Kategorier
Kulturkoll

Studio Ghibli — även för vuxna

Linda
Som småbarnsförälder behöver du stå ut med en hel del animerade filmer av varierande kvalitet. Inte sällan stereotyp skit om du frågar mig (även om de fanns något guldkorn här och där), men då jag upptäckte filmerna från Studio Ghibli blev livet i tv-soffan lite lättare.

Studio Ghibli grundades 1985 av Hayao Miyazaki och Isao Takahata och 1996 inleddes ett samarbete med Disney, som fick distributionsrätt av studions filmer utanför Japan. Något Disney självklar tjänat på, men också tittarna runt om i världen som bjudits in till en ny värld.

Jag har botaniserat i grabbarna O:s dvd-låda och funnit en favorittrio:

Min granne Totoro  är skapad av Hayao Miyazaki och en helt fantastisk film om två flickor och ett gäng ovanliga figurer. Totoro är helt klart en av de bästa karaktärerna och kring filmen har det vuxit fram en industri. Det går självklart att köpa mjukis-Totoros i alla möjliga storlekar, men också speldosor och matlådor bland mycket annat. Inte konstigt kanske, då det är en söt filur. Det är dock inte bara de fina animerade bilderna som skapar stämningen, utan också den vackra musiken av Joe Hisaishi.

Spirited Away handlar också den om en flicka och är ännu en film där fantasi och verklighet blandas. Den ”riktiga” världen är förorten, men det finns också en helt annan värld, befolkad av andar och spöken. Filmen vann en Oscar för bästa animerade film 2003.

 

Min största favorit är Lånaren Arrietty, kanske för att jag älskade Mary Nortons böcker om lånarna när jag var liten. Nu håller sig berättelsen om den sjuka pojken och den modiga lånaren en hel del från originalet, men det stör inte alls, utan ger snarare en ny dimension till de berättelsen jag läste om och om igen. Då ville jag så väldigt gärna ha en egen liten lånare, medan jag nu är mer fascinerad av det geniala i ett framställa vår vanliga värd som en helt främmande sådan.

Även i filmen om Arietty är musiken mycket vacker och trots att jag inte förstår ett ord på japanska tycker jag att den japanska trailern är väldans fin. Arriettys sång framförs av Cecile Corbel.

 

Av Linda

Storläsare från Göteborg som gärna läser inom många olika genrer. Föredrar dock ganska så svarta samtidsskildringar för gamla och unga, gärna skrivna av kvinnor och gärna från Sverige, Storbritannien eller Frankrike.