Jag älskar listor, och årsbästalistor allra mest. Här kommer (en av) årets!
Årets mest oväntade: Vändningen i Allt vi såg var lycka, den som fick mig att sådär filmiskt klichéartat slå händerna för munnen av överraskning.
Årets klassiker: Pestens tid! Äntligen!
Årets knock out: The Terror av Dan Simmons, så galet bra att det inte var någon idé att försöka göra något annat än att ge sig hän.
Årets gråtfest: Himlen börjar här av Jandy Nelson. Fyra timmars oavbrutet tårkalas. Det kan inte bli bättre, eller värre…
Årets obehagligaste: Det måste vara filmen Grizzly man (av Werner Herzog) som vi av misstag (stort misstag!) kom in på en sen kväll på stugsemestern. Komplett med märkliga (verkliga!) birollskaraktärer (den där läkaren som står och mässar är så oerhört obehaglig), fasansfull dödsscen som vi bara får se andra lyssna till och sorgelig galenskap. Jag tordes knappt gå på utedasset efteråt (= hela veckan efteråt). Jag kommer definitivt aldrig glömma den.
Årets dystopi: Station eleven tror jag, så lågmält fin om den totala förödelsen.
Årets grafiska: Åsa Grennvalls Deras ryggar luktade så gott, så fenomenal, så smärtsam!