Jag fattar inte Gillian

Ja, då var det dags att outa det som jag berättat privat för en del redan men jag gör mig redo för giljotinen. Gillian Flynn. Jag fattar inte grejen. Jag har läst både Mörka platser, Vass egg/vassa föremål och Gone Girl och tja, de var väl spännande, men det är det ju många deckare som är? Jag tycker inte personporträtten är särskilt unika och slutet har jag räknat ut ganska fort. Ofta långt innan jag plöjt igenom halva boken. De har ändå varit så pass välskrivna och spännande att jag läst alla tre, men så där världsomvälvande bra och otäckt och spännande vet jag inte om jag tycker att de är? Vad är grejen? Huvudpersonen i Vassa föremål har ett trasigt förflutet som bokstavligt talat gjort fysiska intryck på henne, men det är ju snarare regel än undantag att karaktärer har trauman i bagaget och det är visserligen skönt att karaktärer tillåts ha psykiska problem, men det är ju inte SÅ UNIKT. Hon känns faktiskt till och med lite klichéartad…

I Mörka platser vet jag att det pratades mycket om det otroligt oväntade slutet, men alltså? Jag räknade ju ut det ganska snabbt?

Gone girl, däremot. Den måste jag erkänna att jag föll för och faktiskt tyckte var skitspännande, men jag tyckte nog inte att den oväntade twisten var det som gjorde den så himla spännande som många verkar tycka. För sedan är det ju jättemycket bok kvar. Jag tänker nog snarare att det är Amy, bokens kvinnliga huvudkaraktär, som fascinerar mig. Att hon är så AKTIV och hänsynslös och där tycker jag faktiskt att vi har en ganska ovanlig kvinnlig karaktär.

Men hur som helst. När den kom så var ju resten av bloggvärlden redan förälskad.

Så ladda pennorna. Jag hukar och tar skydd för jag inser att jag definitivt tillhör minoriteten här. Kanske är jag till och med helt ensam i min icke-förälskelse?

Viktoria

Anglofil Harry Potternörd som gärna läser både bilderböcker, barnböcker och ungdomsböcker. Har förutom tre katter även en liten Pocketversion på 4 år och en Pixi på 1 år. Uppskattar konst, musik och litteratur och hjärtat klappar lite extra för Agatha Christie och Italien.

Visa alla inlägg av Viktoria →

12 tankar på “Jag fattar inte Gillian

  1. Jag håller (delvis) med! Gone Girl är en av de tråkigaste böcker jag har läst. Däremot gillade jag Dark Places väldigt mycket, inte pga någon twist eller oväntat slut utan för att tillbakablickarna var så otroligt obehagliga (alltså välskrivna) (Sharp Objects var ok, men inte mer.

  2. Har bara läst dem på engelska och älskar Dark Places och Sharp Objects. Språket! Wow! Kanske mycket gick förlorat i översättningen?
    Gone Girl hade ett intressant upplägg, men kändes för övrigt mer mainstream. Den saknade nästan helt den språkliga energin som de båda första hade och är därför den jag tycker minst om.

  3. Dark Places tyckte jag mycket om, den var så skitig och trasig. Solkigheten fångade mig!

    1. Jo, det håller jag med om. Fast kanske har jag läst och sett för mycket deckare och thrillers men har betat av rätt många solkiga historier.

  4. Tycker om Sharp Object mest och Dark Places minst, tyckte också att den var rätt förutsägbar. Gone girl gillade jag, men minns den inte så mycket nu.

    1. Ja, fast det där självskadebeteendet kändes liksom inte så nytt. Inte dåligt, bara inte så uppseendeväckande annorlunda som så många verkar tycka. Och även den tyckte jag vaf lite förutsägbar.. Men läste den i och för sig under min mest deckarintensiva period.

Kommentarer är stängda.