Jag skriver i dina ord

”Jag skriver i dina ord” är en skrivartävling för gymnasieelever som anordnats sedan läsåret 2014-2015 av Forum för poesi och Prosa, Författarcentrum Väst och var från börjar endast för elever i västra Sverige. Sedan 2016-2017 är tävlingen rikstäckande.

Fyra jurygrupper från olika delar av Sverige utser tre vinnare. Förra årets vinnare presenterades 10 maj 2017 i Göteborg. Första pris gick till Minou Hellgren, Nova Academy i Simrishamn, med novellen 5 inspirerad av I’ll clutch-and clutch av Emily Dickinson, de två andrapristagarna var Lisa Quartey, Latinskolan i Malmö, för Hägerhimmel och Johanna Timle, Hvitfeldska gymnasiet i Göteborg, för En stjärnas betraktelser. Under året inkom 731 bidrag och omkring 10 000 elever fick tillfälle att lyssna till en författare.

Texterna som skickas in till tävlingen ska vara inspirerat av en redan skriven dikt- eller låttext och det ska tydligt framgå vilken text som används. Tävlingsbidraget ska bestå av en text i valfri litterär texttyp på max 6000 tecken inklusive blandsteg, skrivet på svenska. Nytt för i år en särskild satsning på nyanlända, som får möjlighet att skriva sina bidrag på sitt modersmål och sedan få dessa översatta, så att de kan delta i tävlingen.

Pål Börjesson är projektledare på Författarcentrum Väst i Göteborg, dels för denna tävling, dels för Forum för poesi och prosa. Han har varit en av de två ansvariga för tävlingen sedan den startades 2014 som en del i firandet av Forum för poesi och prosas 10-årsjubileum. Pål Börjesson är också författare till romanen Gallus, som kom för några år sedan och då nominerades till Borås Tidnings Debutantpris. Jag kontaktade honom för att få veta med om tävlingen ”Jag skriver i dina ord”, som jag tycker verkar var ett väldigt spännande projekt, som dessutom passar perfekt in i veckans tema.

Tävlingen ”Jag skriver i dina ord” går ut på att ungdomar ska inspireras av andras texter när de skriver själva. Varför har ni valt just den formen för skrivartävlingen?

Det har vi gjort av i huvudsak två skäl. För det första för att göra tävlingen mera tillgänglig. Vi vill nå fler än de redan frälsta, det vill säga även de som kanske drar sig för att fatta pennan eller aldrig övervägt att göra det. Uppmaningen att ta sig an en annan text – att förvanska, plocka isär, parodiera, inspireras av eller gräla med – sänker förhoppningsvis tröskeln till skrivakten. Eleverna kan få loss byggstenar till sina egna texter och slipper börja med ett blankt ark.

För det andra för att knyta ihop skrivakten med läsakten. Dessa är ju ofta redan intimt sammanbundna, men inte alltid. De korsbefruktar varandra friskt och vi vill främja det. Bland annat tror vi att det är ett bra sätt att bidra till ett allmänt ökat litteraturintresse hos eleverna. Sedan är ju också litteraturhistorien en ekokammare där författare i alla tider har inspirerats av eller irriterat sig på varandra.

Hur ser tidsplanen för årets tävling ut?

Vi håller liksom lärarna just på att komma igång igen. Det närmaste och största är den s.k. författarveckan, 16-20 oktober (v. 42), dit vi försöker samla så många som möjligt av höstterminens författarbesök på skolorna runt omkring i landet. Sedan kommer snart det första nyhetsbrevet, med inspirerande artiklar och annat, som också kommer att publiceras på vår hemsida.

Är det skolor eller enskilda elever som deltar? Hur går man tillväga för att vara med?

Enskilda elever. Det är bara att ladda upp sitt bidrag på vår hemsida (www.jagskriver.nu). Vi öppnar för inlämning mot slutet av året, men sista inlämning är inte förrän 25 februari 2018.

Däremot arbetar vi mycket mot skolorna, som kan få gratis författarbesök från oss ifall de vill ha det till inspiration för eleverna.

Kan ni se någon trend i vilka texter många väljer? Är några författare/låtskrivare mer populära än andra?

Nej, variationen är oerhört rik. Från Fröding till Silvana Imam. Möjligtvis är kvinnliga författare/låtskrivare mer populära, eftersom det än så länge har varit fler tjejer än killar som skickat in bidrag till tävlingen.

Finns det någon begränsning av vilka texter som får väljas?

Det ska vara en dikt eller låttext. Sedan kan det ibland vara svårt att dra en gräns mellan prosa och poesi, ifall det skulle röra sig om s.k. prosalyrik eller liknande. I varje fall bör det inte vara sakprosa, som krönikor, debattinlägg, tal eller liknande.

Som en del av tävlingen får elever på de deltagande skolorna ta del av författarbesök. Hur hänger dessa ihop med tävlingen? Vilka författare har varit med hittills?

Författarbesöken ska tjäna som inspiration – och till att korta avståndet till litteraturen. En författare kan göra detta bara genom att finnas där, på plats bland elever, för att tala om litteratur och sitt skrivande. En påtaglig effekt vi fått rapporter om är dessutom att eleverna genom kontakten med författaren slås av att hon eller han är precis som dem själva. Och det kortar avståndet till det skrivna ytterligare. Dessutom när vi på detta sätt fler än de redan frälsta: en storsamling eller ett klassbesök av en författare kommer alla närvarande elever till del.

Vi har inte hållit räkning på hur många författare som medverkat, men det måste vara över 50 olika vid det här laget. Så jag kan inte räkna upp alla men några av de mer kända är Jonas Hassen Khemiri, Jessica Schiefauer, artisten Petter, Bob Hansson, Majgull Axelsson och Athena Farrokzhad.

Vilken text skulle du själv inspireras av om du deltog i tävlingen?

Det är svårt att säga, ifall jag skulle vara med idag. Däremot fick jag uppslaget till min allra första novell, som jag skrev när jag gick på gymnasiet, från en rad ur en Bob Dylan-låt. Så jag kom igång ungefär så som tävlingen är tänkt att fungera. Även min roman har i olika partier inspirerats av drag hos andra texter, från Eddan till Homeros till Gabriel Garcia Marquez eller Lars Andersson. Att på olika sätt stödja sig mot eller skjuta ut från andra texter är ett naturligt inslag i skrivandet och det tror jag gäller många författare. Förutom att det kan vara till hjälp för att komma igång är det också ett sätt att ladda texten med mening och ge den rötter, kanske bara för en själv till en början, men i bästa fall också för läsaren.