Konst
Posts

  • Litteratur och konst och litteratur om konst

    Jag har en särskild kategori böcker som jag dras lite extra till. Det är böcker med konst som tema. Det känns som en härlig hybrid mellan litteratur och konst, eller snarare som att mina favoritkulturyttring vågar sig på att flörta lite med grannarna. När det på baksidan av en bok står att huvudpersonen kanske rör sig i Londons konstkretsar, stjäl en tavla från ett berömt museum, är synsk och ständigt återkommer till samma tavla av Turner… ja, då brukar jag känna på mig att det i alla fall borde finnas något för mig där. Alldeles särskilt om det handlar om renässanskonst, men egentligen funkar lite av varje.

    Continue Reading

    18 juni, 2017 • Aktuellt, Kulturkoll • Visningar: 410

  • Hilma – En roman om gåtan Hilma af Klint

     

    1907 – De tio största – nr 3, grupp 4, Ynglingaåldern. Bildkälla Wikipedia

    Jag minns precis känslan när jag steg in i den stora salen på moderna och möttes av den magnifika utställningen av Hilma af Klints målningar. Det var 2013 och man kan fortfarande botanisera i utställningens hemsida – gör det och läs sedan Anna Laestadius Larssons fantastiskt spännande roman Hilma – En roman om gåtan Hilma af Klint.

    Det är sekelskifte i Stockholm och det är en tid där ”världen skulle utforskas, sådan var tidsandan. Inga frågor fick längre sakna svar, alla områden skulle av människan kolonialiseras.” Där finns ett stort intresse för människan psyke och både i Amerika och England finns grupper av människor som slutit sig samman i sällskap där andligheten utforskas. Den unga sjöofficersdottern Hilma af Klint har vuxit upp med känslan av att hon är ämnad för att bli konstnär, hon antas till Konstakademin trots att hon är kvinna och hennes porträttmåleri är omtyckt. När hennes mor blir änka får hon försörjningsplikt och hon tar sig illustrationer för försörjningen men egentligen väntar hon på ett tecken från andevärlden att det är dags att sätta igång och måla.

    Continue Reading

    17 juni, 2017 • Aktuellt, Romankoll • Visningar: 793

  • Vad är konst?

    Linda
    Ibland blir jag lite osäker på vad som egentligen är konst. Är det konstnären som bestämmer, eller ligger konstupplevelsen i betraktarens öga? Kan vad som helst bli konst om någon bestämmer det? Kan jag påstå att något är konst och på så sätt bli en konstnär? Som fotot till det här inlägget, är det konst? Eller kylskåpsteckningarna i Lottas inlägg tidigare i veckan?

    Så många frågor, men inga enkla eller ens rimliga svar. Det känns därför naturligt att vända sig till expertisen i form av Ernst Billgren, vars böcker Vad är konst och 100 andra jätteviktiga frågor och uppföljaren med det inte så fantasifulla namnet Vad är konst II och 100 nya jätteviktiga frågor innehåller (som titeln med all önskvärd tydlighet antyder) svaret på den frågan och (drygt) 200 frågor till. Continue Reading

    16 juni, 2017 • Kulturkoll • Visningar: 255

  • Om en tavla kunde vara ett soundtrack of my tonårs-life

    helena-top

    Jag har våndats något inför den här veckan, då jag pendlat mellan att ha alldeles för många – oklara – idéer som kaosat i mitt huvud och att vara totalt blank. Mina kollokollegor har i uppmuntrande inlägg (vi kommunicerar främst via en grupp på facebook) fått mig att tänka på såväl fotokonst (som jag kanske främst uppskattar vilket syns här hemma på väggarna), till att använda kroppen som konst och medel, vilket i sin tur fick mig att tänka på såväl kroppsaktivism som tatueringskonst. Det blir ibland så – för många idéer och ingen kommer på pränt. Dagligen har dock en tavla pockat på min uppmärksamhet sedan vi planerade veckan. En tavla som jag egentligen inte gillar. Inte alls. Det är en hemsk tavla, men som ändå betytt en hel del för mig.

    Om nu Lagerkvists blodiga fåglar och drypande ångest kom att bli det litterära soundtracket av min tonårstid, så får den här tavlan bli det konstnärliga. Tavlan som jag pratar om är Skriet av Edvard Munch.

    Konst, litteratur och musik behöver ju inte alltid tilltala oss på ett estetiskt plan, men kan göra vår värld begriplig eller får vara en del av att formulera det oformulerbara. Någon annan säger det jag vill ha sagt, vilket Munch verkligen gör genom den här tavlan.

    ”Jag gick längs vägen med två vänner – så gick solen ned – himlen blev plötsligt blodröd – jag stannade, lutade mig mot staketet utmattad – över den blåsvarta fjorden och staden låg blod och eldtungor – mina vänner gick vidare och jag stod där darrande av rädsla – och jag kände hur ett högljutt, ändlöst skri genomträngde naturen.” (Edvard Munchs egna ord om tavlan)

    Edvard Munch (1863-1944) som i en expressionistisk stil framställde Skriet i fyra målningar och en litografi mellan åren 1893–1910. Den dramatiska himlen är inte bara ett resultat av Munchs fantasi utan återgav de imponerande och skrämmande solnedgångar man kunde bevittna i Oslo som en följd av ett vulkanutbrott i Indonesien. Vulkanen Krakatoa fick i augusti 1883 ett våldsamt utbrott och vars damm spred sig till större delen av världen. När ljuset bröt dessa partiklar skapades ovanligt uppseendeväckande solnedgångar ända fram till början av 1884.

    I sin dagbok lär Munch ha skrivit:

    ”Plötsligt blev himlen blodröd. Moln som blod och eldtungor hängde över den blåsvarta fjorden och staden, och jag stod ensam och skakade av skräck. Jag kände ett oändligt skrik skära genom naturen.”

    Vad var det då som gjorde att mitt tonåriga jag drogs till denna tavla? Jo, den gjorde så ont att se på. Den ångest som kanaliserades genom bilden, det själsskrik som hörs genom den blev som en spegel av mitt inre. Tycker jag om tavlan? Nej, jag tycker den är lika fasansfull att se på då som idag, men konst är inte alltid till för att smeka betraktarens öga utan att gräva sig in under huden och frigöra känslor. Att formulera det oformulerbara.

    15 juni, 2017 • Aktuellt, Kulturkoll • Visningar: 333

  • Konst eller bara konstigt?

    Lotta

    Kan du se skillnaden på barnkladd och konstnärskludd?

    Continue Reading

    14 juni, 2017 • Kulturkoll • Visningar: 361

  • Veckans utmaning: Konstverk vi älskar

    Så var det dags för veckans utmaning och denna vecka pratar vi konst här på Kulturkollo. Det betyder naturligtvis att det bli en extra konstnärlig utmaning och den här gången vill vi helt enkelt veta om ni har något konstverk som ni brinner lite extra för? En tavla på väggen där hemma kanske? Ett konstverk som ni återkommer till ofta eller tänkt mycket på? Jag har bl a skrivit om några favoriter här och här. Uppenbarligen återkommer jag ofta till Botticellis Primavera…

    Denna tisdag spanar vi alltså efter nya favoriter. Vilka är era?

    13 juni, 2017 • Aktuellt, Kulturkoll • Visningar: 922

  • Konstböcker slash science fiction slash fantasy slash coming-of-age slash äventyr… ja, Stålenhag!

    carolina-top

    I höstas på bokmässan hittade jag för första gången till Simon Stålenhags böcker Ur varselklotet och Flodskörden. Jag skaffade, läste och älskade. Eller, läste är inte rätt benämning. Upplevde ska jag säga, eftersom jag för varje illustration, varje uppslag i boken blev sittande en stund i funderingar och fantasier, i igenkänning men samtidigt i fascination över alla så totalt främmande ting som ändå kändes som att de hörde till.

    Continue Reading

    12 juni, 2017 • Aktuellt, Kulturkoll • Visningar: 263