Kategorier
Kulturkoll

10-talets bästa deckare

Lotta

Jag har plöjt så många bra deckare och krimininalromaner under 2010-talet. Det här årtiondet upptäckte jag Arlandur Indridason, Jo Nesbø, Jussi Adler-Olsen och Ann Cleeves som har blivit fyra av mina absoluta favoriter och trogna följeslagare i läsfåtöljen. Och med dem fick jag också mina absoluta favoritkriminalare: Jimmy Perez, Carl Mørck, Harry Hole och Erlendur Sveinsson.

Så mitt första tips jag vill skicka med er in på andra sidan nyår är att läsa de här serierna, det är något av det allra bästa i deckarväg. Och det finns många delar att plöja, det är långa serier som håller dig sysselsatt under lång tid.

Men förutom de favoriterna så läste jag en hel del andra bra deckare. Det här är mina topp 5 favoriter:

Mörk jord av Belinda Bauer. Det kanske är hårfint att kalla den här boken för deckare även om den blivit hyllad och prisad som sådan (boken tilldelades bland annat The Gold Dagger 2010). För mig så fokuserar en deckare på polisarbete, och det här är mer av en psykologisk spänningsroman. Men, hur som helst, så är det här bland det allra bästa man kan läsa i spänningsväg. Fantastiska karaktärer, lika fantastiska miljöskildringar och en välskriven och spännande historia där stämningen ligger lika tät som ett lock. Jag blir alldeles lyrisk.

Nu ser du mig av Sharon Bolton. Det här är första delen i en annan favoritserie – med den trasiga, kantiga och komplexa Lacey Flint. Historien är nervpirrande, det är sjukt spännande, och jag har sällan haft så hög puls under läsningen som här. Det är ruggigt bra, från första sidan till sista.

Svarthuset av Peter May. Det finns inget jag går igång på så mycket som karga deckarmiljöer. Det kan vara Belinda Bauers Exmoorhedar, Arnaldur Indridasons Island eller Ann Cleeves Shetlandsöar. Ett vidsträckt landskap, en glesbygd, ett mord – det kan nästan inte gå fel. Peter Mays Yttre Hebrider blev ännu en i raden av vindpinade succémiljöer som jag omfamnade och älskade. Svarthuset är betydligt mörkare och intensivare än Cleeves Shetlandsböcker, men de har de starka och levande miljöbeskrivningarna gemensamt. Svarthuset är första delen i en trilogi, och alla delarna är lysande.

Möt mig i paradiset av Heine Bakkeid. Det här är andra delen i serien om Thorkild Aske, den cyniske, självhatande och självmedicinerande exkriminalaren som seglat upp till en favoritplats bland litterära kommissarier hos mig. Här finns mörker och svärta, men även svart, torr humor som balanserar upp. Det är också en spännande intrig med en suggestiv känsla. Och läs även första delen, I morgon kommer jag att sakna dig, som är grymt bra även den.

Skuggjägaren av Camilla Grebe. Egentligen är allt som Camilla Grebe skrivit att rekommendera, hennes Siri-serie tillsammans med Åsa Träff, men framförallt hennes serie om Flickorna och mörkret. Skuggjägaren är den fjärde delen, alla delar är fristående men de hänger ihop så det är att rekommendera att du läser dem alla. Skuggjägaren är också den klart lysande stjärnan i Grebes hela utgivning. Den är gåshudsframkallande från början till slut.

Kategorier
Kulturkoll Romankoll Sakprosakoll

Kulturkollo recenserar v. 33 2019

Höstterminen är officiellt igångsparkad, vi har lämnat våra sommarnamn bakom oss och firat hela veckan lång. Många av oss har börjat jobba också, men det behöver vi inte prata om. Det här är därmed höstens första inlägg med recensioner som vi publicerat på våra egna bloggar. Som vanligt en härlig blandning boktips. Klicka runt och låt dig tipsas.

Allt jag fått lära mig av Tara Westover (Fanny)

De hemlösa katterna i Homs av Eva Nour (Linda)

Den som lever stilla av Leonora Christina Skov (Linda)

Drömhuset av Exempel (Helena)

Emil av Johan Heltne (Linda)

En sommar i Devon av Lucy Diamond (Helena)

Gott om tid av Bodil Jönsson (Anna)

Halvmördaren av Håkan Nesser (Anna)

Herravälde av Elin Olofsson (Anna)

Herravälde av Elin Olofsson (Linda)

Innan ni tog oss av Lisa Wingate (Anna)

Min perfekta man av Bengt Ohlsson (Anna)

Oryx och Crake av Margaret Atwood (Fanny)

Pansarhjärta av Jo Nesbö (Carolina)

Sambo på försök av Beth O’Leary (Linda)

Slaget om Troja av Exempel (Helena)

Someone to Wed av Mary Balogh (Carolina)

Sovande jättar av Sylvain Neuvel (Carolina)

The Whitstable High Tide Swimming Club av Katie May (Linda)

Tjänster och gentjänster av Sophie Kinsella (Linda)

Vem dödade min far av Édouard Louis (Anna)

Kategorier
Romankoll Sakprosakoll

Lotta listar 2017

Lotta
Knappt är julglöggen urdrucken och det är dags att sammanfatta 2017. Gick det inte alldeles ovanligt fort i år? Här är min lista:

Årets mest oväntade: Jag var inte beredd på att jag skulle tycka så mycket om Camilla Läckbergs Häxan som jag faktiskt gjorde. Jag har varit rätt så trött på hennes böcker (framförallt Patrik och Erica), och de har mest varit meh för min del. Men Häxan känns som något nytt och lite annorlunda.

Årets knock out: #metoo. Vilken kraft som förlöstes. Inte bara i mediesfären och kultursfären utan den svepte (och sveper) genom hela samhället.

Årets obehagligaste: Det svenska hatet av Gellert Tamas skrämmer livet ur mig. Det är så otäck läsning så det finns inte.

Årets dystopi: Binas historia av Maja Lunde. Denna stillsamma dystopi fick mig att rysa ända in i själen.

Kategorier
Kulturkoll

Böcker på film (och TV)

linje-ulrica

Vi befinner oss i det dystraste november och ännu är det ett litet tag kvar innan vi kan börja lysa upp mörker med adventsljus. Vad passar bättre vi den här tiden på året än att ägna sig åt verklighetsflykt i form av böcker, film och TV-serier! Kulturkollo bjuder in till en vecka som kommer att handla om böcker och filmer, men framförallt om böcker som filmatiserats, som långfilm eller TV-serier.

Det räcker med att slå upp sidan med bioannonser i tidningen så ser man att det finns massor av aktuella filmer som har en känd bok som förlaga. Just nu kan man i min stad till exempel se Snömannen som är baserad på Jo Nesbøs deckare, The Glass Castle som också är en gripande roman av Jeanette Walls, skräckfilmen Det efter Stephen Kings kända roman och Korparna av Augustprisvinnande Tomas Bannerhed. Ännu fler exempel på filmer inspirerade av böcker kan man se om man sneglar på barnfilmerna.

Kategorier
Barnbokskoll

Carolina listar några fantastiska högläsningsböcker för lite större barn

carolina-top

Att be mig om några högläsningstips är lite vanskligt – risken finns att jag inte kan sluta. Står jag dessutom i något lämpligt bibliotek lastar jag gärna på den som frågar bok efter bok efter bok (”Ta allihop! läs lite här och lite där, börjorna och bilderna, och bestäm sedan tillsammans vilken ni ska läsa högt. Eller ha en omröstning!”)

Här kommer några förslag på högläsning för lite större barn – sisådär från sju år och uppåt? Det är saker att känna igen sig i, eller saker att fnissa tillsammans åt, eller må bra av:

Brune av Håkon Øvreås – åh, kluriga Brune som ju egentligen heter Rune men som blir superhjälten Brune om nätterna. Tillsammans med Svartle (som också har en egen bok) och Blåse (som jag hoppas ska få en egen bok) gör han de där sakerna han kanske inte riktigt skulle göra om han bara vore Rune.

Kategorier
Lyrikkoll Novellkoll Romankoll Sakprosakoll Ungdomsbokskoll

Kulturkollo recenserar helgläsningen

linje-kulturkollo

 

 

Arvet efter dig av Jojo Moyes (Anna)

Axels tid av Lars Lerin (Anna)

Blod på snö av Jo Nesbø (Lotta)

Bläckfisken: en vidunderlig kärlekshistoria av Christer Lundberg (Lotta)

Brännmärkta (Firnbarnen 2) av Lena Ollmark (Carolina)

Champion (Legend 3) av Marie Lu (Carolina)

Christmas Wishes and Mistletoe Kisses av Jenny Hale (Linda)

Den som glömmer av Arnaldur Indridason (Lotta)

Kategorier
Romankoll

Kaos, lera, väntan och död

carolina-top

Jag har läst fler böcker om krig än vad som nog är nyttigt för mig. Det följer liksom med när man är historieintresserad, eller när man läser mycket fantasy. Det är hundraåriga krig, det är världskrig, det är heliga korståg, det är inbördeskrig, det är frihetskrig, det är hämndkrig, det är krig som startas för att hölja sig i ära, det är oundvikliga krig, det är nationalistiska krig, det är krig för att kväsa, för att skrämma, för att tjäna pengar. Det är krig, krig, krig, krig, krig. Och det är död. Och det är förtvivlan. Och ondska. Och karriärer. Och kunganamn. Och död, död, död.

Jag blir ofta förtvivlad när jag läser, och jag gråter eller våndas eller blir arg. Ändå gör jag det. För det är med krig är intressant att läsa om.

Kategorier
Kulturkoll Romankoll Ungdomsbokskoll

Kulturkollo recenserar v. 15

Veckans recensionsinlägg bjuder en blandad kompott. Överst i listan kommer ett gäng påskekrim och sedan är det som alltid en bredd på läsningen. Alltifrån Austen via en klassiker från Kenya till “vikingfantasy”. Klicka på titlarna så kommer ni direkt till våra texter!

Jakthundarna, Jörn Lier Horst (Lotta)

Alla kan se dig, Anna Jansson (Anna)

Sonen, Jo Nesbö (Lotta)

Kvinnan på tåget, Paula Hawkins (Anna)

Kvinnan på tåget, Paula Hawkins (Linda)

Half the World, Joe Abercrombie (Carolina)

Store bror, Lionel Shriver (Lotta)

Något så vackert, Christina Bergil (Helena)

Edies dagbok: Kyssar i Paris, Sarra Manning (Helena)

Lady Susan, Jane Austen (Carolina)

Stiftelsen och imperiet, Isaac Asimov (Carolina)

Floden mellan bergen, Ngugi Wa Thiong’o (Helena)

Linjen, Elise Karlsson (Lyran)

 

Kategorier
Romankoll

Uppläsaren – ljudböckernas hjärta

carolina-top

Är det viktigt vilken uppläsare det är på ljudboken? Texten och innehållet är ju samma vem som än läser?

Åh, ja, det är hyperviktigt!! Tänk att du ska ha den här personens röst och uppläsning nära inpå dig, ja till och med inne i huvudet om du lyssnar med hörlurar, i många, många timmar. Då vill det till att du gillar uppläsarens röst, teknik, andningspauser… En bra uppläsare kan lyfta en annars halvhyfsad bok till oanade nivåer – och tvärtom så kan en dålig uppläsare sänka vilken fantastisk bok som helst till står-inte-ut-en-sekund-till-slutar-lyssna-nivån.

Kategorier
Barnbokskoll

Mina mest omhuldade barnböcker

carolina-top

Jag jobbar som barn- och skolbibliotekarie, och läser då förstås mängder med barn- och ungdomsböcker. Nu när det är min egen dag här på Kulturkollo så ville jag förstås bjuda på en tipslista med bra barnböcker, och jag satte mig att lista dem. Men det finns så kolossofialt många bra barnböcker, och listan blev toklång. Dessutom märkte jag efter ett tag att många av de där böckerna jag tog med var sådana som barnen älskade och lånade allra mest. Det blev ju lite tokigt – det säger inte så mycket om mig och mitt läsande. Så jag delade upp listan, och utlovar härmed inom kort ett inlägg som handlar om vilka böcker som alltid går hem hos barnen.

Men nu tänkte jag i stället ägna mig åt några av de barnböcker jag själv älskar allra mest. De är allihop så bra att jag tycker, nästan propagerar för, att även alla vuxna borde läsa dem.

Tonje och det hemliga brevet av Maria Parr – Den här har jag läst många, många gånger, och jag börjar fortfarande gråta när jag läser den. Den är rolig, och sorglig, och handlar förstås om en liten flicka i en norsk dal men för mig allra mest om förhållandet mellan en far och en dotter som har förlorat varandra när de egentligen borde stå varandra närmast i hela världen. Åh, det är en så väldigt bra och fantastisk bok så jag blir helt pirrig. Jag har skrivit om den så många gånger och rekommenderat den ännu fler. Detta är min bästa barnbok.