Stina Stoor
Posts

  • Kulturkollo recenserar v.41 2017

    linje-kulturkollo

    Det är fredag den 13:e med allt vad det innebär. Höstmörkret sänker sig över kollots läsare och det här är vad vi skrivit om i veckan på våra egna bloggar.

    A game of thrones av George R. R. Martin (Helena)

    Bli som folk av Stina Stoor (Helena)

    Cirkeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren (Linda)

    Det var vi av Golnaz Hashemzadeh Bonde (Linda)

    Den förskräckliga historien om Lilla Hon av Lena Ollmark & Per Gustavsson (Carolina)

    En vilsen själ av Göran Redin (Anna)

    Equilibrium av Anna Jakobsson Lund (Carolina)

    Godnattsagor för rebelltjejer av Elena Favilli och Francesca Cavallo (Anna)

    Kvinnan i svart av Susan Hill (Linda)

    Livet enligt Sophie Manie av Linda Netsman (Lotta)

    Milk and honey av Rupi Kaur (Linda)

    More Than a Mistress av Mary Balogh (Carolina)

    Orkidépojken av Helena Dahlgren (Lotta)

    Röd drottning av Victoria Aveyard (Linda)

    13 oktober, 2017 • Aktuellt, Barnbokskoll, Lyrikkoll, Novellkoll, Romankoll, Ungdomsbokskoll • Visningar: 416

  • På väg med tåg: om korta och långa lässtunder

    linje-ulrica

    Temat ”On the road” för framförallt tankarna till äventyrliga road trips, eller hur? Men att vara ”on the road” kan också handla om att vara på väg någonstans och då är ju färdmedlet inte alltid bil. Tåg är ett av de bästa färdmedlen enligt mig – och ett av de bästa ställena för läsning. Nu åker jag ju framförallt tåg fram och tillbaka mellan Lund och Malmö, men pendlarläsning är inte att förakta! ”Men man hinner inte ju inte ens ta upp en bok”, säger somliga. Jodå, säger jag!

    Tiden på tåget må kanske bara vara en kvart, men en kvarts lästid är en kvarts lästid. Om man dessutom börjar läsa redan på perrongen när man väntar på tåget, så kan man förlänga stunden ännu lite grann. Dessutom är påfallande ofta tågen försenade och då vill man ju absolut inte vara utan bok. Det händer faktiskt ibland – om jag har en riktigt bra bok – att jag med flit tar ett långsammare tåg, den varianten som stannar på alla tre mellanstationerna, så att jag ska få lite extra lästid. Det kan också vara så att man ibland hittar mig sittandes på en bänk på Malmö central bara för att jag ska läsa ut kapitlet innan jag kan gå till jobbet (tack och lov för flextid!). Continue Reading

    13 juni, 2016 • Aktuellt, Kulturkoll, Novellkoll • Visningar: 1352

  • Tips på singelnoveller

    Linda

    Jag läser sällan novellsamlingar. Den största anledningen är att jag är lite trögstartad och en novell tar liksom slut innan jag kommit igång. Det är också så att jag älskar att sjunka in i texter och samlingar med korta texter kräver att jag måste släppa karaktärerna precis när jag lärt känna dem. Ändå tycker jag egentligen om texttypen, speciellt som svensklärare, då de passar perfekt i undervisningen. För den som likt jag har svårt att läsa hela samlingar, kan singelnoveller vara ett alternativ. De är dessutom ofta ganska långa noveller, vilket betyder att det inte krävs allt för många omstarter.

    Sandhamn av Jens Liljestrand ingår i den första fyran som släpptes av förlaget Novellix, som specialiserat sig på just singelnoveller. Språket är något hackigt, men passar utmärkt till den lika hackiga karaktären Puma. Puma är en gammal avdankad tennisspelare, som nu tillbringar semestern i Sandhamn, Officiellt är han där med sin dotter, men det är hans vän som får största delen av hans liv. Vi får inte veta så mycket om Puma, men det vi får veta är deprimerande. Trots detta lyckas han bli något av en hjälte. I alla fall ett litet tag.  Continue Reading

    2 februari, 2016 • Aktuellt, Novellkoll • Visningar: 1218

  • Bli som folk – noveller förankrade i tid, rum och språk

     

    anna-top

    Oj, oj, oj vad jag har brottats med den här texten. Novellsamlingen bli som folk har legat färdigläst på mitt skrivbord flera veckor nu och inget har det blivit skrivet … Det tar emot att formulera mig, något så grymt mycket att det nästan är omöjligt att få till ens några korta rader. Någonstans så är det här för naket, för utlämnande och jag känner mig närmast generad över att kika in i de här människornas liv i Västerbottens inland. Mycket känner jag igen, mycket påminner mig om hur det är att växa upp på landsbygden och en hel del gör mig sorgsen och allmänt nedstämd. Inte för att novellerna på något sätt är dåliga, tvärtom, de är så bra att de lämnar mig som läser totalt utpumpad.

    Continue Reading

    21 november, 2015 • Aktuellt, Evenemangskoll, Novellkoll • Visningar: 2046