Kategorier
Aktuellt Romankoll Sakprosakoll

Några kvinnors röster om mitt i livet …

I söndags satt vi en grupp kvinnor som alla befinner oss mitt i livet och hade pysselträff. Ni vet ett väninnegäng som ses då och då och alla är sådär mellan 40 och 52 (typ). När jag frågar om vad de tänker på när de hör orden mitt i livet så börjar pratet väldigt snabbt och det börjar med makarnas medelålderskriser. Vad är det med medelålders mäns behov av att träna, spegla sig och börja med nya (dyra) hobbies?

Relationer och tankarna om hur man skall fortsätta leva i givande relationer trots att den första förälskelsen kanske inte längre är sprakande, det pratar också Mari Jungstedt, Annika Lantz, Anna Lindman och Mian Lodalen i Vi måste prata om 50 (red. Cecilia Gustavsson). I boken får vi som läser liksom tjuvlyssna på deras väninnesnack och de avhandlar kärleken, kriserna och livslusten. Vad ska man göra när kroppen inte längre är lika stark, när man vill gå hem från festen nästan innan den börjat och  karriären gått i stå? Meningen med livet låter förfärligt svårt att samtala om men de fyra vännerna försöker fundera över frågan och Annika Lantz uttrycker det så fint:

Meningen i livet finns i mellanrummen. Mellan ord. Mellan människor. Mellan liv och död. Det där rummet vi hela tider sträcker oss över eller igenom för att finna sammanhang.

Sammanhangen med familjer som inte alltid är kärnfamiljer, vänner som man verkligen kan samla kraft hos och genuina intressen som berikar livet, inte begränsar det. Trots att åldrandet är oundvikligt så vill de fortsätta leva ett liv där de vill styra över sina liv, styra över tiden, använda de erfarenheter som de samlat på sig och välja det som hjärtat önskar.  Ett citat som jag fastnar för är Ingrid Bergmans:

Att åldras är som att bestiga ett berg. Man blir lite andfådd men får en mycket bättre utsikt.

Men först ska man gå igenom det som kvinnorna i boken kallar klimaxeriet. Tiden som fertil kvinna ska ta slut och i antologin Klimakteriet (red. Tove Leffler) får vi höra 12 kända kvinnors reflektioner om det där klimakteriet. Övergångsåldern, menopausen är den definitiva signalen om att tiden går och att kroppen åldras. Spännande med antologin är att den verkligen visa på hur olika upplevelsen av klimakteriet är. Det är en extra dimension att kvinnorna är i så olika åldrar, den yngsta har ännu inte kommit i klimakteriet och de äldre kvinnorna kan se tillbaka med perspektiv på omställningen i kroppen. Några upplevelser återkommer, som den fysiska förändringen, existentiella funderingar över om livet ska va så här, vad ska man använda sin tid som är kvar till? och hur åldrandet påverkar kroppen. Livet som är så nära döden. För mitt i livet, när är det? Hur vet man att nästa dag inte är ens sista?

Mitt i livet händer det att döden kommer och tar mått på människan.

Det besöket glöms och livet fortsätter.

Men kostymen sys i det tysta.

Tomas Tranströmer

Jag var den av vännerna som pratade lite om det där som heter döden. Inte ska man väl dö när man har 42 semesterdagar innestående? Inte ska man väl dö när man har bestämt att man ska ta en långresa över jul och nyår? Inte ska man väl dö fastän man är vältränad och skötsam och befinner sig just mitt i livet? Jo tydligen. Jag tipsade om några böcker som jag läst och som jag gärna vill tipsa också er om. Häromdagen läste jag klart När himlen faller ner av Johan Ripås och jag tyckte den på ett fantastiskt fint sätt beskriver vad som händer när någon man älskar får ett svårt sjukdomsbesked. I Carolina Settervalls Låt oss hoppas på det bästa  får vi som läser följa hur livet faktiskt fortsätter när en närstående dör och i Tom Malmquists I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv händer det obeskrivbara. Toms fru Karin dör i cancer samtidigt som hans dotter Livia föds. Fantastiska texter om hur det kan vara när något helt oväntat sker när man är mitt i livet.

Tillbaka till mina fina väninnor. Vad fastnade vi för och vad pratade vi allra mest om?

Jo, vi pratade om våra krämpor. Kroppar som inte vill det som vi vill och hur träning inte längre ger samma resultat. Vi pratade om hälsa och lite vikt och det där att livet blir liksom tomt när barnen börjar frigöra sig och faktiskt är på väg att lämna familjens gemensamhet. Det pratade vi ganska länge om och jag påminner mig nu om Linda Skugges Flygfärdig som på ett humoristiskt och samtidigt allvarligt sätt resonerar kring hur man kan förbereda sig själv och sina barn när barnen är på väg att lämna boet. Lite handlade samtalet om att våra föräldrar blir allt äldre och att de behöver mer och mer hjälp och att stressen att inte räcka till är ständig.

När vi, gänget runt bordet, så funderade en runda till. Vad är faktiskt positivt med att vara där mitt i livet? Vi är klokare än tidigare, vi jagar inte upp oss lika enkelt, vi väljer våra strider. Vi ställer krav på vår omgivning samtidigt som vi allt mer inser allt det där som vi inte vet.

Vi är fortfarande nyfikna på livet, vi har ekonomiska möjligheter att förverkliga allt fler drömmar och så är vi snyggare än någonsin!

Inte alls dumt!

 

Kategorier
Novellkoll Romankoll Sakprosakoll Ungdomsbokskoll

Kulturkollo recenserar v. 1 2019

 

 

Nytt år och nya läsupplevelser, även om ett gäng av titlarna nedan tillhör kategorin “panikinlägg inför ett nytt läsår”. Ut med det gamla och in med det nya i årets första recensionsinlägg.

Begär: mörk kärlek av Helen Lindholm (Ulrica)

Bettys val av Marie-Louise Marc (Ulrica)

Bögtjejen av Aleksa Lundberg (Linda)

Christmas in the snow av Karen Swan (Ulrica)

De hemlösa katterna i Homs av Eva Nour (Ulrica)

De svarta liljorna av Andreas Kundler och Lisa Linder (Ulrica)

Det förlorade barnet av Elena Ferrante (Ulrica)

Dockskåpet och andra berättelser av Katherine Mansfield (Linda)

Där fåglarna slutat sjunga av Jenny Quintana (Anna)

Eleanor Oliphant is completely fine av Gail Honeyman (Ulrica)

En väktares bekännelser av Elin Säfström (Ulrica)

Felsteg av Maria Adolfsson (Ulrica)

Finns det björkar i Sarajevo? av Christina Lindström (Ulrica)

Få se om hundarna är snälla ikväll av Marie-Louise Ekman (Anna)

Juldagar – 12 historier och 12 rätter av Jeanette Winterson (Ulrica)

Krucifixmördaren av Chris Carter (Anna)

Ladder of years av Anne Tyler (Ulrica)

Låt oss hoppas på det bästa av Carolina Setterwall (Anna)

Magic’s Pawn (The Last Herald Mage 1) av Mercedes Lackey (Carolina)

Missisippi av Hillary Jordan (Ulrica)

Once Upon a Marquess av Courtney Milan (Carolina)

The Café at Seashell Cove av Karen Clarke (Linda)

The Handmaid’s Tale av Margaret Atwood (Ulrica)

Till minnet av en villkorslös kärlek av Jonas Gardell (Linda)

Under Fårös himmel av Ronnie G. Lundin (Ulrica)

Undret av R.J. Palacio (Ulrica)

Önska kostar ingenting av Sara Lövestam (Helena)

Övergångarna av Andreas Kundler och Lisa Linder (Ulrica)

Kategorier
Barnbokskoll Evenemangskoll Kulturkoll Romankoll

Anna listar 2018

 

Visst är det kul med listor! Hoppas bara att ni som läser bloggen inte tröttnat för det kan ju faktiskt bli för många listor, eller? Nåja. Jag ska hålla min lista någorlunda kort, och jag länkar till min privata blogg där det finns längre inlägg att förkovra sig i om man är hugad.

Årets mest oväntade: När Elisabeth Åsbrink på bokmässan tittar på mig och frågar om det är jag som skriver på Och dagarna går … Hon ville bara tala om att hon hade läst min text om hennes Orden som formade Sverige och att hon tyckte att jag hade skrivit fint om den. Jodå, man får skryta lite och varför inte göra det redan i inledningen av listan … 
Årets lokala: Den stora utställningen av Marie Hermansson och Göteborgs schamaner av Johan Nilsson. Båda väldigt mycket Göteborg!
Årets sjukdom och död: Tre böcker har verkligen satt ord på min tankar och erfarenheter under året och de är I kroppen min av Kristian Gidlund, Få se om hundarna är snälla ikväll av Marie-Louise Ekman och Låt oss hoppas på det bästa av Carolina Setterwall. Starka och gripande texter som berör ända in i hjärtat. 
Årets kvinnokamp: Som jag älskade berättelsen om Vajlet och Rut av Karin Alfredsson. 
Årets historiska: Riktigt bra historiska skildringar väcker något i en som gör att man vill veta mer, googla och lära sig och samtidigt så ska det berätta något om vår tid i dag. Lövberga-serien av Göran Redin är precis sådan!
Årets bästa 9 – 12: Comedy Queen av Jenny Jägerfeld.
Årets bästa essä: Nuckan av Malin Lindroth, genomlysning av den ensamma kvinnans situation.
Årets obehagligaste: Kärlekens Antarktis av Sara Stridsberg. Så fruktansvärt bra. 
Årets mest lyckade boktips: Lena Ackebos serie som börjar med Världens vackraste man var årets klockrenaste boktips. En kollega fullkomligt slukade!
Årets bästa bilderbok: Bidde det då av Pija Lindenbaum.
Årets nya bekantskap: Får blir två nya deckarförfattare som jag läst under året. Anders de la Motte och Camilla Grebe. Så bra, hur kunde jag missa dem? 
Årets utmaning: Alla läsårs utmaning för min del är att läsa från hela världen, i år har det gått sådär. Ganska uselt om jag ska vara ärlig. Jag tar nya tag 2019. 
Årets återseende: Totalskada av Helena von Zweigbergk – en riktigt bra relationsroman och jag glömmer emellanåt bort hennes böcker. Gör inte det! 
Årets aldrig mer: Jonas Gardell aviserade ganska tydligt i sin roman Minnet av en villkorslös kärlek att det här kan bli den sista boken, jag tyckte att porträttet av modern Ingegärd är fint och särskilt delarna om alzheimers berörde. 
Årets kulturella höjdpunkt: Bokmässan, älskade bokmässan. Jag är så glad och tacksam över att jag orkade gå dit i år och jag är så glad över att bokcirkeln med Maggie O’Farrell gick att genomföra på länk. Läs hennes Ett hjärtslag från döden om ni missat den! 
Årets möte: Ida Jessen har skrivit två fantastiskt fina historiska romaner En ny tid och Doktor Bagges anagram och att få samtala med henne på mässan var fint. Smart och vänlig! 
Årets kan-inte-släppa-dem: Mina fantastiska trådlös hörlurar från Urbanears. Stänger allt brus ute och har superlång batteritid.  
Årets lyckopiller: Få sitta på en ö i Bottenviken och läsa i midnattssolens ljus. Med fina vänner. 
Årets pristagare: Maryse Condé som tog emot det alternativa nobelpriset med pondus och värdighet.   Årets sönderpratade: Kanske får det blir Pappaklausulen av Jonas Hassen Khemiri. Det är en fantastisk roman och tyvärr så blev den så exponerad i media att man slutar lyssna så snart man hör ordet wet-wipes. 
Årets land: Böcker av Helga Flatland, Geir Gulliksen, Karl-Ove Knausgård, Vigdis Hjort, Nina Lykke, Jörn Lier Horst och Maja Lunde har gjort 2018 till ett ovanligt starkt norskt år hos mig. 
Årets sportupplevelse: Att sitta på en ö utanför den franska kusten och se Frankrike vinna över Argentina med 4-3. De svenska matcherna var förstås också spännande men det här var något extra.  
Årets konstupplevelse: Måste vara besöket på det återöppnade Nationalmuseet i oktober. Vilken fin renovering som gjorts! Som god tvåa kommer Lars Lerins utställning på Liljevalchs, och Valdemarsudde med Sigrid Hjertén. Bra och variationsrikt konstår i år för mig. 
Årets TV-upplevelse: Får man ens skriva vinter-OS? Jag var hemma under hela februari och det var vargavinter utanför dörren, med M på en madrass framför storbilden så upplevde vi skidåkning och skidskytte, det var fint! 

Årets titel: Jag är, jag är, jag är ett hjärtslag från döden. 

Kategorier
Kulturkoll

Ja visst gör det ont när knoppar brister eller vårutgivningen är här

helena-top

Undertecknad har i sedvanlig ordning tänjt en del på temat. Jag tänker att bryta ny mark behöver väl inte vara så vansinnigt stort och långt in i framtiden och inte heller så långt tillbaka i dåtiden. Vårutgivningen har startat och jag har försökt att få en överblick över vad som komma skall inom litteraturen. Vad kan locka denna mörkervurmare a.k.a. eländesläsaren? Nedan listar jag ett urval av det som väckte min nyfikenhet lite extra. Har jag missat något guldkorn, så kommentera, så hjälps vi åt att sondera vårutgivningen. Så här i skrivande stund kan jag tämligen fort konstatera att listan blir ganska lång, vilket gör chansen att hinna läsa allt är en utopi, men, men.

Musan av Jessie Burton, Modernista

“Levande och stark skildring av motsättningarna i Spanien före inbördeskriget, briljant om kvinnor som begränsas av sin tids fördomar.” Lotta Olsson, DN  Tja, what’s not to like?!

Eileen av Ottessa Moshfegh, Modernista

“Eileen håller på att förtäras av bitterhet och självförakt, och kompenserar sina dystra dagar med perversa fantasier och drömmar om att fly till storstaden. Samtidigt fyller hon sina nätter och helger med snattande, förföljelse av en fängelsevakt vid namn Randy, och med att städa upp efter sin pappas alltmer förvridna fyllor.” Eileen låter som en huvudperson att gilla att ogilla.

Här kommer natten av Charlotte Aquilonius, Modernista

“Här kommer natten är ett skräckromantiskt äventyr från ett Stockholm i frostnupen kråsblus, en samtidshistoria som trotsar tiden, om möjlighet och verklighet, om girighet, kärlek, längtan och svek. En roman för alla vuxna i slukaråldern.” Med den säljtexten så är jag såld.

Eliza och hennes monster av Francesca Zappia, Modernista

Enligt förlaget så är denna “En stark och gripande ungdomsroman, rikt och originellt illustrerad med seriestrippar och skärmdumpar. En perfekt bok för alla som älskar Noelle Stevensons Nimona och Rainbow Rowells Fangirl.”

Låt oss hoppas på det bästa av Carolina Setterwall, Albert Bonniers förlag

“Låt oss hoppas på det bästa är en gastkramande uppgörelse, inte bara med döden utan också med livet: med kärleken och föräldraskapet och den moderna relationen och dess inneboende förväntningar.” Japp låter som en bok för eländeseländesläsaren.