Per Anders Fogelström
Posts

  • Kulturkollo möter: Pontus Ljunghill – författare till Lykttändaren

    Copyright/fotograf: Ulrica Zwenger

     

    Deckare som utspelar sig i Stockholm på 20-talet, kan det va nåt?

    Det kan jag lova!

    Pontus Ljunghill heter författaren som med sina två kriminalromaner En osynlig och Lykttändaren har hittat en stor läsekrets bland både inbitna deckarläsare och alla de som uppskattar historiska romaner. Jag själv tillhör båda kategorierna så att det skulle vara böcker för mig var ingen tvekan, rekommenderas varmt!

    Jag blev nyfiken på Pontus Ljunghill och hans skrivande, för att få veta lite mer så mejlade jag honom några frågor. Som tur var så ville han berätta lite mer om tankarna kring sina böcker.

    Den här veckan har vi Stockholm som gemensamt tema för våra inlägg. Vilka tre ord skulle du välja för att beskriva staden?
    Ett ord som passar, om man ser på staden i ett lite längre perspektiv, är ”föränderlig”. Ett annat är ”jäktig. Svårt att komma på ett tredje, men jag väljer ”vatten”, det finns mycket av den varan i Stockholm och det tycker jag är trevligt.

    Dina två kriminalromaner En Osynlig och Lykttändaren utspelar sig båda i Stockholm på 20-talet. Varför valde du att skriva historiska kriminalromaner?
    När jag fick själva idén till min första utgivna kriminalroman, En osynlig, för många år sedan visste jag inte var eller när den skulle utspelas. Men sedan slog mig tanken: vad skulle hända om jag lät den utspela sig i Stockholm för länge sedan, till exempel 1920-talet? Och ju mer jag tänkte på idén, desto mer gillade jag den. Jag tänkte att om jag verkligen lyckades beskriva och berätta om Stockholm på 1920-talet – hur staden såg ut, hur folk levde, modet, nöjeslivet, polisen med mera – så skulle boken bli så mycket intressantare att läsa än om den utspelade sig i nutid. Att det skulle vara för läsaren som att kliva in i en tidsmaskin och färdas tillbaka till 1920-talets Stockholm. Kanske ett övermodigt mål det där med tidsmaskinen, men det var så jag tänkte.

    Och just i Stockholm?
    Främst för att det är där jag bor och är uppvuxen, det kändes intressantare att lära sig mer om min egen stad än någon som jag inte har något förhållande till. Continue Reading

    25 augusti, 2017 • Aktuellt, Evenemangskoll, Romankoll • Visningar: 351

  • Mitt Stockholm var Fogelströms

    Linda

    I begynnelsen fick staden sitt sigill och märke: murar och torn intill vatten.

    Skyddande sten restes mot allt som fanns utanför, mot fienden och vinden, mot kölden och mörkret. En gång hade staden legat hoprullad som en igelkott i en begsskreva. 

    Murarna både skyddade och skymde.

    […]

    Människorna utanför kunde frukta och hata staden, tala om pesthålan och varbölden, om jätten som slukade människoliv. Men ändå sökte många av dem dit, gav sitt blodsoffer.

    […]

    Staden var beroende av alla som drogs till den över vägar och vatten, utan denna ständiga blodgivning skulle den dö. Människorna som föddes i staden var färre än de som dog där.

    Den väntade på honom, staden som så länge funnits i hans drömmar.

       ur Mina drömmars stad

     

    Nu händer det ganska ofta att jag hoppar på tåget och drar en helg till Stockholm. Det kan jag tacka bokbloggandet för. Tidigare var vår huvudstad en plats som inte var verklig. Istället var det ett litterärt Stockholm som var min bild av staden. Det Stockholm som Per Anders Fogelström skriver om. Staden med murar som många tog sig in i och sedan inte lämnade. Resor gick inte lika smidigt då som nu och en flytt till huvudstaden var en flytt för evigt. Continue Reading

    21 augusti, 2017 • Aktuellt, Kulturkoll, Romankoll • Visningar: 785

  • Kulturkollos favoritförfattare

    Linda

    En blogg som till stor del handlar om böcker presenterar självklart en lång rad författare. Eftersom vi taggar varje inlägg går det att få ett hum om vilka författare vi skriver om mest. Och ja, nu får de ett inlägg till.

    Så här ser topp 10 ut:

    1. Chimamada Ngozi Adichie (33 inlägg) inte jätteförvånande och jag tror att jag och Anna är skuld till ganska många av dem.

    2. Jane Austen (31 inlägg) en klassisk bloggälskling som flera av oss har skrivit om.

    3. Astrid Lindgren (30 inlägg) det är svårt att bortse från vår nationalskald, speciellt när vi ska tipsa om böcker.

    4. Brandon Sanderson (23 inlägg) här kan vi nog skylla ganska mycket på Carolina.

    5. Hilary Mantel (21 inlägg) och när det gäller den här damen är det ofta Helena och Anna som skriver.

    5. Diana Gabaldon (21 inlägg) Lotta och Carolina, jag tittar på er.

    7. Margaret Atwood (19 inlägg) återigen en av Helenas favoriter.

    8. Per Anders Fogelström (18 inlägg) kan jag ta ganska stort ansvar för.

    9. Åsa Larsson (17 inlägg) har intervjuats och dessutom har flera kulturkollare skrivit om hennes böcker.

    9. Tove Jansson (17 inlägg) har både mumin och Sommarboken att tacka för listplaceringen.

    14 augusti, 2017 • Aktuellt, Barnbokskoll, Romankoll, Sakprosakoll, Ungdomsbokskoll • Visningar: 681

  • 1917 enligt Fogelström

    Nästa Kulturkollo läser kommer att handla om Mina drömmars stad, första delen i Per Anders Fogelströms Stadserie. Den utspelar sig mellan 1860 och 1880, andra delen Barn av sin stad 1880 till 1900 och först i tredje delen Minns du den stad kommer vi fram till 1917. Mitt exemplar av serien kommer från min gammelmormor Rut, som föddes i januari 1906 och var alltså 11 år 1917. Den 9/9-1975 var hon inbjuden till en studiecirkel på ABF i Mölndal om boken Minns du den stad. Kortet finns kvar i boken och på det finns också en anteckning om ett annat möte 14 oktober samma år.

    Vad får vi då veta om året 1917 i Fogelströms bok? Continue Reading

    3 juni, 2017 • Aktuellt, Romankoll • Visningar: 454

  • Kulturkollo läser Mina drömmars stad

    Linda
    Året som står i centrum denna veckan är 1917 och just det året, den 22 augusti, föddes författaren Per Anders Fogelström. För att uppmärksamma det tänker vi inleda Kulturkollo läser Mina drömmars stad som en födelsedagshälsning till hundraåringen. Läs i sommar och diskutera i augusti är alltså det som gäller.

    För mig är Stadserien en viktig boksvit, kanske den viktigaste jag läst och jag ser verkligen fram emot att få vrida och vända på första delen tillsammans med er. Boken inleds 1860 då den unge Henning vandrar in i Stockholm och avslutas tjugo år senare då han är allt annat än ung. En av många som försökte hitta ett nytt liv i huvudstaden.

    För mig är Henning en av den svenska litteraturens mest minnesvärda karaktärer, men han är långt ifrån ensam att befolka Fogelströms Stockholm. Där finns bästa vännen Tummen, rumskamraterna Annika och Matilda och självklart kärleken Lotten.

    Första gången jag lärde känna dem var jag inte mer än tolv. Det var första sommaren i vår sommarstuga och jag hade tråkigt. Som alltid när jag hade tråkigt som barn rotade jag i bokhyllan och där hittade jag Mina drömmars stad. Sedan dess har jag läst den säkert tjugo gånger. Minst.

    Återupptäck dessa karaktärer om du redan mött dem, eller lär känna dem för första gången. En riktigt trevlig Fogelström-sommar önskar vi dig. Hoppas att många av er laddar inför höstens första Kulturkollo läser. Här hittar du vår Facebook-grupp där diskussionerna äger rum. Gå med i gruppen redan nu!

    30 maj, 2017 • Aktuellt, Romankoll • Visningar: 1526

  • Gränsen, väggen och jobbet

    helena-top
    Den där gränsen som går någonstans. Mellan arbete och fritid. Den där gränsen som gör att jobbet inte blir själva livet och sådär. Den som behöver finnas där men inte alltid gör. Jag tänker på några som jag läst om. Andreas Egger i Ett helt liv som bygger “sin” linbana i österrikiska alperna, som stretar på och jobbar och står i, ibland för att försörja en familj, ibland bara för att. Det finns något sorgesamt och vackert i det.

    Jag tänker på Elsie Johanssons Nancy som jobbar och sliter och nog aldrig lyckas bevisa sin duglighet (för sig själv i allafall). Jag tänker på Henning i Mina drömmars stad (och så tänker jag att jag vill läsa om den serien i sommar) vars hela liv definieras och bestäms av det där arbetande och arbetet. Känslan i kroppen efter en dag i hamnen…

    Jag tänker på Gösta Berling som jag läser om just nu och som i så mycket definieras av att han inte arbetar längre, att han ingenting gör, att han slashasar sig runt den värmländska landsbygden till ingen nytta (han har ju några andra lite problematiska omständigheter att brottas med också, men…). Och så får man ju inte vara, till ingen nytta… Continue Reading

    6 februari, 2017 • Aktuellt, Romankoll • Visningar: 496

  • Det handlar om relevans

    Linda
    Med jämna mellanrum höjs röster för att vi behöver en litterär kanon, som alla elever, kanske alla medborgare, ska tvingas läsa. Det handlar om ett gemensamt kulturarv, där litteraturen ska ge oss en plattform att stå på. Ofta handlar det inte om endast svensk litteratur, men västerländsk. Senast var det Malin Ullgren, DN, som diskuterade vikten av en litterär kanon i en digital värld. Hon vill ha en kanon, riktad mot skolan, men som också kan fungera som en tipslista för andra.

    Som svensklärare följer jag debatten med nyfikenhet och en hel del skräck. Jag ser framför mig ett system där jag inte längre har friheten att låta mina elever läsa de böcker jag anser skulle passa dem, utan måste få dem att uppskatta (eller i alla fall ta sig igenom) böcker som andra anser vara viktiga. Frågan är om en bok automatiskt är bra och relevant för att den är en klassiker? För mig är relevans viktigt.

    Continue Reading

    10 mars, 2016 • Aktuellt, Kulturkoll, Romankoll • Visningar: 1904