Kategorier
Kulturkoll Romankoll Ungdomsbokskoll

Gästskribent: Johan Ehn

 

Bilder: Johan Ehn, privat

Sasha och Janek heter två killar i min senaste roman Hästpojkarna. De bor på ett barnhem utanför Prag i mitten på 1920-talet. Hemmet drivs av katolska nunnor tillsammans med Sokolrörelsen – den tjeckiska idrott- och gymnastikorganisation som grundades i mitten av 1800-talet. Men killarna far ganska illa hos nunnorna och bestämmer sig för att rymma, vilket leder till att de istället växer upp på en kringresande cirkus, och blir akrobater till häst. Cirkusen tar dem till Berlin i början av 30-talet där de hittar sin ”flock”, på den mytomspunna och normbrytande gayklubben Eldorado.

Jag var själv hästkille mellan jag var sju och sexton så att skriva om den speciella relationen mellan killarna och hästarna tyckte jag att jag hade rätt bra koll på. Jag har också haft ett långvarigt intresse för Weimareran och den progressiva perioden under mellankrigstiden i Tyskland. Om den tiden finns också en hel del skrivet så det var inte så svårt att få tag på researchmaterial. Men jag behövde få till detaljer i miljöerna. Hur såg det ut i byn där pojkarna växte upp? Jag ville till exempel att de skulle rymma i en eka på en flod, så kunde jag hitta en by utanför Prag med en bra flod? Då finns ju faktiskt det fantastiska verktyget Google Earth. Och med lite tur så har satelliterna svept över området och fotat ordentligt, vilket gör att du kan ”flyga ner” och i stort sett titta på vilka sorts blommor som växer längs vägkanten.

Jag hittade min by, Sázava, med en flod som kröker sig så tvärt att timmerstockarna hopar sig, precis som jag redan hade skrivit att de gjorde. Jag hade placerat barnhemmet i en påhittad gård lite uppe på ett berg ovanför floden och med satellitens hjälp hittade jag även en passande sluttning. Jag tänkte mig ett gammalt gods, fyra längor i kvadrat med en gruslagd innergård – stallar, sovsalar, och en huvudbyggnad där klassrum och gymnastiksalen skulle ligga. Jag läste att linden är Slovakiens nationalträd och lät därför barnhemmet skuggas av tre jätteexemplar.

Jag hade ansökt om ett resestipendium från författarfonden – och fick det! Jag visste på en gång vart jag ville åka. För även om mina virtuella flygturer gjort att jag kände mig ganska hemma i Sázava så vore det ju fantastiskt att få gå där längs med floden – på riktigt.

Jag åkte tåg först till Berlin, där jag var inbjuden att sitta ett par dagar på arkivet i Schwulesmuseum (Bögmuséet) som har mängder av material ur Berlins queera historia. Sedan vidare med buss och tåg till Prag, där jag fick ovärderlig hjälp på Sokols huvudkontor. Arkivarierna hade plockat fram bilder, gymnastikdräkter, ridstövlar, och till och med originalfanorna från 1926 års festival på den nybyggda Strahov-stadion (där mina killar uppträder på hästryggen inför 80 000 personer på läktarna!).

Jag löste biljett på den smalspåriga järnvägen som skulle ta mig ut till Sázava, några mil utanför Prag. ”Děkuji – tack!”, sa jag när konduktören kom förbi och klippte biljetten (med en sådan där fantastisk håltång som jag önskade mig flera jular som barn men aldrig fick). Rälsen löper precis intill floden och jag satt klistrad mot fönstret och försökte ta in allt jag såg; gubbarna som satt och metade, de små slussarna med vevmekanismer i smidesjärn, stenbroarna som såg ut att vara byggda på medeltiden.

Från stationen gick jag ner genom byn, förbi en brandstation, vinkade till gamlingarna på balkongerna till ett ålderdomshem, och vidare ner till floden. På andra sidan bron bredde stubbiga fält ut sig bort mot en sluttning som jag visste från Google att det skulle ligga en klosterruin högst uppe på.

Jag gick över bron och började gå stigen uppför sluttningen. När jag kommit en bit upp vände jag mig om och tittade ut över floden – det här blir verkligen perfekt, tänkte jag. Då såg jag att det blänkte till i lövverket en bit nedanför mig. Jag lämnade stigen och gick ut på en avsats för att se bättre. Och där låg det – övergivet och med krossade fönster i och för sig men nästan exakt på pricken som jag hade fantiserat ihop det – ett gammalt gods, bestående av fyra längor i kvadrat med en gruslagd innergård där det fanns plats för stallar, sovsalar, och en huvudbyggnad där klassrum och gymnastiksalen kunde ligga. Och vakande över ”barnhemmet” stod tre gigantiska lindar.

Děkuji.

/Johan Ehn, 16 april 2020


Johan Ehns roman Hästpojkarna är nominerad till Nordiska Rådets barn- och ungdomslitteraturpris 2020 med motiveringen:

“Hästpojkarna är en angelägen och skakande roman med oroande paralleller in i vår tid. Den beskriver ett historiskt förlopp, men ger också en insikt om hur snabbt den frihet som funnits kan gå förlorad. Den är rik på dimensioner och vittnar om ett enormt researcharbete. Men framför allt är den välskriven, med ett språk som talar till alla sinnen. Ehn briljerar i ömsinta skildringar av tröstande händer och sinnliga beskrivningar av det taktila och fysiska i häst- och cirkusliv. Han fångar sina läsare från första sidan och ända fram till det överraskande men ändå så väl förberedda slutet.” 

Jag har lyssnat till boken i inläsning av Johan Ehn själv och jag håller alla tummar för att Johans berättelse om Sasha och Janek tar hem priset. Inte bara för att hans roman är välskriven och berör utan också för att den ger perspektiv på nutiden som är både nödvändiga och tankeväckande. Det är en bok som ges ut som ungdomsbok men jag hoppas att den också läses av många vuxna, den är värd en stor läsekrets! /Anna

Kategorier
Barnbokskoll Evenemangskoll Kulturkoll Novellkoll Romankoll Sakprosakoll

Ulrica listar 2019

linje-ulrica

Jag är sist ut i kollot med min lista över 2019, men visst orkar ni en till – en kort?

Årets klassiker: De fina julnovellerna jag läste, en för varje advent, i Novellix-boxen Stunder i advent.
Årets kvinnokamp: Den sista flickan av Nadia Murad
Årets gråtfest: Så mycket kärlek kan inte dö av Moni Nilsson
Årets gapflabb: Kanske inte gapflabb, men en väldigt rolig bok är Mitt storslagna liv av Jenny Jägerfeld
Årets historiska: Och bergen ska rämna av Erika Olofsson Liljedahl
Årets obehagligaste: My absolute darling av Gabriel Tallent
Årets utmaning: Jag hade en hel del läsutmaningar planerade för 2019, men då jag också började på ett nytt jobb blev det utmaning nog.
Årets tegelsten: Andarnas labyrint av Carlos Ruiz Zafón
Årets filmupplevelse: Jösses, jag tror jag kan räkna antalet filmer jag sett på bio i år på en hand.
Årets kulturella höjdpunkt: Bokmässan. Alltid bokmässan.
Årets kan-inte-släppa-den: Nora eller Brinn Oslo brinn av Johanna Frid
Årets lyckopiller: Jag har bingekollat på alla säsonger av Glee och haft väldigt roligt under tiden.
Årets läskigaste: Mylingen (tredje delen i Pax-serien) av Ingela Korsell och Åsa Larsson skrämde både mig och sonen rejält.
Årets debut: Tara Westover och hennes självbiografiska Allt du behöver veta.
Årets pristagare: Stina Jackson och Silvervägen som fick priset för Årets bok 2019
Årets underskattade: Johan Ehns Hästpojkarna har inte alls fått tillräcklig uppmärksamhet. Synd och skam!
Årets serie: Den tidigare nämnda Pax-serien slukade jag och min son och toppade med en Pax-vandring i Mariefred.
Årets scen: Fantastiska Ola Salo med en egna krogshowen It takes a fool to remain sane – vilken entertainer han är!
Årets konstupplevelse: Det har tyvärr varit väldigt lite konst under 2019, det måste jag försöka bli bättre på i år.
Årets TV-serie: Chernobyl var verkligen, verkligen bra.

Kategorier
Barnbokskoll Novellkoll Romankoll Ungdomsbokskoll

Kulturkollo recenserar v.50 2019

linje-kulturkollo 

 

Halva december har snart gått och det är inte långt till jul. Idag hoppas vi att ni lussat ordentligt, eller i alla fall blivit lussade för. Trots julstress med allt vad det innebär har vi hunnit läsa och skriva om i alla fall några titlar. Flera titlar anknyter till den stundande julen och förhoppningsvis hittar ni tips på julläsning.

Blå, blå höstvågor av Christoffer Holst (Ulrica)

Bränn alla broar av Siri Helle (Ulrica)

Dan före dan av Felicia Welander (Ulrica)

Den helt sanna julsagan om kentauren som ville hem av Mats Strandberg och Sofia Falkenhem (Linda)

Det kommer aldrig vara över för mig av Mhairi McFarlane (Ulrica)

Djur med päls – och utan av Hanne Kvist (Carolina)

Efter skandalen av Sarah Vaughan (Linda)

En bokhandlares dagbok av Shaun Bythell (Carolina)

En oväntad jul av Natalie Cox (Anna)

Hästpojkarna av Johan Ehn (Linda)

Häxorna av Elisabeth Östnäs (Anna)

Jul av Victoria Benedictsson (Ulrica)

Julen i Cornwall av Liz Fenwick (Anna)

Kärlekens lagar av Sarah Title (Ulrica)

Mitt storslagna liv av Jenny Jägerfeld (Carolina)

Mysterieklubben och det hemliga rummet av Patrik Bergström (Carolina)

Sju sorters kyssar av Alice Ekström (Ulrica)

Skred av Marit Sahlström (Helena)

Stjärnor & planeter (Hemma i rymden + Språkomaten + Rymdungarna) av Mats Wänblad (Carolina)

Thunderhead (Arc of a Scythe 2) av Neal Shusterman (Carolina)

 

 

 

 

Photo by Drew Coffman on Unsplash

Kategorier
Kulturkoll

Betraktelser i retroperspektiv

helena-top

Så här fyra dagar efter Bokmässan 2019 så är det såklart alla bokvänner, alla kramar och möten man minns bäst. Jag tar också med mig till exempelvis seminariet “Rasismen i den amerikanska södern” där Pekka Heino modererade ett samtal med Tayari Jones, aktuell med Ett amerikanskt äktenskap och Thomas Mullen, aktuell med Vit eld, vilket bland annat resulterade i att jag köpte Jones bok och fick den signerad. Mullens första bok Darktown ligger här hemma i TBR-högen. Ett annat seminarium som var väldigt underhållande, tankeväckande och “edgy” var “Det hårda livet i London” med Kate Davies och Caitlin Moran, modererat av Bianca Kronlöf.

Men det fanns också andra betraktelser som jag gjorde under Bokmässan 2019 av mer eller minde uppseendeväckande karaktär:

  • Förvånansvärt få Gudrun Sjödénkläder, va? Var har hänt med kulturtanten?
  • Fick bevittna när ett förlag blev ombedd att packa ner vinet under minglet – gothiapolisen var i farten. Tre av fyra hann få sig ett glas bubbel.
  • Fascinationen som uppstod hos undertecknad när hon bevittnade hur en journalist skrev en lång text med pekfingervalsen. Lär dig människa!
  • Menssäkrad bokmässa kom synnerligen handy. Bockar, niger och tackar Menssäkrad för det.
  • Många förlag att flyttat till en annan del av mässgolvet. Inte okej för en geografisk analfabet som jag. Har svårt nog att hitta från b till c-salen.
  • Det regnar i Göteborg. Alltid.
  • Att Silvervägen av Stina Jackson blev årets bok var månne ingen skräll, men att Christoffer Carlsson Järtecken inte var med bland topp tre var förvånande.
  • 170 meter lång signeringskö till Thåström. Stackars Thåströms signeringshand.
  • Bokmässan hade 4.185 programpunkter i form av seminarier, scen- och monterprogram med totalt 3.098 medverkande och nästan 800 utställare.
  • En imponerande delegation från Sydkorea må jag säga.
  • The Historical Dinner Party, som arrangerades med Stockholms Kvinnohistoriska, blev tydligen “en magisk middag som nu förs in i historieskrivningen”. 39 kvinnor deltog och sorgligt nog var inte jag en av dem.
  • Temaland och Guest of Honour 2020 blir Sydafrika. Jag hör Annas glädjetjut! Dessutom blir teman för 2020: LÄS! LÄS! LÄS! och Digital kultur. Heja läsningen! Fler av oss stämmer in i glädjetjutet.
  • Bockar, niger och tackar svenska kyrkan för kaffet.
  • Jag kommer särskilt också minnas tanten som glodde snett när jag tog med mig en fralla in på seminariet, men som själv somnade under pågående samtal.
  • Min dra-maten fick avundsjuka suckar när jag delade på publikhavet när jag gick genom mässgolvet. Där kan ni gå med skrikande boknackar.
  • 86.132 besökare och alla gick just där jag skulle gå. Hela tiden.
  • Den där vita bakgrunden med loggan gör sig inte så himla bra på storskärm. Tråkig bakgrund i de fall de inte ändrade till aktuell rubrik på seminariet.
  • Folk blev bestulna på Park. Inte ok.
  • Johan Ehns ambitiösa signatur! Han ritade en ny häst i varje bok.
  • Jag tar med mig hur extremt viktig moderatorn är för ett lyckat samtal. Bevittnade en för överpeppad som skapade märklig energi på scen och en som helt förstörde samtalet.
  • Lokalfördelningen var något missräknad, va? Flera stora gäster som fått mindre lokaler där köerna ringlade sig långa.
  • Denna dyra mat!
  • Sist men inte minst: Undertecknad fick en aha-upplevelse då hon förstod att Han var en hon och inte en han som hon hela tiden trott. #truestory

 

Foto: “Binoculars” av Marco Verch Professional Photographer and Speaker
Follow

Kategorier
Kulturkoll

Att vårda läslusten under hösten

helena-top

Äntligen! Äntligen, har jag fått igång läslusten rejält. Jinxar jag den nu?! Bara för att jag skriver det här. Nej, nu ska den vårdas. Mitt läsår 2019 startade ganska starkt och jag läste som bara den de första två månaderna. Tro det eller ej, men min lässvacka varade sen från februari fram till en tveksam start i slutet maj. Ja, detta förvånade även mig för det är under årets sista månader som den vanligtvis inträffar och inte heller brukar den vara så långvarig.

I slutet av maj hade vi här på kollot temat Debuter och debutanter och det var där jag tvingade mig till en bok och med facit i hand blev det ju väldigt bra. Sen gick det par veckor och jag kände att det här med läslust är något som tydligen inte kommer bara så där. Så som den strateg jag är fick jag lägga upp en läsplan för att komma igång igen. Min initiala tanke var att välja en bok som jag redan på förhand visste att jag borde uppskatta och då blev det Allt jag fått lära mig av Tara Westover och därefter handlar det om väl valda titlar där tema, genre och investerad energiomvandling skulle varieras för att upprätthålla detta nyvunna intresse. “The rest is history”, så att säga och jag har lyckas hålla i min läsning.

Nu kommer vi dock snart in i fas två där det stora mörkret dränker landet och sinnet. Vad ska jag nu göra för att hålla i denna nystart? Eftersom lagd strategi har haft en positiv effekt, så varför sluta med ett vinnande koncept? Vad kan då höstutgivningen erbjuda mig? Här följer ett litet axplock av godbitarna som är på gång (med reservation att alla förlag ännu inte flaggat för sin höstutgivning).

Som den mörkervurmare jag är så fastnade jag för Torbjörn Flygts Släkte, som “är ett relationsdrama från Sveriges baksida, från slättlandens, bilvrakens, missbrukets, småkriminalitetens och eternitfasadernas land. Torbjörn Flygt skildrar dem som befolkar detta land med medkänsla och inlevelse.” Kom nu i augusti.

Redan utgiven är också Max Porters Lanny. Jag har ännu inte läst något av Porter så det kommer bli en ny bekantskap. Max Porters efterlängtade nya roman är lika osannolik som den är djärv, märklig och fantastisk. Det är en salig blandning av fabel, folksaga och roman med inspiration från muntlig berättartradition. Resultatet är ren magi och storartad litteratur, en bok full av uppfinningsrikedom och hejdlös berättarglädje. För övrigt är boken nominerad till Man booker prize 2019.

Sen känner jag att ett seriealbum vore på sin plats. I dagarna kommer Liv Strömquists senaste verk: Den rödaste rosen slår ut. Älskar Liv Strömquist! “Med hjälp av Beyoncé, Sören Kierkegaard, smurfarna, sociologisk teori, missnöjda dokusåpadeltagare, Platon och många fler söker hon svar på frågan om varför vi känner så lite. Kan vi styra förälskelse? Och vad är det egentligen som händer när kärlek tar slut?”. Den bara måste läsas!

En annan titel ur augustiskörden som fångar mitt intresse är Våra tungor smakar våld av Saga Becker. “Saga befinner sig i ett gränsland. Utan tilltro till sin egen existens står hon till förfogande för andras lustar. Det är en lömsk trygghet där kroppen är vapen och skådeplats; männen brottslingar och beskyddare. […] En hudlös relation tar sin början och blir startskott för en kamp på liv och död. Men går det att förändras i en värld som förblir densamma?”

Okej, en augustibok till: Hästpojkarna av Johan Ehn. “I tjugotalets Tjeckoslovakien växer två pojkar upp på ett barnhem. När den ena behandlas illa, rymmer de och får jobb på en cirkus där de utför de mest häpnadsväckande konster på hästryggen. Cirkusen tar dem vidare till Berlin och den mytomspunna och normbrytande klubben Eldorado. Medan pojkarna börjar förstå vad de egentligen känner för varandra, tar nazisterna makten och samhället hårdnar snabbt omkring dem.” Låter intressant, eller hur?

Niklas Natt och Dags har skrivit en uppföljare till succén 1793. Jag fick tyvärr inte bloggat om föregångaren, men jag gillade den skarpt. Så klart jag också måste läsa 1794, som den historienörd jag är. “I den andra delen i Niklas Natt och Dags ”Bellman noir”-trilogi, får vi åter följa Mickel Cardell och Anna Stina Knapp och den myllrande och ruttnande värld som är deras, där vad lite som återstår av den gustavianska ärans prakt är statt i sönderfall.” I 1793 gillade jag särskilt mörket, skiten och den trovärdiga miljöskildringarna. 1794 kommer i september.

Samma månad kommer Tayari Jones Ett amerikanskt äktenskap, som “är berättelsen om en kärlek som aldrig tillåts mogna. En drabbande och insiktsfull roman om ras och klass i dagens USA. Han är ung affärsman, hon en lovande konstnär. Men precis när de ska inleda sitt liv tillsammans, händer något som sliter dem isär.

 

 

 

 

 

Nu kan det vara dags med en historisk vinkel igen. I oktober kommer Elisabeth Östnäs Häxorna, som verkar väldigt intressant. “Året är 1711, kriget har utarmat folket och pesten härjar i Skåne. Den unga, egensinniga Isabella vill bort från sin hemby och allt skvaller. Hennes mor kallades häxa när hon levde och mostern är läkekvinna, så de mest religiösa spottar efter flickan. Själv tror Isabella inte på magi, utan på logik och medicin. […] En katastrof drabbar trakten och i sökandet efter en syndabock vänds snart blickarna mot de helande kvinnorna.”

I oktober kommer också Svartstilla av Susanne Skogstad och som verkar ligga mitt melankoliska läshjärta nära. “Obarmhärtiga frågor om en gammal människas rätt till sitt eget liv, till sin sorg, sina minnen, sin kropp och sin framtid ställs i ett poetiskt och mångfacetterat porträtt av ett äktenskap och ett liv som långsamt sjunker ner i svartstilla. Ett svartstilla som den gamla kvinnan alltid burit med sig, som bara hennes make, fadern till hennes barn, har kunnat skingra. Skarpt och skoningslöst blottas en djupt berörande berättelse om den stora kärleken och en bottenlös sorg. När ens ”du” är allt och inget finns kvar när ”du” är borta.”

Ovan känns som en fängslande blandning och förhoppningsvis kan jag mota den höstliga lästorkan i grind. I sedvanlig ordning har jag säkerligen missat flera godbitar, så tipsa mig gärna.

Kategorier
Barnbokskoll Romankoll Ungdomsbokskoll

Kulturkollo recenserar v. 40 2017


Kollektiv boksmälla efter bokmässan – men något av det vi läste innan, under och efter mässan har vi hunnit med att recensera. Hoppas att någon av titlarna lockar till läsning!

All About Jeeves & Jeeves Takes Charge av P.G. Wodehouse (Carolina)

Dolores Claiborne av Stephen King (Helena)

Down under av Johan Ehn (Lotta)

Eleanor Oliphant mår alldeles utmärkt av Gail Honeyman (Anna)

Fahrenheit 451 av Ray Bradbury (Carolina)

För oss är natten ljus av Christoffer Holst (Lotta)

Glömskan av Johanna Olsson (Anna)

Gudarna vaknar av Maz Evans (Carolina)

Hjärtlös av Marissa Meyer (Carolina)

Taggad på Insta av Ann-Charlotte Ekensten (Ulrica)

Kategorier
Barnbokskoll Evenemangskoll Ungdomsbokskoll

Med ungdomsböcker i fokus

Linda
Det är lätt att glömma att Bokmässan egentligen heter Bok & bibliotek och inte bara handlar om mingel, bubbel och events. Inte heller om nazister eller ens protester mot dem. Faktiskt handlar det inte heller bara om att marknadsföra, sälja eller ens att köpa böcker. Som Patrik Lundberg så påpassligt skriver om är det också en chans till fortbildning för en massa lärare och bibliotekarier. Det är det stora syftet med mässan, för det är vi som ska väcka läslust och garantera bildning hos framtida generationer.

Kategorier
Barnbokskoll Kulturkoll Lyrikkoll Novellkoll Romankoll Ungdomsbokskoll

Kulturkollo recenserar, v 34 2017

Ordningen är återställd! Då var vi tillbaka fullt ut i vardagslivet här på Kulturkollo; veckoteman och fredagens Kulturkollo recenserar. Det är här vi samlar de böcker vi recenserat på våra egna bloggar under veckan. Klicka dig vidare om du är nyfiken på våra hissar och dissar.

Anything is Possible av Elizabeth Strout (Anna)

Bruden av Mauro Covacich (Ulrica)

De hundra och en hundarna av Dodie Smith (Carolina)

Den femte sanningen av Doris Lessing (Helena)

Den svavelgula himlen av Kjell Westö (Anna)

Den underjordiska järnvägen av Colson Whitehead (Anna)

Down under av Johan Ehn (Ulrica)

Down under av Johan Ehn (Linda)

Ett brokigt band om renens horn av Balajieyi (Anna)

Ett veck i tiden av Madeleine L’Engle (Helena)

Flickan med gåvorna av M.R. Carey (Ulrica)

Flickan på hotellet av Katarina Wennstam (Linda)

Flytten till Cornwall av Liz Fenwick (Ulrica)

Jag fann dig av Lisa Jewell (Linda)

Only Beloved av Mary Balogh (Carolina)

Vinterlampor av Derek Walcott (Linda)

Älska, glömma och förlåta av Lori Nelson Spielman (Ulrica)