Då jag själv är tonårsförälder till två femtonåringar som spenderar mången timme spelandes framför datorskärmen, så är det lätt att fokusera på alla negativa nyhetspuffar som dyker upp kring datorspelande. Om man inte har de med(ie)medvetna glasögonen på (en liten vink till förra veckans tema) så kanske vi tonårsföräldrar i hjärnspökenas tid visualiserar våra ”soon to be” tjugofemåringar som helt asociala, glåmiga av brist på dagsljus och som aggressivt fräser åt oss. De klamrar sig desperat fast vid tangentborden, som blinkar i takt med att fingrarna hamrar emot tangenterna och headset som sedan länge är helt hopfogat med det som en gång kallades frisyr. De tomma energidricksburkarna står i oregelbundna rader och halväten mat står till synes helt ogenomtänkt placerat på golvet runt tjugofemåringen, som vägrar resa sig från gamingstolen och som inte söker jobb eller tänker tanken att en gång själva skaffa familj. Typ så.
Eller så kan vi stanna upp och fundera på vilka positiva effekter det finns med datorspel (utan att förringa att det finns tydliga riskfaktorer för personer som lättare hamnar i spelmissbruk):
Bättre syn
Professor Daphne Bavelier, som forskar på kognition vid Rochester University i USA, upptäckte i sin forskning att de som spelade actionspel fick klart förbättrad syn jämfört med de som spelade andra lugnare spel eller inte spelade alls. Konstigt, tänker du? Förklaringen är att det inte är ögat som förändras av spelandet utan hjärnan.
Hjärnan tränas i att uppfatta detaljer och kontraster
En viktig förmåga när vi kör bil är att vi är förberedda på ständiga förändringarna, vilket datorspelande personer tränas på under spelet – hjärnan tränas i att uppfatta detaljer snabbare och att se kontraster tydligare.
Matematiskt tänkande
Actionspel tycks utveckla det matematiska tänkandet. Det handlar om förmågan att uppskatta antal, t ex hur många prickar man ser på en viss yta.
– Vi har sett att människor som spelar den här typen av dataspel har en större förmåga göra såna här numeriska uppskattningar än människor som inte spelar. Och vi vet att barn som är bra på såna här mängduppskattningar är bättre på matte i skolan några år senare än barn som inte klarat den här sortens uppgifter lika bra, säger Daphne Bavelier. (källa)
Ett stort engelskt ordförråd
Engelska är en naturlig del av datorspelsvärlden då man ofta spelar med folk från hela världen. Man får alltså kontinuerligt prata språket och lär sig därmed hela tiden mer.
Tonåringar som spelar dataspel på fritiden får ett stort engelskt ordförråd och är speciellt duktiga på svåra ord jämfört med jämnåriga som inte spelar. Den tid ungdomarna lägger på spelandet visar sig dessutom ha större betydelse för ordförrådet än vilken typ av dataspel som spelas. […] Allt detta får konsekvenser för undervisningen i skolan eftersom många ungdomar inte alls ser sig som learners, det vill säga som inlärare av engelska, utan som användare av engelska. Engelska är en helt naturlig del av dem själva och deras vardag.(källa)
Intelligens
Här tvistar tydligen de lärda. Några forskare påstår (enligt andrahandskällor) att barn som spelar tv- och datorspel blir mer intelligenta. Medan andra hävdar att om du är bra på en viss typ av spel, så kan det vara ett bevis på att du också är intelligent. Forskning visar att den som spelar dator- och TV-spel övar upp sin förmåga att snabbt ta till sig visuell information och att hålla komplexa problem i huvudet. Studier, som Else Nygren vid Uppsala universitet har gjort, ”visar att barn som spelar datorspel har god språkförståelse och lättare för att samarbeta” (källa). Så slutsatsen här kan väl vara att man i alla fall inte blir dummare av att spela.
Bildkälla: Lyncconf Games
Underbart fokus, är just nu så trött på allt prat om att skärmen är farlig.
Håller med Lyran om att det är bra att skifta fokus till det positiva dator och TV- spel medför. Samtidigt önskar jag också att fokus ibland bara kunde vara bara på det fantastiskt roliga och kreativa med spel, hur kul en har. Artiklar om spel har ofta antingen en negativ syn eller en vinkel som framhäver allt det nyttiga och utvecklande med spel – ibland känns det senare som att spel får ett existensberättigande endast i och med att det har positiva effekter på hjärnan. Att det måste försvaras med att det är nyttigt, också. Spel är ju en kulturyttring som är värd att finnas också enbart för nöjets skull och jag önskar fler skulle tala om det så, precis som en ofta gör med litteratur. Men ni är inte klara med veckan gissar jag 🙂
Jag ska också fundera på veckoutmaningen. Kul med speltema!