Kategorier
Barnbokskoll Kulturkoll Romankoll Sakprosakoll

Kulturkollo tipsar – 70 favoritböcker om andra världskriget

Ursprungsidén var att vi skulle bidra med två favoritböcker var till vår lista över favoritlitteratur om andra världskriget. Vi konstaterade dock snabbt: – Bara två? Hur ska man kunna välja ut två titlar av allt bra man läst som har andra världkriget som tema? Det går ju inte. Vi måste ha 70 eftersom det är 70 år sedan krigsslutet.

Jo men så blev det. Här tipsar kulturkollos redaktion om sina absoluta favoriter. I bokstavsordning – någon ordning får det vara.

Adams arv av Astrid Rosenfeld

Albert Speer och sanningen av Gitta Sereny

All The Light We Cannot See av Anthony Doerr (kommer på svenska i oktober som Ljuset vi inte ser)

Alla var inte mördare: en barndom i Berlin av Michael Degen

Allt är upplyst av Jonathan Safran Foer

Anne Franks dagbok av Anne Frank

Boktjuven av Markus Zusak

Bränt barn söker sig till elden av Cordelia Edvardson

Burma boy av Biyi Bandele

Charlotte Gray av Sebastian Faulks

De fattiga i Lodz av Steve Sem-Sandberg

De utvalda av Steve Sem-Sandberg

De välvilliga av Jonathan Littell

Den engelske patienten av Michael Ondaatje

Den fantastiska historien om katten som försvann av Michael Morpurgo

Det stora huset av Nicole Krauss

Dora Bruder av Patrick Modiano

En ö i havet av Annika Thor

Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz av Göran Rosenberg

Flykten av Rudolf Vrba

God natt Mister Tom av Michelle Magorian

Guernseys litteratur- och potatisskalspajssällskap av Mary Ann Shaffer

Himlen i Bay city av Catherine Mavrikakis

Historien av Elsa Morante

Hotellet i hörnet av bitter och ljuv av Jamie Ford

Hungerns visa av J-M G Le Clézio

Hägring 38 av Kjell Westö

Högläsaren av Berhard Schlink

I skuggan av min bror av Uwe Timm

Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson

Jag är den siste juden av Chil Rajchman

Kanonerna på Navarone av Alistair MacLean

Kapten Corellis mandolin av Louis de Berniéres

Kattbergen av Sabina Janesch

Kodnamn Verity av Elizabeth Wein

Kriget har inget kvinnligt ansikte av Svetlana Aleksijevitj

Kärlekens arkitekt av Emilio Caldéron

Liv efter liv av Kate Atkinson

Mannen med sälgpiporna av Nevil Shute

Mannen utan öde av Imre Kertész

Maus av Art Spiegelman

Med förintelsen i bagaget av Zioma Zubicky

Midaqqgränden av Naguib Mahfouz

Mississippi av Hillary Jordan

Molnfri bombnatt av Vibeke Olsson

Moment 22 av Joseph Heller

Mrs Sinclairs resväska av Louise Walters

Nattvakten av Sarah Waters

Ninas resa av Lena Einhorn

När duvorna försvann av Sofi Oksanen

När kejsaren var gudomlig av Julie Otsuka

Obruten av Laura Hillenbrand

Och i Wienerwald strår träden kvar av Elisabeth Åsbrink

Om du får det här brevet av Sarah Blake

Om inte nu så när av Annika Thor

Pojken i randig pyjamas av John Boyne

Pojken som överlevde Förintelsen av Thomas Buergenthal

Sarahs nyckel av Tatiana de Rosnay

Simon och ekarna av Marianne Fredriksson

Slakthus 5 av Kurt Vonnegut

Sofia Z – 4515 av Taikon, Lundgren och Eriksson

Storm över Frankrike av Irène Nèmirovsky

Strimmor av hopp av Ruth Sepetys

Timme noll av Lotta Lundberg

Tjuvarnas stad av David Benioff

Upptäckten av currywursten av Uwe Timm

Varför kom du inte före kriget av Lizzie Doron

Världens vinter av Ken Follett

Är detta en människa? av Primo Levi

Ön i Fågelgatan av Uri Orlev

Skärmavbild 2014-08-15 kl. 20.11.10

Kategorier
Kulturkoll Lyrikkoll Novellkoll Romankoll

Vilka får Nobelpriset?

lyran-top

Varför ska man läsa Nobelpristagare? Är inte de bara mossiga gubbar som skriver så tillkrånglat som möjligt? Hade ni frågat mig för 10 år sedan hade jag nog svarat att jag inte alls läste några konstiga pristagare. Och nu har jag i stället gjort det lite till en sport att läsa dem. Jag gillar ju att utmana mig och testa gränser. Och till min förvåning har jag hittat både gubbar och gummor som inte alls skriver krångligt. Och till och med en del av det krångliga kan vara intressant har jag upptäckt.

Kategorier
Kulturkoll Romankoll

Anna listar afrikanska romaner

9789187179525_200_allt-gar-sonder_pocket
anna-top

I Afrika bor fler än 1 miljard människor i 54 länder. När man läst afrikanskt i mer än trettio år och ska välja tio romaner att rekommendera så känns uppgiften nästan, nästan omöjlig. Men måste  man, så måste man. Det får helt enkelt bli en blandning av klassiker och samtida, kvinnor och män, Afrika norr om Sahara och Afrika söder om Sahara. I bokstavsordning, utan inbördes ordning kommer här tio fina läsupplevelser skrivna av författare från Afrika.

Allt går sönder av Chinua Achebe är klassikernas klassiker när det kommer till litteratur som skildrar hur det koloniala styret påverkade människorna och livet i de traditionella byarna. Vacker nigeriansk barndomsskildring och fantastiskt språk.

En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie handlar om Nigeria under inbördeskriget i slutet av sextiotalet. Regionen Biafra stred för sin frihet vilket medförde ofattbart lidande för befolkningen. När man läser får man följa skeendet i landet utifrån en familj i Lagos och det är mycket gripande. Boken har också filmatiserats 2013.

I morgon fyller jag tjugo av Alain Mabanckou är en charmig uppväxtsskildring skriven av den fransktalande författaren från Kongo-Brazzaville. Kaxig, lekfull och lättsam med humor och livsglädje.

Ingenstans i min fars hus av Assia Djebar, ytterligare en uppväxtsskildring men den här gången från en barndom i Algeriet. Den beskriver hur den unga flickan längtar efter frihet i den slutna värld hon uppfostras inom men också känslan av trygghet och värme innanför husets väggar.

Julys folk av Nadine Gordimer har jag tagit med som ett fint exempel på Gordimers styrka som politisk författare. Tidigt var hon frispråkig när det kom till apartheidsystemet i Sydafrika. Just den här romanen skrevs 1981 och handlar om ett inbördeskrig där apartheid avskaffas. Den blev bannlyst, kan tilläggas.

Midaqq-gränden av Naguib Mahfouz kan jag bäst beskriva som en egyptisk klassiker. Den unge mannen återvänder till Kairo efter att ha deltagit i världskriget på samma villkor som engelsmännen. När han kommer till sin barndoms gränd visar det sig att lite har förändrats trots att ett världskrig kommit och gått.

Minaret av Leila Aboulela är en samtidsroman som har en ung kvinna som huvudperson. Hon har lämnat Khartoum för att söka ett bättre liv i Storbritannien men livet där blir inte helt enkelt, hon slits mellan uppväxtens värderingar och den moderna livsstilen i London. Hon söker sig till religionen för styrka och trygghet.

Nattens inre av Leonora Miano  Så. Fruktansvärt. Otäck. Skildring av ett folkmord i ett fiktivt land i någonstans i centrala afrika. Måste läsas, men bereden er på tuffa sidor. Kvinnor och barn, alla lever och andas och tvingas förhålla sig till terrorns våld.

Om icke vetekornet av Ngugi Wa Thiong’o är ytterligare en klassiker, Thiong’o är kenyan och har beskrivit landets självständighetskamp i flera romaner. Om icke vetekornet kommer i höst i nyöversättning från engelska, Thiong’0 skriver numer på sitt modersmål kikuyu och hans böcker är tydligt politiska.

Utvandringens tid av Tayeb Salih, sedär, ännu en klassiker skriven av en man på sextiotalet. Miljön är Sudan. Den anses av många vara 1900-talets viktigaste arabiska roman och jag var helt uppslukad av det glimrande språket som rymmer både livet och döden:

“Världen går vidare med eller mot vår vilja. Jag går liksom miljontals andra människor, styrd av vanans makt, i en lång karavan uppför och nedför, en rast och sedan vidare.”