Kategorier
Lyrikkoll

Anna Gustafsson Chen – Att översätta en kinesisk dikt

Foto: Ola Kjelbye

anna-top

 

Anna Gustafsson Chen är översättare från kinesiska till svenska och hon har bland mycket annat översatt nobelpristagaren Mo Yan till svenska. Hon driver också bloggen Bokberget där man kan följa hennes arbete och ger ut böcker på det egna förlaget Wanzhi. Vi på kulturkollo är mycket glada över att kunna bjuda på hennes tankar om hur det går till att översätta en klassisk kinesisk dikt. 

[quote]Att översätta en text från ett språk till ett annat är egentligen ett omöjligt företag. Det går helt enkelt inte att överföra en dikt, en novell eller en roman exakt och i sin helhet utan att något förändras på vägen. [/quote] Det handlar inte bara om att språkens strukturer och ordförråd skiljer sig åt, utan även om att läsarna av det översatta språket har en annan förförståelse och gör andra associationer än läsarna av originalspråket. Både översättaren och läsarna gör den översatta texten till en annan än originaltexten. Ett översatt verk är därför alltid i någon mån ett nytt verk, annorlunda än originalverket men inte nödvändigtvis sämre. Om detta finns en hel del skrivet så jag tänker inte ge mig in i några teoretiska diskussioner om den saken, istället vill jag ge ett exempel på hur översättning kan fungera i praktiken och vilka svårigheter man ställs inför som översättare mellan två språk som skiljer sig så mycket från varandra som kinesiskan och svenskan.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA”Vemod vid Västra passets berg”
Jag tänkte att vi skulle ta och titta på litet poesi, närmare bestämt på en dikt av poeten Liu Yuxi刘禹锡(772-842). Liu levde under Tangdynastin, en dynasti som är känd för sina fantastiska poeter. Han var en studiebegåvning som klarade de kejserliga ämbetsmannaproven redan vid tjugo års ålder och han borde ha kunnat se fram emot en lysande karriär, men eftersom han inte kunde låta bli att framföra kritik mot hur saker och ting sköttes eller att skriva satiriska dikter om personer han inte tålde motarbetades han och skickades runt till diverse mindre orter i Kinas gränstrakter. De här vistelserna i utkanten av det kinesiska riket var kanske mindre lyckade ur karriärsynpunkt, men de hade ett positivt inflytande på hans diktning – han inspirerades och använde sig av litteratur och poesi från icke-hankinesiska folkslag som han kom i kontakt med. Just det märks dock inte särskilt mycket i den dikt jag har valt för det här blogginlägget.

Kategorier
Kulturkoll Romankoll

Ordet för dagen är kultur

anna-top

文化

DSC_0269

[quote]Kultur kollokommer från latinets cultura som betyder ungefär ‘bearbetning’, ‘odling’ och ‘bildning’ och i sin tur härstammarfrån colo ‘odla’. Begreppet har fått en väldigt vid betydelse och avser i vid bemärkelse all mänsklig aktivitet. Kultur har dock främst två betydelser; andlig (konstnärlig) odling eller socialt överförda levnadsmönster; i vardagligt tal är den första betydelsen den vanligare. [/quote]

 

Så står det på Wikipedia om ordet kultur och kanske upplevde jag trädgårdskulturens vackraste uttryck i våras när jag besökte Japan. Det alldeles speciella med en från början vild natur som tämjts och tuktas in i människornas föreställningar om vad som är vackert och skönt är något alldeles exceptionellt att uppleva. En sagolikt vacker trädgård hör till varje tempel, finns i varje stad och är som en levande tavla som förändras med årstiderna. Vi besökte Japan i körsbärsblommens tid och det kan rekommenderas, överdåd i skönhet är en underdrift. I Japans kultur är sambandet mellan det andliga och det kroppsliga uttryckt i trädgårdarna, arkitekturen, maten och sättet att leva sitt liv. Det strama och tuktade, sköna och lugna i omgivningen ska ge utrymme för människans möjlighet att utvecklas och växa i anden. Tilltalande i en stressig samtid, i alla fall för mig.

 

I begynnelsen var ordet, i begynnelsen var tecknet och det är ett spännande område att lära mer om. De första skrivtecknen var troligen sumerisk bildskrift och började användas för att hålla ordning på räkenskaper och förråd, skriftspråket vidareutvecklades i Asien och blev ett av de sätten som de kinesiska och japanska kejsarna kunde administrera sina länder. De japanska skrivtecknen kommer ursprungligen från Kina och kalligrafi är en konstform där text och utförande hänger tätt samman.  Om man är intresserad av att se spännande exempel på just det så tycker jag att man ska åka till västkusten. På akvarellmuseet i Skärhamn kan man just nu se samtida kinesisk konst med animationer av Xu Bing som absoluta favoriten. Tecknens tecken heter konstverket:

Temat för utställningen är landskapen – och människans påverkan på landskapen. Lyssna på Kulturnytts inslag och bli sugen på ett besök!

Ja men då var det gjort. Ett inlägg från mig på kulturkollo som inte nämner litteratur en enda gång …

Nåja, eller inte. Vill man se en vacker film inspirerad av en japansk roman så tycker jag man ska titta på Norwegian Wood. Murakamis finstämda berättelse filmad i vidunderligt vackra miljöer.