Shared reading och delad bokglädje – en liten bokmässerapport

linje-ulrica

Jag sitter på ett tåg på väg hem från bokmässan. Jag har bara varit uppe två av fyra dagar i år så jag är inte riktigt lika trött i kropp och huvud som jag brukar, men ändå full av intryck.

En av de tydligaste sakerna med mässan i år var en slags känsla av lättnad. Förra året var det ju en väldigt spänd och nervös stämning både inne på mässan och utanför med rigorösa säkerhetskontroller, avspärrningar och så demonstrationen utanför. I år kändes det som att alla hade dragit en lättnadens suck och det var helt enkelt en gladare mässa.

Som alltid är den stora behållningen av mässan alla möten med fina bokvänner. ”Bokbloggsmaffian” (där långtifrån alla fortfarande bloggar) är en rasade trevlig grupp människor och fikor, mingel och middagar är minst lika viktiga som böcker och seminarier. Det är också roligt med en del lite glammigare inslag som prisutdelningen av Årets bok. Vi minglade och drack bubbel en lång stund innan vinnarna slutligen tillkännagavs. I år var det boken 1793 av Niklas Natt och Dag som fick priset. Den hade både Fanny och jag tippat som vinnare och Lotta som stark kandidat i toppstriden.

Kanske fanns det – för min del – inte riktigt något av de där alla största internationella namnen som lockade bland besökande författare i år då både Colm Tóbín och Maggie O’Farrell hade lämnat återbud. Den senare fick vi ändå chans att prata med via länk under den livebokcirkel vi hade i samarbete med Sekwa och Etta förlag. Boken är en fantastisk läsupplevelse och det blev ett intressant samtal som man läsa mer om i Annas inlägg.

Men det var så klart kul att lyssna till Jojo Moyes som berättade om sin vän fram till den bästsäljande författare hon är nu och det fanns många intressanta svenska och nordiska författare att lyssna på.  Jonas Hassen Khemiri hade flera välbesökta programpunkter och jag lyssnade på honom i samtal med Sara Stridsberg. Det var ett ganska flytande, men behagligt samtal om författarnas tankar om litteratur, skrivande, familj och döden. Ett samtal som var intressanta att lyssna till, men ganska svårt att sätta fingret på vad det handlade om egentligen. Fanny lyckade ändå fånga några av de bärande trådarna som dök upp under seminariet.

Jonas Gardell var såklart också där och marknadsförde sin nya bok Till minne av en villkorslös kärlek (som vi konfererade om här för inte så länge sedan). Att lyssna till honom är som att gå på en av hans scenshower – det är underhållning hela vägen och många skratt. Jonas Gardell berättar kärleksfullt anekdoter om sin mamma och det märks att han är stolt över boken.

Min vana trogen hamnade jag också på flera seminarier med författare som skriver böcker med starka kvinnliga karaktärer och/eller författare som skriver historiska romaner. Ett av de mest intressanta samtalen var det mellan Ida Jessen, Marie Hermansson och Mia Frank som beskrev hur de gjorde för att hitta stoff till sina berättelser, hur de researchar och hur de hittar tidsandan i både miljö och språk.

I år hade också Crimetime flyttat från Gotland och in på bokmässan, men den avdelningen hann jag inte alls med i år.

Däremot lyssnade jag till ett spännande samtal som vare sig handlade om en författare eller en specifik bok utan om något som kallades Shared reading. Det var Kulturrådet och Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) som talade om projekt som på olika sätt uppmuntrade en gemensam läsupplevelse.  Själva begreppet “Shared reading” kom från en brittisk organisation som kallas The Readers pch i deras koncept igår det att utbildade läsledare träffar grupper där man gemensamt högläser texter, ofta utdrag ur en klassiker och sedan diskuterar och reflekterar kring texten tillsammans. Högläsningen gör texten levande i rummet och diskussionen leder ofta till intressanta samtal och nya insikter. Organisationen har sett att den här typen av läsning gör det lättare att nå nya grupper av läsare och det har också visat sig välgörande i grupper av personer som brottas med psykisk ohälsa. Nu vill Studieförbundet Vuxenskolan i samarbete med MTM och andra organisationer starta upp den här typen av grupper med förhoppningen om att kunna fånga icke-läsares intresse för litteratur. MTM jobbar redan med att utbilda läsombud som läser högt för demenspatienter och märker att de får goda resultat genom att till exempel högläsa böcker som väcker minnen från personens ungdom. Kerstin Rydebäck som är professor i biblioteks- och informationsvetenskap berättade vidare att grupper för läsgemenskap har funnit länge och varit populärt i många olika sammanhang, men bara med lite olika namn – litterär salong, bokcirkel, bokklubb – man alla med idén att ett samtal om en text gör att texten lyfter och ger flera perspektiv på läsningen. Barn- och ungdomsbibliotekarien Paula Högström berättade också kort om hur hon arbetar med bokklubbar och gemensamma bokdiskussioner med barn-och ungdomar på biblioteket där hon arbetar som ett exempel på en annan typ av gemensam läsning. Här på Kulturkollo är “Kulturkollo läser” en av de mest uppskattade sakerna vi gör och att bokcirkla på nätet känns som en bra slags modernisering av läsgemenskapen.

På mässan blir det kanske inte mycket läst, men det finns en härlig gemenskap i kärleken till läsningen, till litteraturen och till böckerna.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.