Etikett: Klassiker

Kategorier
Romankoll

Kulturkollo tipsar: Läs en klassiker

Linda
Med jämna mellanrum väcks en debatt om vikten av att läsa klassiker, där vissa brukar förorda en gemensam kanon, medan andra menar att klassiker som sådana ofta är inaktuella och därmed spelat ut sin roll. Som svensklärare med ett gäng extra poäng i litteraturvetenskap har jag självklart åsikter om både klassikerläsning och klassiker. En kanon är jag ganska tveksam till, då en sådan inte sällan innehåller övervägande böcker författade av döda, västerländska män, men en bredare lista med klassiker att välja mellan i undervisningen tror jag är bra. Själv försöker jag varje år läsa några för mig nya klassiker för att kunna tipsa mina elever om gamla böcker som fortfarande är relevanta. Sådana finns det nämligen gott om, men alla gamla böcker funkar definitivt inte för dagens gymnasieelever. Läs gärna ett tidigare inlägg om just det här.

Dagens tips innehåller fem klassiker som jag tycker är riktigt bra om som många (om inte alla) borde läsa. Det är en högst subjektiv lista och jag är fullt medveten om att ni läsare säkert har andra klassikerfavoriter. Jag tar med glädje emot tips!

 

Pengar av Victoria Benedictsson är den enda klassiker jag läst i år och det var en riktigt trevlig läsning.

En herrgårdssägen av Selma Lagerlöf är en oväntat aktuell bok trots att den är mer än 100 år gammal.

1984 av George Orwell är riktigt aktuell just nu när politiker inte drar sig för att försöka förändra både språk och historia.

Mrs Dalloway av Virginia Woolf är ingen lättläst bok, men så snyggt skriven att den måste läsas därför.

Mina drömmars stad (och resten av böckerna i serien) av Per Anders Fogelström är egentligen inte speciellt gammal med klassikermått mätt, men berättar på ett bra sätt om Stockholms historia.

 

Själv har jag planer på att läsa Fahrenheit 451 av Ray Bradbury i sommar för att utöka min repertoar av dystopier.

Kategorier
Romankoll

Ett styck facit till inledningsmeningarna

Linda
Tidigare idag presenterade jag tio inledningsmeningar till lika många klassiker. Här kommer facit:

 

  1. ”Lydia brukade bada ensam.” ur Den allvarsamma leken av Hjalmar Söderberg.
  2. ”Musiken kom uppför Via Condotti just som Helge Gram i skymningen vek in på gatan.” ur Jenny av Sigrid Undset.
  3. ”Om jag ska komma att bli hjälten i mitt eget levnadsdrama, eller om denna roll kommer att spelas av en annan, är något som följande blad kommer att visa.” ur David Copperfield av Charles Dickens.
  4. ”I begynnelsen fick staden sitt sigill och märke: murar och torn intill vatten.” ur Mina drömmars stad av Per Anders Fogelström.
  5. “Alla lyckliga familjer liknar varandra, varje olycklig familj är olycklig på sitt eget vis.” ur Anna Karenina av Lev Tolstoj.
  6. ”Det är en allmänt erkänd sanning, att en ogift man, som är i besittning av en vacker förmögenhet, måste vara i behov av en hustru.” ur Stolthet och fördom av Jane Austen.
  7. ”Klockan var fem en vintermorgon i Syrien.” ur Mordet på Orientexpressen av Agatha Christie.
  8. ”Han — för det kunde inte vara minsta tvivel om hans kön, även om tidens mode gjorde en del för att dölja det — var sysselsatt med att hugga efter ett moriskt huvud som hängde ner från takbjälkarna.” ur Orlando av Virginia Woolf.
  9. ”Över det röda landet och en del av det gråa landet i Oklahoma föll de sista regnen lätt, utan att sarga den ärriga jorden.” ur Vredens druvor av John Steinbeck.
  10. ”Ingenting blir som man har tänkt sig det!” ur Norrtullsligan av Elin Wägner.

Hur många kunde du? Hur många av böckerna har du läst?

 

 

Photo by Debby Hudson on Unsplash

Kategorier
Romankoll

Tio klassiska inledningsmeningar

Linda
Vi har diskuterat Bonjour Tristesse av Françoise Sagan på Kulturkollo läser i veckan och jag fastnade för inledningsmeningen som lyder så här:

”Den nya känslan som förföljer mig med sin bitterhet och sin sötma nämner jag endast med tvekan vid det vackra, allvarliga namnet sorg.”

Många meningar som inleder romaner har blivit välkända och citeras ofta. Bland svenska sådana finns ”Äntligen stod prästen i predikstolen”, som inleder Gösta Berlings saga av Selma Lagerlöf och ”Han kom som ett yrväder en aprilafton och hade ett höganäskrus i en svångrem om halsen.” som är inledningsmeningen i August Strindbergs Hemsöborna.

Jag har botaniserat i hyllan och hittat tio andra inledningsmeningar från klassiska böcker. Vissa väldigt kända och andra kanske lite klurigare. Vilka böcker är det och vilka är författarna?

  1. ”Lydia brukade bada ensam.”
  2. ”Musiken kom uppför Via Condotti just som Helge Gram i skymningen vek in på gatan.”
  3. ”Om jag ska komma att bli hjälten i mitt eget levnadsdrama, eller om denna roll kommer att spelas av en annan, är något som följande blad kommer att visa.”
  4. ”I begynnelsen fick staden sitt sigill och märke: murar och torn intill vatten.”
  5. “Alla lyckliga familjer liknar varandra, varje olycklig familj är olycklig på sitt eget vis.”
  6. ”Det är en allmänt erkänd sanning, att en ogift man, som är i besittning av en vacker förmögenhet, måste vara i behov av en hustru.”
  7. ”Klockan var fem en vintermorgon i Syrien.”
  8. ”Han — för det kunde inte vara minsta tvivel om hans kön, även om tidens mode gjorde en del för att dölja det — var sysselsatt med att hugga efter ett moriskt huvud som hängde ner från takbjälkarna.”
  9. ”Över det röda landet och en del av det gråa landet i Oklahoma föll de sista regnen lätt, utan att sarga den ärriga jorden.”
  10. ”Ingenting blir som man har tänkt sig det!”

Här finns facit.

Vilka klassiska inledningsmeningar minns du bäst?

 

Photo by rawpixel on Unsplash

Kategorier
Kulturkoll

Klassiska podden – hederlig bildningsradio

Tänk vad man kan få höra mycket intressant när man lyssnar på P1 på söndagsmorgnarna! Sommaren som gått har jag lyssnat på det supersympatiska programmet som heter Klassiska podden. 

Som namnet antyder så är det förstås också möjligt att lyssna via webben eller ladda ned för att lyssna precis när man vill. Camilla Lundberg och Carl Tofft samtalar lättsamt och med många musikaliska exempel om kända klassiska kompositörers liv och leverne och deras musik. De sätter in kompositörens verk i en musikalisk och historisk kontext och ett och annat skvaller kryddar upp anrättningen rejält. Det här är public-serviceradio när det är som bäst. Tänk att jag var så intresserad av Hildegard av Bingen, det hade jag aldrig trott. Smart, roligt och synnerligen allmänbildande!

 

Kategorier
Barnbokskoll Kulturkoll

London i spåren efter barnboksklassiker

linje-ulrica

Den här veckan pratar vi klassiker här på kollot. Jag har nyligen tillbringat en vecka i London med min familj och tog vi faktiskt hjälp av några barnboksklassiker för att upptäcka staden.  Vi har till exempel sett Disney-filmatiseringen av Peter Pan och det är därifrån min barn känner igen Big Ben till exempel (de känner också igen Buckingham Palace och Tower of London från Minionfilmen, men den är inte riktigt en klassiker – än).

J.M. Barries romanfigur från 1902 står staty på ett par olika ställen i London, bland annat i Kensington Gardens, där det också finns en fin Peter Pan-inspirerad lekplats (till prinsessan Dianas minne). Precis utanför lekplatsen finns också The Elfin Oak – skapat av konstnären och barnboksillustratören Ivor Innes. Figurerna där har inget med Peter Pan att göra, men känns ändå väldigt passande.

 

En annan barnboksklassiker med rötter i London är såklart björnen Paddington. När jag var på stationen med samma namn med min mamma 1996 fanns det bara en liten vagn som sålde några björnvykort där, men tack vare de nya filmatiseringarna har Paddington fått en revival och turister kan numera följa i fotspåren av Michael Bonds marmeladälskande lilla björn runt London.

 

Huvudattraktionen för vår resa var dock ett besök på Harry Potter studios. Vissa av er kanske protesterar nu och säger att det inte är en barnboksklassiker, men om definitionen av en klassiker är ”litteratur som läses av generation efter generation” så är böckerna på god väg att bli klassiker i alla fall.
Förutom den fantastiskt fina utställningen i filmstudion i utkanten av London kan man besöka King’s Cross Station och delta i Harry Potter-vandringar för att se miljöer från filmerna på olika platser i London.

 

 

Kategorier
Romankoll

5 klassiker som golvade mig

 

carolina-top

När jag för ganska många år sedan läste litteraturvetenskap så fick jag för mig att helt förutom de mycket digra litteraturlistorna vi skulle ta oss igenom för kurserna så skulle min egen läsning helt bestå av klassiker. Varför? Säkert en hel del men-det-ser-ju-så-himla-bra-ut-på-cafébordet (fast jag sällan satt och läste på café, men själva pretto-idén, liksom), eller att det var kul att ha dem i bokhyllan sen som en slags ”läst massor av klassiker: check!” Men egentligen mer det här tror jag: att inte gå miste om fantastiska läsupplevelser. Tanken att om de här böckerna nu anses som klassiker trots att en del av dem har kanske hundra år på nacken – då måste det ju vara bra böcker? Och tänk om jag missar att läsa någon av dem?

(ja, det där kan ju förstås sägas om hela världens bokutgivning, och ja, ofta känner jag mig rätt himla stressad av det där ”så många böcker, så lite tid”)

Så jag plöjde klassiker. Suckade över ryska namn och släktsagor (ryssarna var aldrig riktigt min grej), förvirrades av den sydamerikanska magiska realismen, trampade runt i ett mörkt London eller lärde mig etikettsregler för engelsk överklass, upplevde Stockholm en sommarnatt för hundra år sedan eller fick en beskrivning av Fryken så som den aldrig tidigare gjorts, och blev lerig och förtvivlad i det ena kriget efter det andra. En del (ganska många om jag ska vara ärlig) av klassikerna tråkade nästan ihjäl mig. Andra golvade mig fullständigt med sitt språk, sitt budskap eller sin värld. Här är fem av dem, fem som verkligen är läsupplevelser jag inte hade velat vara utan:

Stolthet och fördom av Jane Austen
Ja, jag inser att det är lite förutsägbart att ha med den här, men jag kan inte komma förbi att detta är en av mina absoluta favoritböcker.

Moment 22 av Joseph Heller
Om krig och flyg, och egentligen fullständigt förvirrande, men som jag älskade just för att den fångar hur meningslöst och dumt  krig är.

Gösta Berlings saga av Selma Lagerlöf
Allt, allt av Selma Lagerlöf älskar jag. Men den här läste jag allra först, och för mig är den ett enda stort ”åh, kan man skriva så här??”

På västfronten intet nytt av Erich Maria Remarque
Ännu en krigsbok? Ja! Lera och skyttegravar och att det är människor på bägge sidorna som någon annan, eller politik, eller jag-kommer-aldrig-fatta-hur-och-varför har bestämt ska skjuta ihjäl varandra tills alla sönerna och papporna och bröderna ligger där i drivor till absolut ingen nytta och all kärlek är död. Jag hatar krig. Och den här boken är en av anledningarna.

Alberte och Jakob av Cora Sandel
Jag tyckte så väldigt mycket om att läsa om Alberte i det för mig så avlägsna, kalla och mörka Tromsö. Jag gillar resten av trilogin också (Alberte och friheten, Bara Alberte) men det var den första boken jag gillade mest. Att hon trots allt gjorde som hon själv ville!

 

Bild: Soldat mit Feldpost, Bundesarchiv, Bild 183-J18468 / Schütze / CC-BY-SA 3.0

 

Kategorier
Kulturkoll

Klassiker — flipp eller flopp?

Linda
Det finns hur många listor som helst med böcker man ”ska” ha läst och filmer man ”ska” ha sett, men att de är kända är definitivt ingen garanti för att de är bra. Veckans utmaning handlar om att hitta flippar och floppar i klassikernas värld. Berätta om dina favoritklassiker och såga de du inte alls förstår dig på. Skriv om böcker om du vill, eller filmer, musik, konst eller något helt annat. Berätta om fantastiska läsupplevelser du aldrig kommer att glömma, filmer du sett om och om igen, eller grotta ner dig i de där fruktansvärda kulturupplevelserna som gett dig men för livet.

Skriv ett inlägg på din blogg eller i sociala medier. Tagga gärna Kulturkollo så att vi kan se alla inlägg. Självklart går det också bra att svara i en kommentar.

Dags att hylla och såga alltså!

 

Photo by Annie Spratt on Unsplash

Kategorier
Kulturkoll

Fanny listar samtida filmklassiker

helena-top

“I’ll make him an offer he can’t refuse.” (Mario Puzo, The Godfather, 1972), ”Of all the gin joints, in all the towns, in all the world, she walks into mine.” (Rick Blaine, Casablanca), ”Frankly, my dear, I don’t give a damn.” (Rhett Butler, Gone With the Wind, 1939) och “Toto, I’ve got a feeling we’re not in Kansas anymore.” (Dorothy, The Wizard of Oz, 1939) är alla citat ur klassiska filmer som gått till filmhistorien. Vad de dessutom har gemensamt är att de inte platsar på nedan lista över filmklassiker. Hur är det möjligt, tänker kanske du. Jo, så här tänker jag: för att kunna snäva in och tratta ner urvalet så beslutade jag att det handlar om samtida filmer. Med samtida filmer menar jag min samtid, så här listar jag filmklassiker producerade från 1975 och senare utan inbördes ordning. För att göra det än lite svårare så begränsar jag mig till 20 filmer. Om dessa kommer att betraktas som klassiker om femtio år återstår att se. Saknar du någon film på listan – let me know (och med det vilken film som ska bort från listan)!

Taxidriver (1976), regi: Martin Scorsese

Forrest Gump (1994), regi: Robert Zemeckis

Gökboet (1975), regi: Milos Forman

Matrix (1999), regi: Lana Wachowski och Lilly Wachowski

Seven (1995), regi: David Fincher

När lammen tystnar (1995), regi:  Jonathan Demme

American History X (1998), regi: Tony Kaye

The Pianist (2002), regi: Roman Polanski

Alien (1979), regi: Ridley Scott

The Shining (1980), regi: Stanley Kubrick

Eternal Sunshine of the Spotless Mind (2004), regi: Michel Gondry

Will Hunting (1997), regi: Gus Van Sant

Lock, Stock and Two Smoking Barrels (1998), regi: Guy Ritchie

Trainspotting (1996), regi: Danny Boyle

Fargo (1996), regi Joel Coen och Ehtan Coen

I faderns namn (1993), regi: Jim Sheridan

Stand by Me (1986), regi: Rob Reiner

Nyckeln till frihet (1994), regi: Frank Darabont

Schindler´s List (1993), regi: Steven Spielberg

Pulp Fiction (1994), regi: Quentin Tarantino

I och med att jag begränsade antalet filmer på listan innebar det i praktiken att riktigt bra filmer som Maffiabröder (1990), Full Metal Jacket (1987), Fight Club (1999), There Will Be Blood (2007) och chockerande nog Dirty Dancing (1987) inte platsade. Den sistnämnda får jag väl erkänna att det inte – trots miljoners miljaders omtittningar – inte är ett klassiskt mästerverk, men ändå?!

Intressant att notera: den senaste filmen som återfinns på ovan lista är från 2004 och de enda kvinnliga regissörerna är transkvinnorna Lana och Lilly Wachowski (lämnar det utan vidare analys, men det är en oerhört intressant och viktig sak att grotta ner sig i och genom det lyfta fram de kvinnliga regissörerna).

Vill du byta ut någon film?

Kategorier
Kulturkoll Romankoll

Den gamle och havet

linje-johanna

Nu heter det här inlägget Den gamle och havet, men det hade lika gärna kunnat heta Därför läser inte jag klassiker. När jag gick på gymnasiet och läste Svenska B så var det i något av momenten obligatoriskt att läsa en klassiker. Jag vet att jag kände precis som jag fortfarande gör, att jag är för dum för att förstå mig på klassiker, därför valde jag en tunn bok. Valet föll på Den gamle och havet av Ernest Hemingway. Det är en läsupplevelse jag inte glömt och som format mitt läsande av klassiker än idag, sådär mer än 10 år senare.

Fortsätt läsa ”Den gamle och havet”
Kategorier
Kulturkoll Romankoll Sakprosakoll Ungdomsbokskoll

Kulturkollo recenserar vecka 38

Vi skriver mycket här på Kulturkollo men för den som är lässugen finns ännu mer från våra pennor (/tangentbord) på våra egna bloggar. Där recenserar vi också mer än vad vi just nu hinner med här. Därför tänkte vi bjuda på en lista över de recensioner Kulturkollo-kollektivet skrivit annorstädes. Länkar till böcker som är recenserade exklusivt på Kulturkollo och tidigare ”Kulturkollo recenserar” hittar du i menyn ovan.

Flera av oss har i veckan läst och recenserat John Ajvide Lindkvists Himmelstrand. Kulturkollo konfererar också om boken, vilket du kan läsa här: Del 1, Del 2 och Del 3. Linda på enligt O, Helena på Fiktiviteter, Lotta på Hyllan och Carolina på Carolina läser… har recenserat.

Fortsätt läsa ”Kulturkollo recenserar vecka 38”