#vintermedkulturkollo
Posts

  • Vinter med Kulturkollo #minus

    Lotta

    Minusgrader hör vintern till. I år har termometern som kallast krupit ner till -34. Då är man inte utomhus mer än nödvändigt. Och är man utomhus så har man varma kläder i material som täcker och andas och står emot både vindar, väta och kyla.

    Så var det inte för 1800-talets äventyrare som gav sig ut med stickade vantar, vadmalsbyxor och en dröm om att erövra toppen av världen. Expedition efter expedition finansierades och satte ut för att vara den första som nådde Nordpolen med sitt vad man trodde spännande djurliv och blomstrande klimat, tack vare de varma strömmar som höll området isfritt. Ack vad man bedrog sig.

    Continue Reading

    22 januari, 2017 • Aktuellt, Kulturkoll, Romankoll • Visningar: 490

  • Vinter med Kulturkollo #mörker

    Linda

    Mörker är verkligen inte min grej, förutom när det handlar om litteratur eller musik. Då kan jag acceptera det lättare. Till och med njuta av det. Depeche Mode är mörkervurmarna som följt mig sedan tidigt 80-tal. Faktiskt var de ett av de första band jag började lyssna på. Mörkast av det mörka är nog den här låten, för Depeche Mode var onekligen mörkare förr. Pling-plong på er alla mörkerdiggare.

    16 januari, 2017 • Aktuellt, Kulturkoll • Visningar: 754

  • Vinter med Kulturkollo #brasa

    Lotta

    Det finns få saker som toppar att läsa framför en brasa. Det skulle möjligen vara att läsa under takfönstret när det regnar.

    Om man nu inte har förmånen att ha eldstad i sitt hem, så finns alltid de digitala brasorna att ta till. På YouTube finns en hel uppsjö av brasor, olika vedsorter, olika ljud, med vind, med regn, utomhus, inomhus. Allt för att förhöja din läsupplevelse.

    14 januari, 2017 • Kulturkoll • Visningar: 642

  • Vinter med Kulturkollo #motljuset

    Linda
    Tjoho! Vi överlevde januari. Nu väntar årets kortaste månad och vi går mot ljuset. Fåglarna kvittrar och trots regn och rusk (vilket man borde vara van vid på västkusten) börjar jag känna att jag långsamt tar mig upp ur den svacka som vintern ofta är för mig. För oss på Kulturkollo betyder det att vi återgår till våra vanliga temaveckor, med vissa justeringar. Jag tror dock att ni kommer att känna igen er, men vår förhoppning är att det ska bli ännu bättre än tidigare. Efter en stillsam januari är edra kulturkollare som galopphästar i startboxarna, eller kor vid kosläpp, eller nja kanske inte riktigt, men ni fattar bilden. Vi är redo för våren 2016.

    För att vi ska kunna bjuda på bättre variation och fler vinklingar så behöver vi söka utvidga vårt eget ljus. Inte för att livet som kulturkollare på något sätt är mörkt, för det är det självklart inte, men vi behöver mer ny energi för att kunna ta er vidare mot ljusare tider på ett riktigt bra sätt. Därför väntar två överraskningar under dagen. Håll ögonen öppna.

    Härmed är #vintermedkulturkollo över. Snart kommer vi skriva om något helt annat.

    vintermedkulturkollo_logga

    PS. Jag måste passa på att tipsa om Elin Boardys fina bok som heter just Mot ljuset. DS.

    31 januari, 2016 • Aktuellt, Kulturkoll • Visningar: 980

  • Vinter med Kulturkollo #iskallt

    helena-top

    Iskallt är inte ett ord jag gillar. Jag avskyr allt som är kallt (med undantag för glass och vissa drycker). Avskyr med en frenesi så stark att jag nästan skulle kalla det för hat. Och ändå dras jag till det snöklädda och isiga i bokform. Märkligt det där. I somras skrev jag om och ägnade mig åt polarskräck, det är sånt som lämnas till sommarhalvåret här. Men jag läste faktiskt nyss en annan sorts snöig skräckupplevelse, av det mer stillsamma slaget.

    Existentiell skidskräck – är det en genre? Graham Joyces The Silent land skulle i så fall kunna föras till den. Zoe och Jake fastnar i en lavin en tidig morgon på fjället. Men de tar sig upp och ut och tillbaka till sitt hotell. Frid och fröjd, om det inte vore för att de är ensamma. Hotellet är evakuerat och snart börjar märkliga saker hända.

    Om du inte är av den lättskrämda sorten (men vänta dig inte blod och våld och sånt, det här är som sagt existentiell skräck) är The Silent land en fantastisk bok som kanske inte bjuder på just iskyla (av anledningar du kommer upptäcka), däremot fryser läsarens hjärta till is både en och två gånger. Läs min recension/varning först och släng dig sen ut i skidbacken. Med Zoe och Jack.

    vintermedkulturkollo_logga

    30 januari, 2016 • Aktuellt, Romankoll • Visningar: 1161

  • Vinter med Kulturkollo #vinterfåglar

    anna-top

     

    Inte vet jag hur jag ska kunna få det här till kultur men jag passar på att påminna om att den här helgen är det dags för Vinterfåglar inpå knuten. Sveriges Ornitologiska Förening uppmanar oss att räkna och rapportera. Läs mer och sätt dig sedan framför valfritt fågelbord och för statistik. (Måhända kan man ha en ljudbok i öronen medan man räknar talgoxar, blåmesar och domherrar?) Vilken är den vanligaste vinterfågeln runt er knut? Hos mig är det talgoxe – varje år!

    Vill man sen dubbelkolla vilka fåglar det är som man faktiskt ser så passar Lars Jonssons underbara Vinterfåglar helt perfekt. Vårvinterns finaste presentbok?

    9789174244489

    vintermedkulturkollo_logga

    29 januari, 2016 • Aktuellt, Evenemangskoll • Visningar: 1444

  • Vinter med Kulturkollo #norrsken

    Lotta

    Norrsken. Aurora borealis. Detta himlafenomen som förtrollat människor under årtusenden är något av det häftigaste skådespel man kan uppleva. Trots att jag bor i någorlunda norrskenstäta trakter går det inte att bli blasé. Det är häftigt varje gång. Det allra mäktigaste norrsken jag upplevt var för ett tiotal år sedan när jag bodde på en gård som låg en bit ute i skogen. Vi hade inga grannar nära så det var var mörkt och tyst, inga ljus från andra hus, gatlampor eller trafik som störde. Det var smällkallt, stjärnklart, och den nattsvarta himlen lystes upp av dansande norrsken. Det sprakade både i ljus och ljud. Forskarna är oense om norrsken verkligen kan ge ljud ifrån sig, men den kvällen hördes både knastrande och knäppande samtidigt som himlen spelade i gult och grönt. Det var helt magiskt.

    Jag ska tipsa om en bok som jag inte läst, men som jag väldigt gärna vill läsa. Norrskenet, historien om Kristian Birkeland (1873-1917), den norske vetenskapsmannen och bortglömda geniet som förklarade norrskenets uppkomst.

    Kristian Birkeland var besatt av norrskenet och för att genomföra äventyrliga expeditioner (där medarbetare strök med) och åstadkomma nödvändiga experiment (ofta inför en förskräckt publik, själv iförd turkisk fez och röda läderskor) krävdes kapital. Han löste situationen genom att bli en banbrytande uppfinnare. Ingenting verkade omöjligt för honom att konstruera; 59 patent skaffade han sig. Bland dessa finns den första mekaniska hörapparaten, ett gödningsmedel som fortfarande produceras av det företag han var med om att starta, Norsk Hydro, och en elektromagnetisk kanon som idag utvecklats till ett försvarsmedel i det amerikanska Star Wars-programmet.

    Men även om Birkelands vetenskapliga gärning var profetisk hade den ett mycket högt pris. Äktenskapet höll inte (hans fru tvingades acceptera att han höll en föreläsning på bröllopsdagen men till slut fick hon nog). Och motståndet han mötte för sina idéer och första världskriget som blossade upp tvingade honom till en exiltillvaro i först Afrika (där han studerade ett annat ljusfenomen, zodiakalljuset, och mötte en ny kvinna, en grekisk danserska) och sedan Japan, där han i ensamhet avled 1917 under oklara omständigheter. Precis innan Nobelpriset skulle tilldelas honom.

    Norrskenet är skriven av den brittiska journalisten Lucy Jago. Tyvärr är den slutsåld och svår att få tag på.

    vintermedkulturkollo_logga

     

    28 januari, 2016 • Aktuellt, Sakprosakoll • Visningar: 1160