Ett av mina starkaste barndomsminnen är när vi åkte hem sent om kvällen från något kalas och jag låg i baksätet och studerade stjärnhimlen genom bakrutan. På landsbygden där jag växte upp var det kolmörkt och min fascination inför stjärnhimlen började där. Jag ser nu till min glädje att det har kommit ännu en fin faktabok från astronomen Marie Rådbo. Hon är forskaren som med sina lättlästa och mycket intressanta faktaböcker för alla åldrar lockat många att gå ut i natten och skåda stjärnor och fundera kring rymdens gåtor. Mitt allra första möte med hennes texter var det fantastiska läromedlet för lågstadiet: Universumsboken. Den kom redan 1993 och används fortfarande i skolorna.
Sedan följde för mig läsning av Finns det liv i rymden? och Rymdens gåtor tillsammans med dottern som var i den frågvisa åldern. Självklart måste jag nu låna och läsa Stjärnhimlen – Bortom gatlyktor och neonljus. Jag vill också gärna ladda ned och läsa Marie Rådbos essä: Ögon känsliga för stjärnor: en bok om rymden. Vinterns kvällshimmel är verkligen perfekt att stanna upp inför. Det är något med en stjärnklar natt som lockar!
Jag började fundera över vem som skulle kunna svara på frågan hur det känns att vara helt omgiven av stjärnor så jag mailade helt enkelt Christer Fuglesang. Sveriges hittills enda astronaut borde ju ha några tankar om ämnet stjärnklart, eller hur?
Det klack till lite extra när jag såg i min mailbox att jag fått svar. Inte från Christer själv, utan från en anställd på KTH s rymdcenter, men ändå.
En stjärnklar kväll är vi många som lyfter blicken mot himlen och förundras över hur vacker den kan vara. Ljuset från stjärnorna har färdats en väldigt lång väg för att nå oss här på jorden och tankarna förs därför lätt till avlägsna platser och okänd mark. Kanske är det just denna nyfikenhet kring det okända som gör rymdäventyr så pass populärt bland både böcker och filmer?
Astronauter jobbar ständigt för att göra rymden mindre okänd för oss genom att bidra till forskning inom många olika områden och de spenderar en stor del av sin tid i rymden med att ta hand om olika experiment. Under den fritid som astronauterna har så uppskattar många att lyssna på musik och det har även funnits en gitarr ombord på rymdstationen för de som tycker om att spela. Vid uppdrag som flygs av NASA så har markstationen som tradition att varje morgon hjälpa till att väcka astronauterna genom att spela upp låtar som de har valt ut tillsammans med astronauternas familjer.
Ett annan vanlig sysselsättning för astronauter när de är i rymden och har lite tid över är att hitta ett fönster och njuta av den vackra utsikten. Till skillnad från här nere på jorden så kan en astronaut som tittar ut inte se att stjärnorna blinkar svagt. Anledningen till det är att de skiftningar i ljuset som kan ses av oss här på jorden beror på luftens rörelser i vår atmosfär som fångar upp delar av ljuset. Eftersom astronauterna inte har jordens atmosfär mellan sig och stjärnorna så lyser de klarare och utan att blinka. Detta är också anledningen till att teleskop i rymden kan se fler stjärnor än vad teleskop nere på jorden kan se.
Med vänlig hälsning,
Agnes Gårdebäck
KTH Rymdcenter
Man blir verkligen påmind om barndomen http://boklysten.blogspot.se/2016/01/vinter-med-kulturkollo-stjarnklart.html
Världsalltet verkade liksom större då, konstigt egentligen.