta i min verklighet hänt under andra halvan av året. Kanske beroende på något annat. Jag vet inte och inte spelar det någon roll heller för det blev ju förstås en lista i år också. 

    Årets klassiker: Stoner av John Williams. Länge höll jag emot, mångas tips höll jag ifrån mig tills det äntligen var dags i våras. Och ser man på – den var precis så bra som alla sagt.
    Årets klassiker med en tvist: När Colm Toibin kommer med en ny roman upphör Helena med all övrig verksamhet (gammalt djungelordspråk). I somras kom Colm Toibin med en maffig nytolkning av historien om Electra, Orestes och Clytemnestra betitlad House of names och jag upphörde naturligtvis med allt annat och läste helhjärtat. Och det var väldigt bra. Colm Toibin är fortsatt min favoritförfattare nummer ett.
    Årets tröst: I min samhälleliga förtvivlan har jag funnit stor tröst hos John Oliver under året. Jag har sett alla hans säsonger av Last week tonight sen jag i februari skaffade HBO enkom för att få tillgång till honom. Det har betalat sig i styrka, igenkänning och tröst.
    Årets knock out: #metoo förstås, revolutionen kom till slut! När det kommer till kvinnokraft och bokvärlden så mötte jag den redan i somras. Naomi Alderman The power tilldelades Women’s prize for fiction precis när jag klickade hem den och det är sannerligen en knock out-läsupplevelse. Continue Reading

    27 december, 2017 • Aktuellt, Kulturkoll • Visningar: 994

  • Ulrica listar 2017

    linje-ulrica

    Det här med att välja bara en sak i varje kategori är verkligen svårt, men listan hade blivit så förfärligt lång om jag inte hade begränsat mig. So here goes:

    Årets titel: De kommer att drunkna i sina mödrars tårar. En lång och vacker titel på en utmanande bok. Johannes Anyurus bok är inte helt lätt att ta till sig, men den är viktig. En titel som nämnts i många sammanhang under året och kommer att nämnas ännu mer nu när den tilldelats Augustpriset.
    Årets klassiker: Omläsningen av Mina drömmars stad av Per Anders Fogelström. Den håller verkligen för omläsning!
    Årets debut: Jag tyckte oerhört mycket om Erika Olofsson Liljedahls roman Någonstans brister himlen. Hon har skrivit barnböcker tidigare, men det här var hennes otroligt fina romandebut.
    Årets historiska: Så länge min bror andas av Set Mattson – riktigt gripande om historia som inte ligger så långt bort i tiden, men som jag visste väldigt lite om.
    Årets grafiska: Synd av Elin Luccasi där igenkänningen bitvis är stor.
    Årets dystopi: The Handmaid’s Tale av Margaret Atwood – otäck och på flera sätt inte alls osannolik.
    Årets fakta: Brandvakten av Sven Olov Karlsson som var otippat väldigt engagerande om skogsbränder i allmänhet och om branden i Västmanland 2014 i synnerhet. Continue Reading

    27 december, 2017 • Aktuellt, Evenemangskoll, Grafik- och seriekoll, Kulturkoll, Romankoll, Sakprosakoll • Visningar: 659

  • Lotta listar 2017

    Lotta
    Knappt är julglöggen urdrucken och det är dags att sammanfatta 2017. Gick det inte alldeles ovanligt fort i år? Här är min lista:

    Årets mest oväntade: Jag var inte beredd på att jag skulle tycka så mycket om Camilla Läckbergs Häxan som jag faktiskt gjorde. Jag har varit rätt så trött på hennes böcker (framförallt Patrik och Erica), och de har mest varit meh för min del. Men Häxan känns som något nytt och lite annorlunda.

    Årets knock out: #metoo. Vilken kraft som förlöstes. Inte bara i mediesfären och kultursfären utan den svepte (och sveper) genom hela samhället.

    Årets obehagligaste: Det svenska hatet av Gellert Tamas skrämmer livet ur mig. Det är så otäck läsning så det finns inte.

    Årets dystopi: Binas historia av Maja Lunde. Denna stillsamma dystopi fick mig att rysa ända in i själen.

    Continue Reading

    25 december, 2017 • Aktuellt, Romankoll, Sakprosakoll • Visningar: 559