Kategorier
Kulturkoll Romankoll

Släkten – en romanserie jag älskar att följa

linje-ulrica

En serie med historiska romaner som jag älskar att följa är Släkten som ges ut av Historiska Media. Det är en berättelse om svensk historia som framförs på ett lite speciellt sätt. Den ges ut som en författarstafett, alltså en ny författare skriver varje del. Historikern Dick Harrison har skapat ett “skelett” med de historiska grundhändelserna och kring detta för varje författare skapa sin egen roman. Berättelsen hänger samman kronologiskt, men också genom att den handlar om en och samma (fiktiva) släkts liv. Huvudpersonerna i dessa böcker är inte kungar och adelsmän utan det är en berättelse ut “vanliga” människors liv och dessutom ur kvinnligt perspektiv. Alla huvudpersoner är starka kvinnokaraktärer och böckerna är dessutom alla skrivna av kvinnliga författare. Ofta känner man igen författarens personliga stil i respektive roman, men det tycker jag inte gör något och de hålls ändå samman på ett bra sätt.

Det är så här historia är när det är som bäst tycker jag – trovärdiga, välresearchade och detaljrika berättelser som känns “på riktigt”. Här finns kända personer ut historien, men det är inte dem böckerna handlar om i första hand utan de är biroller som hjälper till att placera berättelsen rätt i tid och i händelsernas centrum.

Vid det här laget har det kommit ut 11 böcker i serien sedan första boken publicerades 2008. Katarina Mazetti tog stafettpinnen först i boken Blandat blod som startade släktsagan på Vikingatiden. Därefter ha det kommit nästan en bok per år och förra året firades seriens 10-årsjubileum med fler event i Lund och ny omslagsdesign. I den senaste boken Skärvornas drottning av Joanna Nilsson har berättelsen tagit oss fram till 1500-talets då Sverige präglas av den danske kung Kristians grymheter.

Jag har läst alla böcker (men hittade inte riktigt alla i hyllan) och ser fram emot varje gång det kommer en ny bok i serien. Det är alltid lika spännande att få veta vilken författare som tagit över stafettpinnen och hur hon förvaltar Släkten. Har du ännu inte läst böckerna har du något att se fram emot!

Alla titlar och författare:
2008 Katarina Mazetti Blandat blod
2009 Karin Wahlberg Sigrids hemlighet
2010 Catharina Ingelman-Sundberg Tempelbranden
2012 Maria Gustavsdotter Helenas hämnd
2013 Ingrid Kampås Drottningkronan
2014 Elisabet Nemert Ringens gåta
2015 Ewa Klingberg Stenhuggarens dotter
2016 Elvira Birgitta Holm Falkens döttrar
2017 Agneta Arnesson Westerdahl Skuggornas tid
2018 Elisabeth Östnäs Midsommarbrud
2019 Johanna Nilsson Skärvornas drottning

Kategorier
Kulturkoll

Fem favoritmöten

helena-top
En viktig del av Kulturkollo är de möten som sker med författare och bokligt folk. Vi kulturkollare har intervjuat och bjudit in till så väldigt många bra gästtexter. Jag har valt ut fem favoriter som jag vill påminna om, men att begränsa sig är som alltid väldigt svårt när det finns så mycket bra och intressant att välja mellan, jag rekommenderar å det varmaste att du går in här och botaniserar bland våra möten och kanske återupptäcker en egen favorit.

Dick Harrisons text om krigsskildringar
Det här är en så galet generös och intressant text att jag som historiker blir smått tårögd att han ville skriva den hos oss.

Intervju med Jesper Högström om översättandet av Hilary Mantels böcker
Det här förstår ni ju säkert att jag gick igång på och nu sitter jag faktiskt här inför en omläsning av böckerna, i översättning för första gången, inför att tredje boken ges ut till våren. Jag återvänder med stor behållning till den här intervjun inför det.

Intervju med Mhairi McFarlane
För att jag och Lotta träffade henne, för att hon var så oerhört sympatisk och för att ni också får upptäcka det i intervjun.

Elin Olofssons text om skrivandet och natten
Elin Olofsson är en av mina favoritförfattaren (du har väl inte missat att hon precis skrivit en ny historisk roman, Herravälde?) och jag älskar den här betraktelsen som hon ville publicera hos oss.

Intervju med Ninni Schulman om Hagfors-serien
Min intervju med Ninni Schulman gav mig massor eftersom jag fick prata om våra olika versioner av Hagfors (min hemort och stället hon skriver om). Aktuell är den också eftersom den sjätte boken i Hagfors-serien, När alla klockor stannat, släpps i dagarna.

Det är fem av mina favoritmöten, dela gärna med dig i kommentarerna av sådant du gillat särskilt mycket.

Kategorier
Novellkoll Romankoll Sakprosakoll Ungdomsbokskoll

Kulturkollo recenserar v. 34 2018

Den här veckan har vi gottat ner oss ordentligt i höstens alla nyheter men har det märkts i vår läsning? Ja, in på våra andra bloggar och kika så får ni se. Kanske kan ni hitta ännu mera tips inför mörka höstkvällar i soffan och pendelbussläsning.

Blodlokan av Louise Boije af Gennäs (Linda)

Bonjour Tristesse av Françoise Sagan (Linda)

Bottenskrap av Jørn Lier Horst (Linda)

Brown girl dreaming av Jacqueline Woodson (Linda)

Englands historia från forntid till 1600 av Dick Harrison (Helena)

Förälskad i trubbel av Sarah Title (Lotta)

Julia och Jack av Anna Lönnqvist (Linda)

När inget annat återstår av Mats Ahlstedt (Anna)

Processen av Malin Persson Giolito

Rött stoft av Ann Cleeves (Helena)

Som om du inte fanns av Kate Eberlen (Linda)

Syskonen av Tessa Hadley (Linda)

Söta, röda sommardrömmar av Christoffer Holst (Anna)

Söta, röda sommardrömmar av Christoffer Holst (Lotta)

The Beach Café av Lucy Diamond (Linda)

The Dagger and the Coin bok 3, 4 och 5 av Daniel Abraham (Carolina)

Vaggvisa av Leïla Slimani (Linda)

Åtta procent av ingenting av Etgar Keret (Helena)

Ärr av Au∂ur Ava Ólafsdóttir (Linda)

Kategorier
Kulturkoll

Fram för fler hjältinnor

Linda
Världshistorien handlar om män. Det är männen som står i fokus och deras klassiska domäner som det berättas om. Fortfarande 2016 saknas kvinnorna i historieböckerna och skulle det vara så att det berodde på att hjältinnorna inte finns vore det en sak, men när det ofta handlar om urval gör det mig mycket trött. I flera historieböcker för högstadiet finns väldigt få kvinnor med, som exempel tar Impuls Historia, utgiven av Natur & Kultur upp 324 historiska personer och av dem är 32 kvinnor. Rommel och Montgomery finns med, men inte till exempel Margaret Thatcher, en kvinna som jag tror att de flesta kan hålla med om är hyfsat känd (om än kanske inte en hjältinnan i mina ögon). I Prio historia för år 8, utgiven av Sanoma, namnges 21 kvinnor, att jämföra med 31 namngivna nazister. Det här gäller böcker som är framtagna för den läroplan som började gälla 2011.

Kategorier
Sakprosakoll

Dick Harrison: Att läsa krigsskildringar från 1600-talet

anna-top

Inför tema “krig och fred” så kikade jag i min bokhylla och insåg att jag äger mängder av böcker som skildrar samhällen i krig. Att skriva om krig verkar ha fascinerat människor i alla tider. För att få reda på mer om det så frågade jag Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, om han hade några tankar om ämnet. Bjuder här hans mycket spännande svar:

[quote]I svensk historia är ”stormaktstiden” – 1600-talet och det tidiga 1700-talet – en sägenomspunnen era då svenska kungar for segrande fram i Baltikum, Polen, Tyskland och Danmark. Enligt traditionell nationalistisk historieskrivning var det en glansfull tid då ärat Sveriges namn flög över jorden. Enligt kritikerna – som sedan länge dominerar på våra akademier – var det en förfärlig tid som slukade hundratusentals svenska och finska mäns liv, för att inte tala om de katastrofala följdverkningar våra statschefers beslut fick för de arma grannländernas befolkning.[/quote]

Men hur tedde sig denna ovanligt blodiga era för epokens egna skriftställare? Vad händer om vi lämnar moderna rekonstruktioner därhän och utgår från de dagböcker och memoarer som skrevs av folk som var med? Idag läses de nästan aldrig, trots att de i många fall publicerades redan på 1600- och 1700-talen. När jag skrev min bok om trettioåriga kriget, Ett stort lidande har kommit över oss (Ordfront, 2014), snubblade jag ideligen över ögonvittnesskildringar som var påfallande lätta att komma över och ta till sig – jag behövde inte läsa en enda opublicerad handskrift – men som nästan ingen historikerkollega i landet gjort något väsen av. Om vi vänder oss till dessa källor träder vi rakt in i krigets vansinne och möter det i dess råa originalform, utan påverkan från historieskrivningens filter.