Kategorier
Barnbokskoll Romankoll Ungdomsbokskoll

Kulturkollo recenserar v 35 2016

linje-kulturkollo

Så är det fredag igen och för många av oss på Kulturkollo så är helgen mer än efterlängtad. Som alltid så är veckorna efter semester fyllda av jobb, jobb, jobb. Lite annat har vi förstås fixat med, våra planer inför bokmässan har vi presenterat under veckan och lite har vi läst (förstås). En ganska kort lista med recensioner kommer ändå här. Ha en go’ helg alla!

Bad feminist av Roxane Gay (Viktoria)

Där gryningen dröjer av Anna Lihammer (Viktoria)

Jennas första (Dagbok för utvalda 1) av Pernilla Gesén (Carolina)

En syster i mitt hus av Linda Olsson (Ulrica)

En syster i mitt hus av Linda Olsson (Helena)

George av Alex Gino (Linda)

Glasblåsarns barn av Maria Gripe (Carolina)

Nice Dragons Finish Last av Rachel Aaron (Carolina)

Prince of thornes av Mark Lawrence (Helena)

Vänd dig inte om av Tove Alsterdal (Anna)

Världen efter av Susan Ee (Carolina)

Välkommen hem av Ninni Schulman (Helena)

Välkommen hem av Ninni Schulman (Anna)

Kategorier
Kulturkoll

Mitt musikaliska 1970-tal – vad minns jag?

helena-top

Väldigt begränsat om jag ska vara ärlig. Undertecknad är född mitt i – d.v.s. 1975 och var således fem år när vi steg in i det färgglada 1980-talet. Så jag minns småglimtar, plyschen, frukt i mat och bästa kompisen på samma gata i stan. Och så självklart är barnprogrammen etsade i långtidsminnet, vilket jag återkommer till under morgondagen.

Under min uppväxt lyssnade jag en hel del på punk skapad på sjuttiotalet, men det var först senare d.v.s. under slutet av -80-talet eller början på -90-talet. Min första LP-skiva, som jag fick under mina första fem levnadsår, var dock en musikstil lååångt ifrån punken – inte så mycket punk, inte så mycket rock. Den första “slagdängan” i mitt liv var:

 

Kategorier
Barnbokskoll Grafik- och seriekoll

Lotta i Hallonby

Lotta

Lotta i Hallonby. Det är mitt 70-tal det. De tecknade serieböckerna av Ulf Hultberg och Behn Edvinsson kom ut 1975, så gissningsvis läste jag dem alldeles vid skarven till 1980-talet och några år därefter. Det här är socialrealism och vänsterpolitik i tecknad högform. Lotta besöker bland annat pensionärer på det deprimerande pensionärshemmet och demonstrerar för att få daghemsplats. På hennes sovrumsvägg finns en poster med Karl Marx. Vem älskar inte Lotta?

Jag vet inte varför jag tyckte så mycket om Lotta. Kanske för att hennes värld – höghus, miljonprogram och ensamstående mammor som arbetade på dagarna – var så annorlunda mot min. Hallonby… så vackert det låter men så betongigt och grått det var. Kanske var det för att böckerna var som tecknade serier med en tjej som hette Lotta i huvudrollen. Mer på riktigt än Tintin och Asterix.

Men aldrig har jag nog identifierat mig så mycket med Lotta som nu idag när jag hittade bilden som finns överst i inlägget, från boken Lottas akvarium. Eftersom jag precis återupptagit min gamla akvariehobby förstår jag precis hur Lotta känner det. Det är du och jag Lotta, vi samhällsengagerade akvarister, för alltid.

Lotta i Hallonby blev också en animerad SVT-produktion. Några fantastiska klipp finns på YouTube. Se och njut!

“Jag heter Lotta jag, tra la la la la….”