Kategorier
Romankoll

Jag stannar i Göteborg

Linda
Eftersom jag just missat en resa till Spanien är jag inte riktigt redo att ens drömma om resor just nu. Istället kommer jag idag att stanna i min hemstad Göteborg. Känn ingen sorg, det är en fin stad att vara i. När man går genom staden står det klart att det finns få städer som min. I alla fall när solen skiner och det går att glömma alla dagar med regn på tvären, en göteborgsk tradition som jag är minst sagt skeptisk till.

Vad finns det då för bra böcker om Göteborg? Ganska få egentligen, men jag har ett dussin titlar jag vill lyfta fram. Nio jag läst, en jag läser just nu och två jag vill läsa.

Göteborgs schamaner av Johan Nilsson handlar om Felix som just separerat från sin fru och drömmer sig bort till en tid då livet precis börjat. Året är 1989 och Felix anländer i Göteborg. Han ska bo i en lånad lägenhet på Volrat Thamsgatan, men hänger mest hos sin flickvän Kattis som bor i ett kollektiv där Engelbrektsgatan möter Vasagatan. Där bor också Egil, som står på kontraktet och som trummar sina anhängare i extas, Uffe, som älskar sin skrivmaskin och vill skriva som Céline och därför skriver av Resa till nattens ände och så Jasmine och hennes pojkvän Krister, som istället älskar datorer. Något hemskt händer i lägenheten och 25 år senare vill Felix reda ut hur det hela egentligen gick till. En fin bok om udda karaktärer och en fin göteborgsk miljö.

Kaninhjärta är Christin Ljungqvists debut och handlar om tvillingarna Mary och Anne. När deras pappa drar på semester under sommaren får de bo i hans lägenhet på Kastellgatan. Det är sommaren då de går från att vara barn till att bli vuxna. Sommaren de träffar Emilia Hagman och tillsammans med hennes grupp deltar i seanser för att hitta den försvunna flickan Wilma. En bok som inte liknar någon annan och en helt fantastisk sådan.

Marcus Birro är kanske inte en person jag nödvändigtvis vill lyfta, men det går inte att komma ifrån att hans bok Att leva och dö som Joe Strummer är fantastisk. Kanske extra så för att han beskriver mitt Göteborg under den korta, men intensiva tid då jag hängde ute långt in på nätterna. Jag tog studenten 1993 och de år jag gick ut som mest var det Kompaniet och Magasinet som gällde, förutom Kårens humanistpubar på torsdagar. Jag ville ha indie, mycket Blur, Oasis och Pulp, kanske lite Broder Daniel. Brorsorna Birro stod ofta i ett hörn på Kompaniet, de udda poeterna som alla kände till, men få kände. I Marcus Birros bok reser en man tillbaka till Göteborg efter tio år för att begrava en gammal vän. Han tänker då tillbaka till just den tid och en stad som också var min.

Även huvudpersonen i Valle Wigers God natt, oktober, hänger huvudpersonen på Kompaniet och det är riktigt kul att läsa om den värld jag upplevde, kanske lite från sidan, men samtidigt mitt i. Wigers huvudperson Adam växer upp i Landala och staden är en tydlig karaktär i boken. Vi får möta en familj som går sönder och en pojke som blir en man som försöker leva vidare trots allt.

Ett annat Göteborg skriver Kadir Meral om i boken Pojken som följer sin skugga där vi träffar Memo som flydde från Kurdistan till Sverige som barn. Familjen hamnade i förorten Angered och där lever de ett liv som på många sätt är mer kurdiskt än svenskt. När han börjar studera på lärarprogrammet i Göteborg förändras hans liv på många sätt. Det här är en bok som verkligen försöker förklara hur förorten fungerar, istället för att skuldbelägga eller måla ut dess invånare som monster. Den är mycket bra.

Johannes Anyuru skriver alltid mer eller mindre uttalat om förorten i Göteborg. I diktsamlingen Omega vandrar han på Hisingen och minns sin döde vän. Det är en av de vackraste diktsamlingar jag läst och även om staden inte spelar huvudrollen finns den alltid där i nuet och i minnena.

På Hisingen bor också Staffan som är huvudperson i Hanna Landahls bok Under två timmar. Titeln är den tid han drömmer om att springa Göteborgsvarvet på och han gör verkligen allt och lite till för att lyckas. Allt för att imponera på en yngre och mer vältränad kollega. Staffan är en rätt hopplös typ, men det går inte att låta bli att tycka om honom. Han försöker så mycket, men ändå lyckas han varken bli den perfekte maken, pappan eller för den delen löparen.

Ragga som du shoppar av Lin Jansson är en riktigt rolig bok om Lovisa som närmar sig 30, men fortfarande lever som en tonåring. Hennes jobb i en vildmarksbutik i Nordstan känns tillfälligt, lägenheten i Västra Frölunda är långt ifrån en dröm och så saknar hon den perfekte pojkvännen, eller någon pojkvän alls faktiskt. Det här är en bok att gapskratta till, men under skrattet finns också väldigt mycket allvar. En riktigt bra bok helt enkelt.

Deckare har det skrivits om Göteborg och en av de författare som jag följt länge (om än inte det senaste) är Åke Edwardson. Innan han skrev om Erik Winter fick han deckarakademins debutantpris för boken Till allt som varit dött om privatdetektiven Jonathan Wide som bodde precis i mina gamla kvarter i Majorna.

Just nu läser jag Samlade verk av Lydia Sandgren som beskrivits som en storslagen debut. Jag har läst ungefär 1/4 och lärt känna huvudpersonen Martin Berg hyfsat väl. I nutid arbetar han som förläggare. I dåtid träffar han sin vän Gustav Becker på gymnasiet, vilket förändrar hans liv. I nutid förbereds en stor utställning om den store konstnären Gustav Becker och det betyder att porträtt av Martins fru och Rakels mamma pryder staden. Än så länge tycker jag att Samlade verk är en bra bok och jag tycker mycket om göteborgsmiljöerna. Däremot finner jag den alldeles för mångordig och omständlig. Få historier kräver mer än 500 sidor för att berättas och jag har redan en känsla av att Sandgrens roman hade kunnat kortats rejält och funkat lika bra om inte bättre. Jag gillar dock Cecilia, den nu försvunna kvinnan, väldigt mycket och hon gör att jag vill läsa vidare.

Och så de jag vill läsa …

Jag har visserligen läst en av Eija Hetekivi Olssons böcker, men inte någon om Miira. Debuten Ingenbarnsland från 2012 var riktigt stor då den kom och jag har tänkt tusen gånger att jag borde läsa den. Kanske är det dags nu. Den utspelar sig i förorten Gårdssten där Miira går i finneklass och är arg på allt och alla.

Den stora utställningen av Marie Hermansson utspelar sig 1923 under jubileumsutställningen i Göteborg då Albert Einstein ska hålla sin Nobelföreläsning. Jag har köpt boken signerad, men inte lyckats få tummen ur att läsa den. Dumt.

 

Vilka böcker från Göteborg har jag glömt?

 

Bild: Henrik Sendelbach CC BY-SA 3.0

Kategorier
Barnbokskoll Lyrikkoll Romankoll Sakprosakoll Ungdomsbokskoll

Kulturkollo recenserar v. 37 2018

linje-kulturkollo

Inledningen av den här veckan tyckte jag mest bestod av att titta på olika kartgrafiker med röda, blå och gula fält, och sedan diskutera denna färgblandning med kollegor, vänner och familj. Ja, valet och allt det, alla dessa stora och viktiga saker och vad de betyder för oss vanliga människor i våra liv och vår vardag. Dränkte vi sedan våra sorger i någon feel-good-bok? Eller flydde vardagen med något verklighetsflyktigt? Eller ville vi veta mer och tog oss an något tungt och faktaspäckat? Här är vad kulturkollarna läste samtidigt som maktmänniskorna drog i bestämmandet:

 

Binas historia av Maja Lunde (Helena)

Brun flicka drömmer av Jacqueline Woodson (Helena)

Ett jävla solsken av Fatima Bremmer (Linda)

Frank, kärleken och skivbutiken av Rachel Joyce (Linda)

Gravitation sa Newton till Nisse av Jessica Lindholm (Ulrica)

Harpsund tur och retur av Per Schlingmann (Anna)

I’ll be gone in the dark av Michelle McNamara (Helena)

Jag stannar till slutet av Fatemeh Khavari & Annie Hellquist (Linda)

Lugnet av Tomas Bannerhed (Anna)

Nationalsången av Eija Hetekivi Olsson (Linda)

Nej och åter nej av Nina Lykke (Carolina)

Nuckan av Malin Lindroth (Linda)

Orden som formade Sverige av Elisabeth Åsbrink (Anna)

Plåtmannen, Sarah Winman (Linda)

Solitairen av Anna Lihammer och Ted Hesselbom (Anna)

Som sparv som örn av Per Nilsson (Linda)

The Gilded Web av Mary Balogh (Carolina)

Tyras husvagn: Kaos i kanot av Ann-Charlotte Ekensten (Ulrica)

Kategorier
Evenemangskoll Kulturkoll Romankoll Sakprosakoll

Anna listar 2016

 

Då är det dags att såhär summera årets kulturupplevelser. Konst, film, musik och teater har varit ovanligt skralt för mig men läsandet har flutit på i vanlig takt. Finaste stunden av alla är nog ändå boksamtalet med Kim Thúy på mässan, det är ett minne för livet. Några andra små nedslag från läsåret 2016:

Årets mest oväntade: Glöm mig av Alex Schulman. Han kan ju faktiskt skriva.
Årets klassiker: Annie John av Jamaica Kincaid. Att lyssna till Jamaica Kincaid på Sthlm Lit var underbart.
Årets knock out: Störst av allt av Malin Persson Giolito. Borde varit nominerad till Augustpriset.
Årets kvinnokamp och årets klasskamp: Miira av Eija Hetekivi Olsson. Språket, ilskan och revanschlusten!
Årets memoarer: Riktiga Elsie av Elsi Johansson. Innerligt, äkta om vägen till sitt författarskap.  En röst från en av de sista nu levande arbetarförfattarna.
Årets historiska: 1947 av Elisabeth Åsbrink. Tänk att då och nu kan vara så sammanlänkade.
Årets obehagligaste: Berättelsen om ett äktenskap av Geir Gulliksen. Man kunde ju inte andas en enda gång genom hela romanen. Man vet att det kommer att gå åt h-e och man kan inget göra.
Årets nya bekantskap: Sorgen bär fjäderdräkt av Max Porter. En bok som totalt knockar läsaren med sitt språk och sin sorg.

Kategorier
Romankoll

Kulturkollo möter: Eija Hetekivi Olsson

Fotograf: Jerker Anderssonanna-top

 

13075150_o_3

Hej Eija Hetekivi Olsson!

Underbart att du vill ta dig tid med en mejlintervju. Hoppla, nu kan jag nästan inte ens använda ordet härligt eller underbart i konversationen med dig efter att ha läst dina romaner Ingenbarnsland och Miira. Det är ju ord som Miira skulle ogilla skarpt. Nästan lika mycket som fika. Vad är det i de här orden som Miira reagerar på?

Ordet fika är en klassmarkör för Miira. Mental markör: Vem fan fikar? Och materiell markör: Vem har ens råd att fika?
I hennes värld fikar ingen, i varje fall inte ute på stan eller på kostsamma kaféer. I den har människor svårt att få månaderna att gå runt, att få pengarna att räcka till. Många saknar mat för dagen. Orden hon reagerar på representerar en medelklass som hon krockar med på alla sätt, även språkligt.

Ordet härligt är inte en sådan markör, det kan la vara härligt i Miiras värld med, och ordet underbart går att tuffa till: Dunderbart 😉

I din roman så spelar språk och makten som det ligger i att behärska olika sätt att uttrycka sig som ett tema. Miira har en språkbegåvning som få och när hon saknar ett ord så uppfinner hon helt enkelt ett nytt. Tvärtomtänka, värdigfullare och bestämmarsidan är några som är så självklara när man läser din roman så jag måste fråga. Är det ord som du hört och använt eller är det helt nyskapade ord för den här romanen?

Kategorier
Barnbokskoll Grafik- och seriekoll Kulturkoll Romankoll Ungdomsbokskoll

Kulturkollo recenserar v. 40 2016

linje-kulturkollo

Den senaste veckan har Lotta varit en hockeymorsa i Björnstad, en judisk båtflykting under andra världskriget, en sjuttonårig föräldralös strippa och en femtioårig operadiva. Vi andra har också läst och drömt oss iväg i fantasin och overkligheten (och ibland i verkligheten). Det här har vi recenserat på våra egna bloggar:

Breven från ön av Jessica Brockmole (Ulrica)

Bruno 3000 – Tvillingarna av Åsa Anderberg Strollo & Julia Thorell (Carolina)

Den lilla världen av Johan Blomgren (Ulrica)

Det är inte värst sådär i början, Sjunde våningen, Ett familjealbum och cynisk romantiker av Åsa Grennvall (Helena)

Efter festen av Lisa Jewell (Carolina)

En sol bland döda klot av Anneli Furmark (Anna)

Entry Island av Peter May (Anna)

Farväl Eritrea av Samuel Brhane (Ulrica)

Gloria av Åsa Hellberg (Lotta)

I det yttersta av Viktoria Myrén (Ulrica)

Jag ger dig solen av Jandy Nelson (Ulrica)

Miira av Eija Heteivi Olsson (Anna)

Några rader till Svartåns finaste krokodil av PeKå Englund (Anna)

Och jag läste att det var omöjligt att leva lycklig förutan dig av Mark Levengood (Carolina)

Paradise av Nanna Johansson (Fanny)

Se mörkret av Elizabeth Hand (Fanny)

Tala är guld av Cammie McGovern (Ulrica)

Tannie Marias recept på kärlek och mord av Sally Andrew (Anna)

Tårar i havet av Ruta Sepety (Ulrica)

When beauty tamed the beast av Eloisa James (Helena)

Kategorier
Kulturkoll

Inspirerat kring Götaplatsen

Bildkälla: Licens CC

anna-top

blogger-image--1120607586
foto: Privat

Herregud så jobbigt tema. Inspirerat! Förväntas man skriva ett inspirerande inlägg nu?

Visst vet ni alla att vi har ett kulturellt finrum i Göteborg som just nu invaderats av en konstnär inspirerad av Sci-fi, graffitti och fantasy? Hannaleena Heiska ställer ut på Konstmuseet  och hennes konst är en upplevelse av det speciella slaget. Mest intryck på mig gjorde serien konstverk som inspirerats av filmen Bladerunner. Bilderna var målade med airbrushteknik på MDF-skivor och den blanka ytan förstärkte det artificella, det konstgjorda. Sambon fick berätta filmens huvuddrag och konstverken skildrar ett LA 2019 som bland annat befolkas av organiska robotar – replikanter. I kampen mellan människorna och androiderna ställs den eviga frågan: Vad är en människa? Bredvid Heiskas utställning hittar man aktuella fotografier av An-My Lê. Just idag är det exakt 40 år sedan kriget i Vietnam tog slut och Lê har dokumenterat USAs närvaro i Vietnam under mer än 20 år. Närgångna bilder på amerikanska soldater i den vietnamesiska miljön blandat med porträtt på lokalbefolkning och natur skapar kontraster som nästan är svåra att ta in. I den utställningen kan man upprepa frågan: Vad är en människa? Vad kännetecknar mänskligheten?