Det är något med händer som är skrämmande. Alltså nej, inte de där du själv har längst ut på dina armar. De där praktiska som kan skriva och smeka och peka och ta upp saker och stickas ner i kaksmet och dras genom håret och… Inte de varma levande händerna. Nej, jag pratar om de döda. Stelnade händer som sitter på kalla lik. Avsomnade verktyg och så väldigt hjärtslitande bilder av liv som försvunnit. Tänk om de ensamma får liv efter det att kroppen har dött! Tänk dig att de bortkopplade från kroppen kryper iväg likt spindlar och gör saker som händer kan göra – fast utan att de hör till sin människa. Det där är något av det otäckaste jag kan tänka mig. Och tydligen är det inte bara jag som tänker så – nejdå, det finns ganska många skräcknoveller som handlar om händer.
