Kategorier
Kulturkoll

Skönlitteratur – en lisa för själen

helena-top

I torsdags skrev Linda ett inlägg som handlade om biblioterapi, där hon önskade att man kunde få läsning på recept (likt man idag kan få motion utskriven). Jag har många tankar som snurrar kring det här och fler väcktes under helgens tema kring ljudböcker. Samtidigt har jag många tankar som rör hur författare förmedlar känslor och hur få förunnat det är att förmedla de tunga, svåra, de ogripbara känslorna. Så det får helt enkelt bli två inlägg idag där det här kommer att handla om läsning och litteraturens läkande kraft och nästa om författare som jag anser äga ett språk som få besitter.  

Den som följt min blogg Litteraturkvalster & småtankar har emellanåt fått små glimtar av mig och mitt privata. För några år sedan (närmare bestämt tre) blev jag sjukskriven med diagnosen utmattningssyndrom. Idag när jag tänker tillbaka så är det svårt att hitta en startpunkt för det här. Det är som att bevittna en bilolycka i slow motion där jag obarmhärtigt slog huvudet i framrutan upprepade gånger. “Många bäckar små…” kan vara ett lämpligt ordspråk att ta till, utan att gå närmare in på varför-frågan.