Kategorier
Kulturkoll

Artur Lundkvist – en av de aderton 1968

linje-ulrica

Vissa teman är svårare än andra att skriva om och det är väl ganska naturligt att det är så. Vi har olika intressen och olika erfarenheter med oss och det är det som är styrkan med vårt lilla kollektiv. En bra sak är också att vi ibland tar oss utanför vår bekvämlighets-zon och kanske upptäcker man då något helt nytt!  Denna vecka utforskar vi året 1968 och det temat kändes klurigt för mig. 1968 känns som protest, strid och politik och jag är (tyvärr) inte speciellt intresserad av politik.

Istället tittar jag, som jag brukar, om jag kan hitta någon litteraturvinkel på -68. Vem var det till exempel som fick Nobelpriset i litteratur det året?
Jag googlar och hittar namnet Yasunari Kawabata. Det är en japansk författare som jag aldrig har hört talas om. Har du? Helt bortglömd är han kanske ändå inte för de böcker som fanns av honom på mitt bibliotek var utlånade och ett par titlar (romanen Skönhet och sorg samt novellerna Danserskan på Izu och Varmbadhusen) gavs ut i ny utgåva så sent som förra året. Jag blir dock inte jättesugen på att utforska det författarskapet just nu utan letar vidare bland litterära händelser under 1968.

Jag läser att Artur Lundkvist väljs in i Svenska Akademien det här året. Han efterträder Gunnar Ekelöf på stol nummer 18 och blir kollega med till exempel Pär Lagerkvist, Harry Martinsson och Eyvind Johnsson (ingen stol innehas av en kvinna detta år). Akademins ledamöter består av författare, språkvetare, historiker och andra akademiker och väljs sannolikt i första hand in på sina akademiska eller litterära meriter, men Artur Lundkvist känns också som en man i tiden då -68, med ett starkt engagemang för världsfred och politik samt ett stort intresse för sin omvärld. Jag spekulerar vilt här nu, men kanske bidrar det till att han blir invald.

Ja, men då jag kan ju skriva något om Artur Lundkvist! Bra idé!