Kategorier
Kulturkoll

Linda listar 2019

Linda

Vad tänker jag på när jag tänker på 2019? Ett ganska kämpigt år på vissa plan, men också ett år då jag ändå landat lite i den verklighet som är min. Jag minns fantastiska kulturmöten och som alltid när jag sammanfattat de senaste åren är jag fantastiskt glad över alla människor jag lärt känna genom bloggandet. Ni är en viktig del av mitt liv.

Här kommer min sammanfattning av kulturåret 2019. Jag har tagit mig friheten att lägga till några egna punkter:

Årets mest oväntade: Att Greta Thunberg, som jag läste om i början av året i boken Scener ur hjärtat, skulle få den uppmärksamhet hon fått. För mig var boken stark främst för att jag kände igen mig så mycket i Ernmans kamp för sina barn och den kampen gör Gretas framgång än mer fantastisk.

Årets klassiker: Mrs Dalloway av Virginia Woolf är en klassiker jag läste om både som “riktig” bok och i bearbetad version då jag gjorde ett arbetsmaterial om den för Vilja förlag.

Årets knock out: Klubben av Matilda Gustavsson. Den hade kunnat finnas med på väldigt många punkter på den här listan.

Årets kvinnokamp: Kvinnor i kamp, Marta Breen & Jenny Jordahl är en tecknad bok om kvinnokamp. Mycket läsvärd.

Årets gråtfest: Jag lyckades börja gråta till varje avsnitt av Allt för Sverige. Lipgaranti helt enkelt.

Årets småfniss: Regnmannen av Jonas Karlsson fick mig att fnissa en hel del. Huvudpersonen Ingemar är en pensionerad regissör och nybliven änkling som hittar en kran på baksidan av huset som han kan styra regnet med.

Årets historiska: Själarnas ö av Johanna Holmström är en fantastisk berättelse om fängslade och fängslande kvinnor.

Årets hur fan tänkte ni: Att Svenska Akademien väljer att ge Peter Handke Nobelpriset i litteratur i ett läge då förtroendet för institutionen redan är galet låg. Så världsfrånvarande och korkat.

Årets dystopi: Jag läste äntligen dystopi-klassikern Väggen av Marlen Haushofer och det är jag glad för. Tv-serien Years and Years var också en fantastiskt välskriven och obehaglig dystopi som utspelar sig bara några år från nu.

Årets grafiska: I slutet av regnbågen av Bitte Andersson. Riktigt fin bok om ett hbtq-seniorboende.

Årets nya bekantskap: Jag läste både Anteckningar från en orolig planet och Skäl att fortsätta leva av Matt Haig. Två starka läsupplevelser.

Årets tegelsten: Pachinko, Min Jin Lee är en fantastisk berättelse om flera generationers koreaner där de senare bor i Japan.

Årets återseende: För andra gången besökte jag Virginia och Leonard Woolfs Monk’s House i Rodmell. En magisk plats. På samma resa var vi på Charleston Farmhouse där hennes syster Vanessa Bell bodde med sin man Clive Bell och sin älskare Duncan Grant.

Årets huvudperson: Jag hade aldrig velat ha henne i min närhet, men Johanna i Nora eller Brinn Oslo brinn är en fantastisk karaktär att läsa om.

Årets bifigur: Ilse i The Lost man av Jane Harper som mister sin man Cam är en spännande karaktär att läsa om.

Årets filmupplevelse: Att se Rocketman på en gammal biograf i Eastbourne var en upplevelse jag sent ska glömma.

Årets kan-inte-släppa-den: Oväntat nog läste jag Älskarinnorna av Elfriede Jelinek i ett svep. En fantastisk bok.

Årets ungdomsbok: Svårt att välja, men Är det nu allt börjar? av Siri Spont är en riktigt känslofylld och läsvärd berättelse om Tilda som åker på språkresa.

Årets “unga vuxna”: Hej då, vi ses väl? av Linda Åkerström är en fin skildring av vänskap över generationsgränserna.

Årets mest imponerande: Barnet: en sonettkrans av Olivia Bergdahl är fantastiskt bra och välskriven.

Årets charmigaste: Att läsa en ny bok av Mhairi McFarlane är alltid en högtidsstund och Det kommer aldrig vara över för mig är helt klart årets charmigaste.

Årets coolaste: Stina Wollter är fantastisk. Så är det bara. Hennes Kring denna kropp var en fantastisk läsupplevelse.

Årets sämsta mamma: Utan tvekan Christinas mamma i den självbiografiska Den som lever stilla av Leonora Christina Skov.

Årets krim: Camilla Grebe är alltid bra, men hennes senaste Skuggjägaren är bättre än bäst.

Årets pristagare: Jag blev glad år att Camilla Grebe fick pris för bästa Kriminalroman och att Olga Tokarczuk tilldelades Nobelpriset i litteratur. Coolast var ändå den danske poeten Jonas Eika Rasmussen som vann pris för sin diktsamling Efter solen och i tacktalet läste lusen av den danska regeringen.

Årets underskattade: En av årets bästa böcker var Asymmetri av Lisa Halliday. En bok som fått på tok för lite uppmärksamhet.

Årets sönderpratade: Testamente av Nina Wähä, som jag försökt läsa men gett upp. Ska försöka en gång till tror jag. Någonting måste jag ju ha missat.

Årets serie: Louise Boije af Gennäs avslutade sin Motståndstrilogi med Verkanseld. Spänning på hög nivå.

Årets scen: Vi som fick leva om våra liv på Backa Teater och senare också på Dramatens scen Elverket är en pjäs som bygger på intervjuer med olika människor som får berätta om saker de hade gjort annorlunda om de fått leva om sina liv.

Årets konstupplevelse: Jag besökte för första gången Louisiana Literature och passade också på att se Pippilottis helt fantastiska utställning.

Årets TV-serie: Liksom Helena har jag ägnat hela hösten åt att se de tolv säsongerna av Big Bang Theory. En fantastiskt serie. Annars var de två första säsongerna i La Casa de Papel en riktigt stor tv-upplevelse. Så himla snygg!

Årets titel: 10 minutes 38 seconds in this strange world av Elif Shafak vars titel anger den tid det tar från det att en människa dör, tills hen slutar att finnas till. En fantastisk bok som jag hoppas översätts till svenska.

Kategorier
Grafik- och seriekoll Kulturkoll Romankoll Ungdomsbokskoll

Kulturkollo recenserar v 11 2019

Kingen i all ära, men vi läser annat också så klart. Vill du veta mer om nedan böcker så klicka dig vidare via länken.

De hemlösa katterna i Homs av Eva Nour (Lotta)

En sekund är jag evig av Maria Gustavsdotter (Anna)

Exile’s Valor av Mercedes Lackey (Carolina)

I slutet av regnbågen av Bitte Andersson (Linda)

Kastanjemannen av Sören Sveistrup (Anna)

Kvinnor i kamp av Marta Breen (Linda)

Lifelike av Jay Kristoff (Carolina)

Min bästa väns fru av Peo Bengtsson (Lotta)

Moxie av Jennifer Mathieu (Helena)

Ord i djupaste blått av Cath Crowley (Carolina)

Torskarnas pride-parad av Sara Hansson (Linda)

Victory of Eagles (Temeraire 5) av Naomi Novik (Carolina)

Kategorier
Grafik- och seriekoll

Kvinnor i kamp av Marta Breen och Jenny Jordahl

linje-ulrica

Idag på den internationella kvinnodagen kommer Kvinnor i kamp: 150 års kamp för frihet, jämställdhet och systerskap – en alldeles ny ungdomsbok om kvinnokampens historia. Boken är skriven av den norska författaren och journalisten Marta Breen. Hon är också en känd feminist i Norge. Bokens bilder är gjorda av illustratören och serietecknare Jenny Jordahl och de är effektfulla med kraftiga linjer i svart, vitt och en kraftig accentfärg som varierar mellan bokens kapitel. Läckert förpackad i serieform får läsaren en kronologisk redogörelse för olika frågor som kvinnorörelsen kämpat för – att bli myndiga, att få rösträtt, frihet och rätt till sin egen kropp, att få studera och arbeta  – dessutom med rimligt lön.

 

Det var först efter att kvinnor började organisera sig som det började hända saker.

Boken lägger stort fokus på modiga kvinnor som har vågat gå först och så upp för kvinnors rättigheter. Namn som Elisabeth Cady Stanton, Lucretia Mott, Harriet Tubman, Soujourner Truth, Olympe de Gouges, Mary Wollstonecraft, Millicent Fawcett, Emmeline Pankhurst, Ad Thahiri, Clara Zetkin, Rosa Luxemburg, Margaret Sanger och Malala Yousafzai och deras gärningar tas upp som exempel. Men författaren betonar också gemenskapen, att kvinnorna gick samman för att kämpa för sina rättigheter och att det var först då som de verkligen kunde börja förändra och förbättra sina villkor. Både suffragettrörelsen vid förra sekelskiftet och 70- och 90-talets feministrörelse presenteras bland annat.

Kvinnor i kamp är både intressant och rolig läsning. Här finns ett stort allvar, men i lättillgänglig och charmig förpackning. Boken tar inte bara upp de allra mest kända namnen ur historien utan ger en bred bakgrund, och den försöker också ge ett internationellt perspektiv. Den här boken fungerar alldeles utmärkt som en introduktion till kvinnokampens historia – den är som gjord för att väcka nyfikenhet och en vilja lära sig mer!

 

 

 

Titel: Kvinnor i kamp: 150 års kamp för frihet, jämställdhet och systerskap
Författare: Marta Breen
Illustratör: Jenny Jordahl
Översättare: Hanna Hellquist
Förlag: Natur & Kultur
Utgivningsår: 2019