Kulturkollo konfererar om Snöfall, mirakel och frusna hjärtan av Claire Sandy

linje-kulturkollo

Christmas Books är stort i England. Då menar vi stort – det finns hyllmeter av glittriga, lättsamma julromaner i bokhandeln att frossa i när det närmar sig jul. Romantik ska de förstås innehålla och massor av julstämning. Nu ger sig svenska förlag in på den marknaden och en av de böcker som marknadsförs som årets julroman är Snöfall, mirakel och frusna hjärtan av Claire Sandy.
Den handlar om Asta som återvänder till den den lilla katolska byn på Irland som hon lämnade för sexton år sedan. Då var hon ung, ogift och gravid. Hon lämnade sin familj och skapade sig ett nytt liv för sig och sin dotter Kitty i London. Nu har hon fått i uppdrag att skriva en artikel om en gråtande helgonstaty i hembyns kyrka och hon vill gärna imponera på sin snygga chef Conan. Hon ser inte fram emot att resa hem, men det rör sig bara om några få dagar och sedan kan hon och Kitty resa hem till London igen och fira jul. Bokens titel på engelska är Snowed in for Christmas och då är det är lätt att räkna ut vad som händer med den planen!

Här pratar Anna och jag om vad vi tyckte om …

… första intrycket (omslag och titel)

small_sandy_snofall

Ulrica: När man ser boken så det den ju väldigt lovande ut. Ganska typisk för genren. Ett hjärta, lite snöfluff och glada vintervackra personer på utsida. Titeln funkar bra, men det engelska är ännu bättre.

Anna: Gillar vantarna mycket och får en känsla av att det kommer att finnas både romantik och systerskap med i boken. Helt OK men inte extraordinärt.

… miljön

Anna: Hektiskt storstadsliv ensam med en tonårsdotter. Liten lägenhet som julpyntas till max, spännande arbete hos en rik man och en bästa väninna byts mot en by på Irland. 

Ulrica: Jul i en liten by på Irland känns klockrent. Astas mamma driver dessutom byns pub och  samlingsplats och byn är full av excentriska karaktärer. Ett vackert gammalt hus där det bor en attraktiv ensamstående man – och så har författaren kryddat det hela med en väldigt snygg katolsk präst också. De förutsättningarna är inte dåliga.

… familjen

Anna: Ett av stråken som återkommer i den här boken handlar om familjen, de där människorna som man är för evigt förbunden med vare sig man vill eller inte. Kitty längtar efter att veta mer om sin pappa och Asta har bestämt sig för att hålla sin familj på avstånd. Just de känslorna kan jag känna igen mig i, man vill både ha och och inte ha ett sammanhang.

Ulrica: Ja, och det känns som ett ganska vanligt och tacksamt tema. Många kan nog känna igen sig i det och ”familjen” ger också väldigt bra förutsättningar för en författare att jobba med olika typer av karaktärer och förvecklingar. Jag gillar flera av ingredienserna just vad gäller familjerelationerna här och jag gillar Astas faster Peg allra bäst.
Här finns ju också den svärta som kan ge en sockersöt bok ett lyft och djup om det används rätt. Svek och komplicerade relationer är precis sådant som kan fungera. Men, utan att spoilra för mycket, finns här en oerhört allvarlig sak i Astas förflutna som tas upp som en sidohistoria. Det är ett trauma, som kommer i skymundan från Astas jakt på kärlek. Frågan är om inte författaren drar det för lång i det här sammanhanget, det finns inget bra sätt att komma till försoning och fortfarande få till ett lyckligt slut och då blir det istället nästan en bagatell.

… miraklet

Anna: Jag tänkte några rundor på den här mirakelgrejen. För det första så irriterade jag mig på beskrivningen av att det kom japaner, svenskar och afrikaner för att se på det gråtande helgonet, välj åtminstone katolska länder om du vill slänga in kommentaren att hela FN är på besök. Sedan känns det som att det finns en raljant ton inför det som människorna upplever som mirakel. Jag förstår poängen men. Nja, jag är inte helt nöjd med den känslan.

Ulrica: Ha, ha – det tänkte jag inte ens på! Att turisterna inte var katoliker. Jag tyckte däremot att det var lite skoj med beskrivningarna av alla religiösa souvenirer som Astas kusin sålde i sin lilla kiosk.

… romantiken

Anna: Vad kan man då säga om romantiken?

Ulrica: Ja, romantiken, ja. Oftast så gör det inget att saker är ganska uppenbara i den här typen av böcker och här introduceras kärleksintresset väldigt tidigt. Här har vi ju också ett klassiskt triangeldrama där huvudpersonen väljer mellan två läckra män och inte riktigt vet hur hon ska göra (det behövs inte särskilt mycket för att läsaren ska räkna ut ut det ska gå), men det tycker jag är ett helt OK upplägg. Sedan saknade jag kanske lite mer gnistor mellan Asta och hennes potentiella män. Det räcker inte bara att skriva att hon attraheras av dem, det måste märkas på andra sätt också.

Anna: Håller med dig om att det fanns mycket övrigt att önska när det kommer till gnistor. Det infann sig inte någon mysig känsla alls hos mig. Kanske var det för att karaktärerna är väldigt platt beskrivna och närmar sig karikatyrer. Man måste inte skriva om långbenta kvinnor och män med fasta häckar för att det ska blir romantiskt. Inte alls i min bok faktiskt.

… julkänslan

Anna: Är det jag som blivit allt mer luttrad med åren eller vad är det som händer? Jag fick i alla fall ganska lite julkänsla av den här boken. Hur var det för dig?

Ulrica: Ganska lite julkänsla här också, faktiskt. En sak som jag reagerade verkligen starkt på är språkbruket. Det tar kål på all julstämning i den här boken. Jargongen kvinnorna emellan ”kryddas” med ord som slampa, slyna, slinka och till och med hora. Om avsikten är att få dem att framstå som frigjorda och moderna så är det verkligen inte särskilt lyckat.

Den här boken blev alltså ingen fullpoängare hos oss, men många som har läst gillar den mycket. Kanske är du en av dem? Berätta gärna vad du gillade med boken i en kommentar. Eller dela med dig av vilka ingredienser du tycker ger en bra julkänsla i en bok? Har du någon favoritjulroman så får du gärna tipsa om det också.

Ulrica: Min favorit är Dash och Lilys utmaningsbok av Rachel Cohn och David Levithan som har den perfekta ”ung kärlek och jul i NY”-stämningen.

Anna: Och min är Och så levde de lyckliga av Lucy Dillon. Bokhandel, julhelg och romantik. Vad kan man mer önska?

[box style=”rounded” border=”full”]Titel: Snöfall, mirakel och frusna hjärtan
Författare: Claire Sandy
Förlag: Printz Publishing
Utgivningsår: 2016[/box]

Ulrica

Litterär allätare i Lund. Tycker särskilt mycket om familjekrönikor, starka kvinnoporträtt, karga isländska naturbeskrivningar, norsk och finsk humor samt brittiska kriminalare. Och kaffe.

Visa alla inlägg av Ulrica →