Idag går Sverige till val. Imorgon kan vi ha en annan styrning på det här landet. Vissa partiledare kanske får nya arbetsuppgifter och vissa kanske blir arbetslösa. Oavsett så hoppas vi att de kommer finna lite tid till läsning. Här kommer några skräddarsydda boktips till partiledarna.
Feelgood. Denna svårdefinierade och flytande genre. Det är inte alltid så lätt att stoppa in böcker i fack, men feelgood spänner egentligen över flera genrer tycker jag. Feelgood är för mig ett mer övergripande begrepp var i man kan sortera in i undergrupper som chick-lit, humor, romkom och så vidare. Om man nu gillar att sortera och definiera.
En bra feelgoodroman ska innehålla lite svärta. Det ska vara både sött och salt. Det får inte för vara sockrigt och smetigt, det får gärna handla om både död och elände, men när boken är slut ska du lägga den ifrån dig med en skön känsla i kroppen.
Det här är fem fina feelgoodfavoriter:
Böcker som tilltalar såväl en äldre som yngre publik och som hamnar någonstans mitt emellan när man försöker ålderskatergorisera dem. En snabb analys är att död är en röd tråd. Inga följdfrågor på det tack! Om du vill läsa mer om boken så klicka på länken.
Förr eller senare exploderar jag av John Green: Ni kan väl inte ha missat denna?! Boken som blev fulgråten personifierad. Greens bok som skulle kunna platsa på min eländes elände-lista, men som får en hedersvärd plats här istället (för den innehåller ju så mycket mer än bara elände).
Kaninhjärta av Christin Ljungqvist: En fascinerande debutroman där författaren visar på en stilistik säkerhet. Det är ett familjedrama, en ödesmättat grekisk tragedi, en annorlunda deckares en modern spökhistoria. I ärlighetens namn så platsar även hennes Fågelbarn på listan, men jag har bara tio platser att fördela.
Låt vargarna komma av Carol Rifka Brunt: Om June som står mitt i sorgen efter sin älskade morbrors död i aids. Om vänskap, syskonskap, systerskap, föräldraskap, liv och död.
Hungerspelen av Suzanne Collins: Jag läste hela trilogin i ett svep så jag har lite svårt att särskilja dem åt. Historien borde ingen ha missat vid det här laget. Äventyr, spänning, och dystopi.
Jellicoe road av Melina Marchetta: Författaren väver på ett skickligt sätt samman tre tidsperioder. I nutid råder ett Flugornas herre-inspirerat territorialkrig på Jellicoe Roads internatskola. Kriget har sitt ursprung i vad som hände för tjugotvå år sedan och komplicerades av händelser för tre år sedan. Lägg till en del Romeo- och Julia-vibbar så har du Jellicoe Road. Förvirrande? Jajamen…
Boktjuven av Markus Zusak: Tyskland 1939. Liesel stjäl sin första bok, Dödgrävarens handbok, och hennes liv är därmed förändrat. Om kärleken till böcker och livet utanför.
Jag saknar dig, jag saknar dig av Peter Pohl och Kinna Gieth: Det var många år sedan nu, men jag minns fortfarande den näst intill outhärdliga sorgen som boken dröp av. Den handlar om tvillingssystern som blev kvar och om att överleva. En omläsning kanske blir ”too much to bear” då jag idag själv är mamma till tvillingar.
Innan jag dör av Jenny Downham: Tessa har leukemi och vet att hon snart ska dö och hon börjar lista alla de saker hon vill uppleva innan hon dör. Trots att det är många år sedan jag läste den kan jag utfärda fulgråtsvarning.
Cirkeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren: Jag tillhör den lilla skara som läser Engelsforstrilogin i takt med pocketutgivningen, d.v.s. inväntar jag fortfarande del 3. Det är magi, spänning och tonårsproblem i en härlig blandning. Jag gillar även om jag inte direkt har kastat mig över fortsättningen.
Divergent av Veronica Roth: Det framtida dystopiska Chicago är indelat i fem falanger där ett lämplighetstest hjälper dig i ditt beslut om i vilken falang du vill tillhöra. Det är lättläst, spännande och du slipper minsann den minst sagt uttjatade kärlekstriangeln.
Foto: ”Generations” av Emanuele Toscano (CC BY-NC-ND 2.0)
De böcker som får mig att sjunka allra djupast i läsfåtöljen, med det mest förnöjda leendet, det är böckerna som tar mig bort från min verklighet och parkerar hela mig i andra världar, eller i andra tider. Inget får mig att slappna av så mycket eller må så bra som att läsa rejäl verklighetsflykt.
Här listar jag alltså tio verklighetsflyktiga böcker som jag gillar:
Hedningarnas förgård (Sabinasviten) av Vibeke Olsson – Som jag älskar när Vibeke Olsson tar mig med tvåtusen år tillbaka till romarriket! Hon får mig att förstå att det gamla Rom var en stad som pulserade av liv, som beboddes av riktiga människor. De slet med att bära upp vatten i hyreskasernerna, de hoppades, de förtvivlade och grät, de blev kära, de led, de svettades, de oroade sig för sina barn…och jag lär känna dem. Några månader efter att jag hade läst Sabinasviten var vi och besökte Pompeij – och vilken upplevelse det var då! Jag visste inne i huvudet hur det hade sett ut då, för två tusen år sedan, för det hade Vibeke Olsson visat mig.
Mördarens lärling (Sagan om fjärrskådarna) av Robin Hobb – fantasytrilogi som kan vara en av de bästa jag läst. Handlar från början om prinsens oäkta son som blir utbildad till att bli kungens lönnmördare – men berättelsen växer och växer och blir till sist något helt oförglömligt. En sån där bok man vill gråta över att den har tagit slut.
Finns det något bättre än att krypa upp i läsfåtöljen med en rejäl tegelsten som utlovar en svindlande resa in i en annan värld eller annan tid? En släktsaga som spänner över flera generationer eller flera böcker, som kopplar bort dig från omvärlden, som gör avtryck. Det här är mina bästa läsäventyr.
Främlingen av Diana Gabaldon. En modern klassiker får man väl lov att kalla den här första delen i Outlander-serien, historien om Claire och Jamie i 1700-talets Skottland. Främlingen är den absolut bästa bok jag någonsin läst, och vad bättre är är att den följs av (hittills) sju andra böcker. Jag läste Främlingen första gången i slutet på 90-talet och det har nog blivit en fem-sex gånger till efter det. Nu i höst kommer böckerna ut i nytryck på svenska, tv-serien Outlander har fått premiär och i september kommer den på svensk tv (Viaplay). Jag har sett de första avsnitten och de levererar! Prepare for Gabaldonfeber!
Svärdet och spiran av Ken Follett. En historisk roman om ett katedralbygge kanske inte låter som den mest upphetsande läsningen, men det här är en av de mest magnifika och mäktiga böcker jag läst. Här finns allt – storpolitik, krig, religion, kärlek, sex och våld. Ett komplett läsäventyr.
Borta med vinden av Margaret Mitchell. Den dramatiska och passionerade historien om nord och syd, Rhett Butler och Scarlett O’Hara. Två av de mest oförglömliga romankaraktärer som någonsin skapats. Det blixtrar om dem, både i boken och i filmversionen. Scarlett är en fantastisk hjältinna, med väldigt många osympatiska drag, men man kan inte låta bli att älska henne. Tyvärr finns den inte längre till försäljning på svenska, det gäller att leta på bibliotek eller second hand, eller läsa den på engelska.
Obruten av Laura Hillenbrand. Den sanna berättelsen om Louis Zamperinis öde under andra världskriget, och här man sannerligen säga att verkligheten överträffar dikten. Louis överlever 47 dagar på havet efter en flygplanskrasch, i en flotte, under brännhet sol, utan proviant, och när han slutligen ”räddas” hamnar han i ett japanskt fångläger och får utstå ännu större umbäranden. En fantastisk och gripande historia. Snart får filmen, regisserad av Angelina Jolie, premiär. Men se till att läsa boken först!
Into the wilderness av Sarah Donati. Ett läsäventyr i Gabaldon-anda. Into the wilderness är första boken av sex om familjen Bonner i 1700-talets amerikanska vildmarker. Engelskfödda lärarinnan Elizabeth möter Nathaniel som växt upp bland indianer och tycke uppstår. Eftersom det tar en fyra år för Diana Gabaldon att skriva en ny Outlander-bok har Wilderness-serien varit ett substitut för mig under tiden. Och ett väl så bra sådant.
Vilka är dina bästa läsäventyr?
Ja ni vet – sådana där böcker som är fyllda till bredden med eländes elände, men som ändå är så himla bra. Vill du läsa mer om boken så klicka dig vidare på respektive titel.
Ångest av Pär Lagerkvist: Andra sextonåringar fyllda med tonårsångest fann kanske Morrissey. Eller Kent. Jag fann Lagerkvist. Mer kött och blod och drypande ångest får knappast plats med mellan två pärmar.
Vägen av Cormac McCarthy: Boken handlar om kärleken mellan far och son och deras resa genom ett apokalyptiskt land. Det är svart. Det är tungt. Det är vemod. Men också kärleksfullt. Och ibland nästan hoppfullt.
Älskade av Toni Morrison: I Älskade förenar Morrison realism med övernaturliga inslag, men det är en historia som trots detta upplevs som trovärdig och kryper därför in under skinnet på läsaren. Historien om Sethe, Denver och Älskade är såväl tragisk som fängslande.
Vi kom över havet av Julie Otsuka: En kollektiv berättelse (utan ett berättar-jag) som skildrar de japanska kvinnorna, s.k. postorderbrudar, som under mellankrigstiden valde att lämna sitt hemland för att bosätta sig i Kalifornien. En liten bok som rymmer stor smärta.
Mississippi av Hillary Jordan: Boken som har hela sex berättarröster skildrar en gripande historia om fanatism, rasism och ”traditionens förkrossande makt” i den amerikanska södern mot slutet av andra världskriget.
Glasslottet av Jeanette Walls: Det är en förfärlig och emellanåt alldeles underbar historia som Walls berättar i sin självbiografiska bok. En bok som borde få lite extra uppmärksamhet.
Han bara slog och slog av Éléonore Mercier: Under sjutton år skriver Mercier ner den första meningen i varje samtal som hon tar emot som telefonist på en kvinnojour. Eländes elände är bara förnamnet.
Våld – En historia om kärlek av Joyce Carol Oates: Våld är en kort, intensiv och omskakande berättelse. Du håller andan boken igenom och kommer troligen att ge dig ärr i lässjälen. En käftsmäll som känns länge.
Vi måste tala om Kevin av Lionel Shriver: I form av en brevroman ger Shriver röst åt den osympatiska och förbittrade Eva Khatchadourian, vars son har utfört en skolmassaker. En omskakande bok som väcker frågor kring utanförskap, ansvar och skuld.
Gå din väg men stanna av Johanna Nilsson: Fortsättningen på Nilsson debutroman Hon går genom tavlan ut ur bliden. Det är få förunnat som kan beskriva psykisk ohälsa som Johanna Nilsson kan (och Lagerkvist).
Bild: ”Dystopia” av Noah Bolton (CC BY-NC-ND 2.0)