av
”Mr. Sheep Man,” I asked, ”why would that old man want to eat my brains?”
”Because brains packed with knowledge are yummy, thats why. They’re nice and creamy. And sort of grainy at the same time.”
”So that’s why he wants me to spend a month cramming information in there, to suck it up afterwards?”
…
”But hey, this kind of thing’s going on in libraries everwhere, you know. More or less, that is.”
This news staggered me. ”In libraries everywhere?” I stammered.
Varmt välkomna till Murakamiland! Bildning möter splatter liksom.
I hans långnovell The Strange Library finns alla de klassiska Murakamielementen med. Där är labyrinter, fullmånar, katter och en ung och oskyldig pojke som utsätts för strapatser i en mer eller mindre skruvad värld. Den unge skolpojken går helt oanande till biblioteket en dag för att söka efter böcker om skatter i det ottomanska riket och snart har han gått genom dörren till labyrinten till fångenskap i bibliotekets mörkaste vrår. Han skall, likt barnen i Hans och Greta, gödas så att hans hjärna skall kunna konsumeras med en sked. Det finns inget som är gratis här i världen, inte ens kunskap. En totalskruvad novell som förpackats i en fantastisk utgåva: konstbilder, flikar som ska lyftas på och en uppmaning på omslaget som lyder ”For internal use only”. Nog för att jag är uppfostrad i den tankevärlden att läsning kan göra vem som helt stollig men nu så får alla svar på tal. Vi läsare av obskyra texter har en mycket välsmakande hjärna, bara så att alla vet! Måste läsas, finns på pocketshop eller närmsta bibliotek …
Vill man sedan plocka till sig fler böcker som utspelar sig i mer eller mindre underliga bibliotek så kan jag rekommendera Sophie Divrys Kod 400.
”Lugn och ro, ordning och reda, det känns betryggande. Sådan är jag.”
Så beskriver huvudpersonen i kod 400 sig själv och en dag när ”jag” kommer till sitt arbete med termoskaffet i väskan så är det inte ordning och reda längre. En besökare på staden lilla bibliotek har av misstag blivit inlåst över natten och äntligen har jag, medelålders bibliotekarie på geografiavdelningen i källaren fått en lyssnare. Då väller det mesta fram och den tämligen upprörda monologen som hen får lyssna till handlar till exempel om behovet av klassificering på ett seriöst bibliotek. Hur ska det till exempel gå med kod 400 som förut innehöll avdelningen för språk och nu inte längre utnyttjas? Vad ska komma istället? Vad kan ersätta språket på ett bibliotek?
På jakt efter litteraturens hemligheter är Daniel Siempre när han tas med till De bortglömda böckernas bibliotek” någonstans långt inne i de vindlande gränderna i Barcelona. Han får en bok att vårda och han blir besatt av att ta reda på allt om bokens författare. Romanens namn är Vindens skugga och författare till den bästsäljande boken med samma namn är Carlos Ruiz Zafón. Jag minns den som en bladvändare men kanske minns jag fel?
Det var tre av mina tips i den fina genren ”böcker om bibliotek”. Vad har ni läsare för mystiska eller alldeles underbara fiktiva bibliotek som ni vill tipsa om?
