för mig alltså. Det är så härligt att ingå i ett kollektiv där man har väldigt olika fokus på en plats som bokmässan. Det betyder att vi kan skriva från så många olika arenor, min är ofta litteratur från Asien eller Afrika och gissa om jag var nöjd när nyheten dök upp om att Arundhati Roy skulle medverka på årets mässa. De små tingens gud är en roman som man inte glömmer om man läst den och när det nu hade dröjt 20 år sedan den kom så var jag supernyfiken på Den yttersta lyckans ministerium.
Några dagar har gått sedan jag läste ut och för mig så var det en omtumlande och ganska krävande läsning, så himla härligt då att få lyssna till författarens tankar om sin bok. Att landa i den komplexa texten ännu en gång och få några ledtrådar serverade är en ynnest.
Hjärtat klappade lite extra, skulle vi som hade presspass verkligen få plats på seminariet?