Böcker på film (och TV)

linje-ulrica

Vi befinner oss i det dystraste november och ännu är det ett litet tag kvar innan vi kan börja lysa upp mörker med adventsljus. Vad passar bättre vi den här tiden på året än att ägna sig åt verklighetsflykt i form av böcker, film och TV-serier! Kulturkollo bjuder in till en vecka som kommer att handla om böcker och filmer, men framförallt om böcker som filmatiserats, som långfilm eller TV-serier.

Det räcker med att slå upp sidan med bioannonser i tidningen så ser man att det finns massor av aktuella filmer som har en känd bok som förlaga. Just nu kan man i min stad till exempel se Snömannen som är baserad på Jo Nesbøs deckare, The Glass Castle som också är en gripande roman av Jeanette Walls, skräckfilmen Det efter Stephen Kings kända roman och Korparna av Augustprisvinnande Tomas Bannerhed. Ännu fler exempel på filmer inspirerade av böcker kan man se om man sneglar på barnfilmerna.

Tittar man också på streaming-tjänsternas utbud så finns det en uppsjö av serier som har romaner eller romanserier som förlaga. Flera av dem är riktigt, riktigt bra. Här hemma har vi kollat på bland annat George R.R. Martins fantasyepos Game of Thrones, den dystopiska The Handmaid’s Tale såväl som den alldeles nysläppta historiska mordhistorien Alias Grace, båda de sistnämnda inspirerade av romaner av Margaret Atwood och när jag var sjukskriven i våras plöjde jag en säsong av den historiska romance-serien Outlander (bokserien med samma namn är skriven av Diana Gabaldon).

Helt okomplicerat är det dock inte att göra film av kända böcker och visst är det så att känslorna kan vara ganska blandade när det kommer en film som är baserad på en älskad bok. Så är det i alla fall för mig – jag blir nyfiken, men också väldigt rädd för vad filmmakarna ska ha gjort med den. Ibland vågar jag nästa inte gå och se filmen. Om jag kan välja läser jag allra helst boken först innan jag ser filmen, men det är väl nästan givet. Nervositeten är inte helt utan anledning, för det har ju hänt att en bok har blivit helt slaktad i filmversionen och inte sällan ändras både handling, karaktärer och slut. Det är också svårt att få med allt i en roman i en film och det löser filmfolket på olika sätt – som till exempel att ta bort material (där är väl Sagan om ringen-filmerna ett bra exempel för Tolkien-älskarna rasade över att både karaktärer och händelser saknades) eller att göra en bok till två filmer (sjunde Harry Potter-boken är bara ett exempel). I vissa fall läggs det däremot till material för att kunna mjölka ur konceptet riktigt ordentligt, eller vad sägs om den ganska tunna och stillsamma boken Bilbo – en hobbits äventyr (Tolkien igen), som blivit inte mindre än tre actionfilmer.
En Netflix-serie som väckte upprörda känslor bland Anne på Grönkulla-älskare var nyinspelningen Anne with an E som var mörkare, och med en del tillägg som kändes ”out of character” för t.ex. Matthew. än den klassiska TV-filmatiseringen från 80-talet – och för all del böckerna av L. M. Montgomery. Jag är säker på att det går att hitta en uppsjö av liknande historier om bokälskare som vill värna om sina favoriter.

På fredag har en nyinspelning av Mordet på Orientexpressen premiär, men bland annat Kenneth Branagh, Johnny Depp Michelle Pfeiffer och Judy Dench i rollerna. Den är självklart baserad på Agatha Christies klassiska deckare med samma namn, och ni förstår att det inte är en slump att det är den boken som vi har valt att diskutera i FB-gruppen Kulturkollo läser nu i november. Diskussionen börjar också där på fredag och alla som vill är varmt välkomna att vara med.

Vi ser fram emot en vecka fylld av böcker, filmer och böcker på film. Hoppas ni vill hänga med!

Bild: pexels.com

Ulrica

Litterär allätare i Lund. Tycker särskilt mycket om familjekrönikor, starka kvinnoporträtt, karga isländska naturbeskrivningar, norsk och finsk humor samt brittiska kriminalare. Och kaffe.

Visa alla inlägg av Ulrica →