Kategorier
Barnbokskoll Kulturkoll Novellkoll Romankoll Ungdomsbokskoll

Kulturkollo recenserar v. 44 2019

linje-kulturkollo

Vi är i slutet av höstlovsveckan, alltså läslovsveckan, detta fina påfund. Mörkret attackerar oss tidigare på kvällen, kylan drar in och vårt sätt att hantera detta är förstås med mängder av bokhögar och massvis av oavbruten lästid. Eller hur? Detta är vad vi läst och skrivit om på våra bloggar den senaste veckan:

7 x Chin Lit av A Yi, Lin Bai, Cao Kou, Yu Na, Shijiang Li, Xiaowen Ren och Ying Hong (Ulrica)

Anrop från inre rymden av Elin Nilsson (Carolina)

Christmas Shopaholic av Sophie Kinsella (Lotta)

Den vita boken av Han Kang (Linda)

Den oändliga familjen av Cilla Naumann (Ulrica)

Det fina med Kerstin av Helena Hedlund (Carolina)

Det vita kallbadhuset av Thorvald Steen (Ulrica)

Där livet är fullkomligt av Silvia Avallone (Linda)

Där rinner en älv genom Saivomuotka by av Pia Mariana Raattamaa Visén (Ulrica)

Ellinor + Leo + Viktor (hela trilogin) av Katarina von Bredow (Carolina)

Glitterflickan av Moa Eriksson Sandberg (Ulrica)

Golden Boy av Abigail Tarttelin (Ulrica)

Gånglåt av Elin Olofsson (Ulrica)

Jag är Kina av Xiaolu Guo (Helena)

Julafton på den lilla ön i havet av Jenny Colgan (Anna)

Kolvinge (Tidens väv 1) av Kerstin Lundberg Hahn & Maud Mangold (Carolina)

Kolvinge (Tidens väv 1) av Kerstin Lundberg Hahn & Maud Mangold (Ulrica)

Kompisen blir arg av Moni Nilsson och Per Gustavsson (Anna)

Kung Pow: Dödens dal av Ola Lindholm och Johan Lindqvist (Ulrica)

Mitt liv som råtta av Joyce Carol Oates (Anna)

Osebol av Marit Kapla (Lotta)

Skuggspelet av Anna Bågstam (Anna)

Sommarskuggan och halloween-buset av Tina Mackic (Ulrica)

The unhooneymooners av Christina Lauren (Helena)

Tonårsdrömmar: Noice, Hasse & jag av Pernilla Gillback (Lotta)

Vi skulle segla runt jorden av Anna Sundström Lindmark och Elisabeth Widmark (Helena)

Vi är superstars! av Malin Stehn (Carolina)

Välj mig av Christina Lindström (Carolina)

Kategorier
Barnbokskoll Ungdomsbokskoll

Författare boktipsar: Elisabeth Östnäs

Jag har tre barn och nu kom hösten som en skottkärra med tegelstenar, rakt i plytet (tänk Kalle Anka, de brukar forsla tegelsten i skottkärror).

Med hösten kom också insikten att jag känner igen andra trebarnsmammor på långt håll. Det är något med rörelsemönstret, det är kantigt och stressat, kanske också blicken som liksom söker av omgivningen efter farligheter, och så är det ögonen, för man ser vitan hela vägen runt iris. Ser du mot förmodan någon av dem äta nån gång, så slås du av att det går snabbt, jävligt snabbt, och om du inte aktar dig skär de din mat i småbitar.

Detta är min superkraft: att känna igen trebarnsmammor. Och ja, man kan ha både fler och färre barn. Men med färre är man fortfarande mer människa än maskin, och med fler syns man nästan inte alls till utanför hemmet och jobbet (jag misstänker att de teleporterar sig däremellan).

Stegen från antal barn till böcker är himla långt. För med fler barn brukar man läsa allt mindre. Jättesynd, med tanke på att barn och ungar behöver (BEHÖVER!) se sina päron uppslukade av en bok ibland. Detta är alla experter överens om.