Foto: Ola Kjelbye
Anna Gustafsson Chen är översättare från kinesiska till svenska och hon har bland mycket annat översatt nobelpristagaren Mo Yan till svenska. Hon driver också bloggen Bokberget där man kan följa hennes arbete och ger ut böcker på det egna förlaget Wanzhi. Vi på kulturkollo är mycket glada över att kunna bjuda på hennes tankar om hur det går till att översätta en klassisk kinesisk dikt.
[quote]Att översätta en text från ett språk till ett annat är egentligen ett omöjligt företag. Det går helt enkelt inte att överföra en dikt, en novell eller en roman exakt och i sin helhet utan att något förändras på vägen. [/quote] Det handlar inte bara om att språkens strukturer och ordförråd skiljer sig åt, utan även om att läsarna av det översatta språket har en annan förförståelse och gör andra associationer än läsarna av originalspråket. Både översättaren och läsarna gör den översatta texten till en annan än originaltexten. Ett översatt verk är därför alltid i någon mån ett nytt verk, annorlunda än originalverket men inte nödvändigtvis sämre. Om detta finns en hel del skrivet så jag tänker inte ge mig in i några teoretiska diskussioner om den saken, istället vill jag ge ett exempel på hur översättning kan fungera i praktiken och vilka svårigheter man ställs inför som översättare mellan två språk som skiljer sig så mycket från varandra som kinesiskan och svenskan.
”Vemod vid Västra passets berg”
Jag tänkte att vi skulle ta och titta på litet poesi, närmare bestämt på en dikt av poeten Liu Yuxi刘禹锡(772-842). Liu levde under Tangdynastin, en dynasti som är känd för sina fantastiska poeter. Han var en studiebegåvning som klarade de kejserliga ämbetsmannaproven redan vid tjugo års ålder och han borde ha kunnat se fram emot en lysande karriär, men eftersom han inte kunde låta bli att framföra kritik mot hur saker och ting sköttes eller att skriva satiriska dikter om personer han inte tålde motarbetades han och skickades runt till diverse mindre orter i Kinas gränstrakter. De här vistelserna i utkanten av det kinesiska riket var kanske mindre lyckade ur karriärsynpunkt, men de hade ett positivt inflytande på hans diktning – han inspirerades och använde sig av litteratur och poesi från icke-hankinesiska folkslag som han kom i kontakt med. Just det märks dock inte särskilt mycket i den dikt jag har valt för det här blogginlägget.