Det är alltid lika roligt – och svårt – att försöka sammanfatta ett år, men här kommer ett försök så här på årets sista dag innan nyårsfestligheterna kör igång.
Årets mest oväntade: Att jag skulle tycka så mycket om Alex Schulmans bok Glöm mig där han berättar om sin alkoholiserade mamma. Mycket gripande!
Årets klassiker: Omläsningen av Northanger Abbey. Austen är alltid Austen.
Årets knock out: Kim Thúy! Att få träffa henne på bokmässan var verkligen helt fantastiskt! Jag var så glad och full av energi efter det mötet att jag nästan inte tror att det är sant. Vilken underbar människa!
Årets gråtfest: Utan tvekan Fyren mellan haven av M.L. Stedman. Boken och filmen! Jag grät floder!
Årets gapflabb: Jag har nog faktiskt inte gapflabbat åt något bok eller något annan kulturupplevelse i år (ja, förutom under bokcirkeln med Kim Thúy, se ovan, då det var mycket skratt förstås), men jag tyckte att Tala är guld – de sa allt till varann utom det allra viktigaste av Cammie McGovern var en riktigt annorlunda, charmig och rolig bok.
Årets historiska: Böckerna i serien Sagan om Turid av Elisabeth Östnäs. Jag kan inte nog ösa beröm över dessa böcker (Kungadottern, Krigstid och Korpgudinnan).
Årets obehagligaste: Världen. Utan tvekan världen.
