Kategorier
Kulturkoll Sakprosakoll

“Vill man inte dela namnskylt med den som har gjort jobbet får man jävlarimig skriva själv” – Markus Lutteman

Foto: Pavel Koubek, norstedts.se

anna-top

13043982_O_1

Alltså, vad tänker du om ordet spökskrivare?

Jag gissar att du undrar om jag har något problem med ordet, och det har jag inte. Ordet ger en tydlig bild av vad det handlar om, det vill säga att man skriver som om man vore någon annan. Jag tror däremot att jag har bidragit till att göra spöket synligt, och att kanske lyfta des status några snäpp. Jag har ju själv haft mitt namn på omslaget till de två böcker jag spökskrivit, vilket inte var särskilt vanligt innan, och sedan gjorde David Lagercrantz samma sak med Zlatanboken. Jag att tycker att det är bra. Det blir ärligt och tydligt gentemot läsaren, och det visar vem som faktiskt har gjort jobbet.

Jag vet att det finns svenska kändisar som har vägrat att ha sin medförfattares namn på omslaget, och det har jag ingen större förståelse för. Vill man inte dela namnskylt med den som har gjort jobbet får man jävlarimig skriva själv.

Jag hörde ditt namn första gången i samband med boken El Chocco som handlar om en ung svensk man i Bolivianskt fängelse. Jag arbetar med ungdomar i Kungälv och där var boken mycket omtalad och läst av alla åldrar. Sedan följde Det du inte såg tillsammans med Patrik Sjöberg och boken om Per Holknekt i höstas. De är väldigt olika sorters människor kan man tänka? Hur kom det sig att du ville vara med och skriva deras historier?

Mitt författarskap började med att jag  och min hustru Malin mutade oss in i San Pedro-fängelset och träffade den svenske fången Jonas Andersson. Vi visste inte vem han  var utan gick dit av ren nyfikenhet. Men Jonas historia och den fullkomligt absurda miljön han befann sig i gjorde att jag med detsamma insåg att detta var en fantastisk historia. Och det tycker jag fortfarande.