Kategorier
Barnbokskoll Kulturkoll Lyrikkoll Romankoll

Kulturkollo tipsar: favoritklassiker

linje-kulturkollo

Den här veckans tema fick oss att diskutera en hel del om vad som egentligen är en klassiker och hur gammal en bok måste vara för att kvala in som klassiker. En definition vi hittade var “skönlitterär litteratur som läses av generation efter generation”, men vi kunde ganska snart hitta böcker som kanske inte hade funnits i en generation ännu, men som i olika sammanhang behandlas som en klassiker. Är det då en modern klassiker? Gränserna är flytande …

Här tipsar i alla fall vi på Kulturkollo om våra favoritklassiker enligt eget urval och personlig definition. Hur många har du läst? Vilken bok skulle du vilja lägga till på listan?

Kategorier
Barnbokskoll Grafik- och seriekoll Romankoll

Henning flyttar till Stockholm. Han arbetar hårt. Han dör. Slut.

carolina-top

Jag tycker inte om att läsa avkortade eller förenklade romaner. När jag lyssnade på en uppläsning av Terry Pratchetts Colour of Magic och efter ett tag insåg att det var en abridged version, alltså förkortad, så stod jag inte ut med att inte veta vilka delar i boken jag inte fick höra… Alltså var det bara att efter varje lyssningsomgång (jag lyssnade när jag var ute och sprang) läsa ikapp i vanliga boken…
Men ja, jag inser väl att jag är något rabiat vad gäller det här. I skolans värld används Maj Bylocks förkortade och förenklade varianter av ett antal litterära klassiker flitigt i undervisningen. Många lärare tycker att det är ett bra sätt att presentera klassiker för barn utan att de ska tvingas läsa tjocka och komplicerade böcker. Jo, kanske. Men jag blev helt svettig av att läsa några av de där Bylockförkortningarna. Allt det som liksom gjorde klassikerna till klassiker är ju borttaget!

Kategorier
Romankoll Ungdomsbokskoll

Kulturkollo recenserar v. 44

Varje vecka samlar vi ihop länkar till de recensioner vi skriver på våra egna bloggar. Detta för att kunna erbjuda en ännu större bredd här.

Den här veckan har Kulturkollos skribenter besökt dystopiska framtidar och världens snara undergång samtidigt som vi svettats tillsammans galärslavar för tusen år sedan. Vi har varit i Estland, i England och i Ankh-Morpork, och varit ockuperade av ryssar, krigat mot fransmän och mot drakar. Vi har jagat mördare i sydvästra England, och vi har tvingats överleva ensamma och avskiljda från världen av en vägg. Vi har läst om Henry James, och vi har kramat våra barn extra mycket efter att ha läst om någons barn som inte fått leva längre.

Klicka på respektive länk för att nå recensionen.

Vi har recenserat:

The young world: Överlevarna av Chris Weitz (Helena)

Röde orm av Frans G. Bengtsson (Carolina)

Väggen av Marlen Haushofer (Helena)

Livets & dödens villkor av Belinda Bauer (Anna)

Livets & dödens villkor av Belinda Bauer (Lotta)

Mästaren av Colm Tóibín (Helena)

Lord John and the Brotherhood of the Blade av Diana Gabaldon (Carolina)

Utrensning av Sofi Oksanen (Helena)

Endgame: Kallelsen av James Frey (Carolina)

Vi var alltid beredda av Annika Koldenius (Linda)

Guards! Guards! A Discworld Novel av Terry Pratchett (Carolina)

 

Foto: ”Book-Color Histogram” av Patrick Gage Kelley (CC BY-SA 2.0)

Kategorier
Kulturkoll Romankoll

Carolina listar verklighetsflyktiga böcker

carolina-top

De böcker som får mig att sjunka allra djupast i läsfåtöljen, med det mest förnöjda leendet, det är böckerna som tar mig bort från min verklighet och parkerar hela mig i andra världar, eller i andra tider. Inget får mig att slappna av så mycket eller må så bra som att läsa rejäl verklighetsflykt.

Här listar jag alltså tio verklighetsflyktiga böcker som jag gillar:

Hedningarnas förgård (Sabinasviten) av Vibeke Olsson – Som jag älskar när Vibeke Olsson tar mig med tvåtusen år tillbaka till romarriket! Hon får mig att förstå att det gamla Rom var en stad som pulserade av liv, som beboddes av riktiga människor. De slet med att bära upp vatten i hyreskasernerna, de hoppades, de förtvivlade och grät, de blev kära, de led, de svettades, de oroade sig för sina barn…och jag lär känna dem. Några månader efter att jag hade läst Sabinasviten var vi och besökte Pompeij – och vilken upplevelse det var då! Jag visste inne i huvudet hur det hade sett ut då, för två tusen år sedan, för det hade Vibeke Olsson visat mig.

Mördarens lärling (Sagan om fjärrskådarna) av Robin Hobb – fantasytrilogi som kan vara en av de bästa jag läst. Handlar från början om prinsens oäkta son som blir utbildad till att bli kungens lönnmördare – men berättelsen växer och växer och blir till sist något helt oförglömligt. En sån där bok man vill gråta över att den har tagit slut.